Etiketter

,

Just nu flödar det av studentbilder. Det lär väl göra det en tid framöver. 

Jag minns känslan då jag blev färdig med min utbildning.  Det var en känsla av befrielse. Inte för att jag avskydde skolan. Men det var en känsla av att komma loss. Nu fick man stå på egna ben. Söka jobbet och få det. Och på det sättet ”ta makten” – får vara fri att göra sina egna val och skapa sina egna möjligheter. 

På något sätt var det så när man gick ut nian. När man gick ut gymnasiet. När man tog körkortet. Det var en befrielse.  Minns särskilt första egna turen med pappas bil på egen hand. Det kändes fantastisk samtidigt så konstigt märkligt. Att få framför fordonet på helt egen hand och ingen bredvid som ”hade massa åsikter” och var den ända möjligheten att jag skulle få framföra bilen. 

Det var verkligen en befrielse. 

Samtidigt hände något annat. Jag insåg att med denna befrielse kom massa ansvar med på köpet. Ansvaret för att följa trafikregler. Ansvar på jobbet. Jag köpte ju en bil direkt. Visade sig vara väldigt trevligt typ ett par veckor. Ända fram tills jag kvaddade den och så var jag utan bil igen. På jobbet kunde man inte bara sitta utan där var det att börja ta initiativ. 

Så är det med befrielsen. Den för också med sig ansvar. 

Nu har det gått många år sen dessa befrielser i livet. Det har varit en del förändringar på jobbsidan. Tänker mig inte att det är befrielse i att byta jobb. (Nu såg nog en del att det var en befrielse att bli av med mig 😉) Jag ser mest att det är nya utmaningar och det utvecklar förhoppningsvis mig. 

Det uppstår dock en annan befrielse som inträder med åren. Man blir mer trygg i sig själv och inte så känslig för motvind. Den befrielsen är rätt skön. 

En annan befrielse är att med åren behöver man inte hävda sin kunskap eller rätt. När man är ung har man lite att kämpa mot. När den som är äldre vill ge sin kunskap på bekostnad att vilja berätta för den yngre att den just är yngre så finns det risk att det går fel. 

Befrielse betyder frigörelse, frihet och lättnad. Ser man på ordet befria så öppnas en uppmaning. Befria betyder att ”Försätta i frihet, göra fri från, förlösa spänningar”.  Allt för ofta ”binder” vi människor istället för att sätta dom fria. Kanske är det för att då kanske vi riskerar att själva hamna i skuggan. Men vi behöver sätta andra fria i att få göra det dom är bäst på. Befria dom till tjänst. Det tror jag till välsignar den som sätter andra fria. 

Dessa tider påminner om befrielse. Släpp talangerna fria – det är ”vår”.