Söndagstankar – Jesu lägereld

Petrus och Thomas var ute på sjön. Jesus hade dött på korset. Inte konstigt att dom drog sig undan.

När han är där ute ser han Jesus stå på stranden och den eld som Jesus tänt.

När Petrus kommer i land hör han Jesus säga: ”Kom och ät”. Så sätter dom sig runt elden tillsammans med Jesus. Han som var död levde nu.

Du läser om detta i Johannes evangelium kapitel 21:1-14.

När jag läser den här texten tänker jag att den har flera djup. En bild på nattvarden, upprättelse , förlåtelse , delaktighet och mycket mer.

Idag tänker jag att sjön får stå för vår livsvandring. Vi är ute på vår livssjö. Där Jesus bjuder oss till stranden och har tänt lägerelden. Han bjuder oss på värme men också på andlig kost.

Kommer du ihåg stunderna vid elden på lägerkvällen? Då tiden liksom stannar av och det lågmälda samtalet tar vid. Så tänker jag mig detta samtal med Jesus vid elden. Man sitter och pratar om det som hänt, vad det betyder och kommer att påverka hela världen från och med nu.

Sådana stunder vid ”lägerelden” behöver vi. Kanske får vi inte alla svar men vi får en närhet som gör gott med oss. Hur mörkt och besvärligt det än är så vinner elden över det mörkret. Är det kallt kommer denna eld att värma. När man är ute i vildmarken skräms vilddjuren bort av elden. Så Jesu lägereld är inte så dum att sitta intill.

Lägerelden har haft sin plats i alla årstider. På skidlägret, sommarlägret, hajken, vid strandkanten, kvällssamlingarna på lägren. Likadant är det med Jesu lägereld. Din är möjlig hela livet och i livets alla skeenden. Sitt och njut. Det gör dig gott.

”När de kom i land fick de se en koleld och fisk som låg på den och bröd. Jesus sade till dem: ”Bär hit av fisken som ni fick nyss.” Simon Petrus steg i båten och drog upp nätet på land. Det var fullt av stora fiskar, 153 stycken, och fast de var så många gick nätet inte sönder. Jesus sade till dem: ”Kom och ät.” Ingen av lärjungarna vågade fråga honom vem han var. De förstod att det var Herren. Jesus gick fram och tog brödet och gav dem, och likaså fisken. Detta var den tredje gången som Jesus visade sig för lärjungarna efter att han hade uppstått från de döda.”

‭‭Johannesevangeliet‬ ‭21:9-14‬ ‭SFB15‬‬

Stoppad på Instagram

I går när jag kom hem från jobbet kollade jag igenom sändningarna från OS. Går ju lite snabbare när man kan snabbspola fram till det viktigaste.

När det var dags att tända elden så spelade jag in det på mobilen.

Jag bestämde mig för att ladda upp filmen på instagram. Lite kul är det ju ändå med OS-elden.

Så fort jag laddade upp den fick jag ett meddelande:

7A4BB194-CE26-4868-A9F7-EDF35719D5D0

Tänk att en filmad sekvens från tvn kan ge den reaktionen. 😂😂

Ja ja. Dom får väl äga den men att referera till den kan inte vara något fel. Det ger ju bara mer publicitet och fler vill se OS. Antagligen

Lite kul var det dock att instagram reagerade så fort. Så filmen blev en stillbild istället.

Så kan det gå en vanlig dag hemma hos mig. 😂😂

Ps Efter en tid så släppte Instagram igenom videon. Dock inte med någon kommentar om att den nu gått igenom censuren. Ds

Så kom morgonen…

Så kom morgonen…

Den morgon jag längtat så efter…

Jag åker till jobbet. Svänger ner på motorvägen. Så är det den där underbara känslan. Solen har börjar ge en ljus himmel borta i öster över Huskvarna. Som jag har längtat efter den synen.

Det ger den där försmaken utav att snart är värmen och våren på väg. Senvinterns takdropp och värme intill husväggen gör underverk i både ande kropp och själ.

En vecka till kan snön få ligga kvar. Allt för barnens skulle nu när sportlovet är på gång.

Sen kan det bli varmt. Grillen kan få fixas till. Varför inte kunna få ta en grillstund en söndag mitt på dagen ner vi vattnet. Det vore gott på många sätt.

Med risk för bakslag kan jag bara säga att nu kan det bara bli bättre.

Från växeltanten till molnet

Igår satt jag och förhandlade om nytt teleavtal på jobbet. Det var dags att se över hur det ska ringas dom närmaste tre åren.

Nu handlar det om molntjänster. Man kan ringa från sin dator. Kopplas hit och dit genom IP-teknik.

En sång rinner upp i minnet ”växeln hallå hallå hallå, koppla mig till 22”. Tänk hur det var när det begav sig. Där satt någon och kopplade ihop dom få telefonlinjerna som fanns möjliga. Numren var korta. Helt enkelt nr ”1” ”2” osv. Minns när mobiltelefonen kom och var mer fast än mobil typ. Stora tegelstenar upplevdes dom som.

Nu finns vår telefoni i molnet sammankopplade i serverhallar. Nu kan vi kommunicera med varandra över hela jorden. Åker vi ut i Sahara kan vi ringa via satellittelefon.

Kommer du ihåg Hedvig och ugglan? Hon hade en telefon där man kunde se en livebild på den som ringde. Minns att det var häftigt. Idag ringer vi FaceTime som om det är det mest naturliga och alltid har funnits.

Snart har vi allt i våra glasögon.

Förr hade vi den stora växeln med alla sladdar. Idag har vi det behändigt i våra mobiler om vi vill.

För den som är född runt 1900-talets början måste haft en rätt intressant resa med all teknik som vuxit fram.

Då kunde växeltelefonisten avlyssna samtalet. Idag FBI eller någon annan. Där är det i alla fall ingen skillnad. 😄😄

”Bestulen på känslan”

Snart är det OS. En höjdpunkt för många. Både som atlet och publik. Större en VM menar många.

Men det som pratas mest om verkar vara doping.

Hur kommer det sig att det är så lätt att vilja fuska sig till en framgång?

Tänk att man kan vara så driven att vilja vinna framgång till vilket pris som helst.

För varje gång man avslöjar detta fusk minskar intresset för mig att följa sporten. För när det smyger in en känsla av att någon som gör bra resultat har nog dopat sig är det kört.

Atleterna själva borde sanera detta. Ledarna och tränarna borde göra allt för att hundra doping. Arrangörerna borde välkomna varje tävlingsdeltagare med en undersökning och blodprov som eventuellt avslöjar fusket. Då kan man återvinna förtroendet.

Läste om en som fick sin medalj flera år senare efter tävlingen. Orsaken var att den som fått en medalj hade fuskat och blivit av med sin medalj. Den som då fick sin medalj sa så här: ”Jag har blivit bestulen på känslan!” Att inte fått uppleva känslan av att stå där på prispallen upplevdes att man blivit bestulen på den upplevelsen. Bara för att någon fuskat sig till en seger. Så sjukt är det med doping. Den som stått där med en medalj genom fusk borde känt sig klart olustig och felplacerad.

För allas skull – avslöja doping. Låt ingen gå upp på prispallen utan att man vet att den är ren. Möjligen omöjligt men det borde vara det mest naturliga. Så borde det vara. Punkt. Då skulle OS vara klart mycket roligare att se fram emot.

När tiden tar slut

Hur blir det när tiden tar slut?

I vår tankevärld tar ju tiden aldrig slut. Det snurrar på. Nya minuter avlöser gamla som är slut. Timmar läggs till dagar och dagar till veckor som blir år. Tiden kommer ju hela tiden utan att vi ber om den.

Ändå känns det som den tar slut då och då. Deadline brukar vi säga. Alltså att tiden runnit ut inför att en viss sak ska vara färdigt. Ett prov ska lämnas in, en uppgift ska vara färdig, en förberedelse ska vara gjord inför ett möte, en tidning ska i tryck.

Så står man där inför fakta att nu ska det levereras. Alltså tiden verkar ta slut nu och då.

Kommer den övergripande tiden att ta slut någon gång? Om den gör det, kommer det då en ny tid? Vi pratar om att vi håller på att förstöra vår jord. Om så är fallet kommer tiden ta slut på ett hemskt sätt. Den kristna tron talar om att tiden en gång tar slut på denna jord och en ny tid träder in. I en ny värld.

Så talet om att tiden en gång tar slut finns i olika funderingar.

Hur det än är med det tycker jag att tiden tar slut allt för ofta. Jobbigast är det under den tid, strax innan, då man känner att tiden håller på att rinna ut. Det blir mer och mer stressigt att hinna med det man måste hinna med innan det är försent. Alltså då blir det lite stressigt.

Det är då man skulle vilja stoppa tiden en liten stund för att hinna ikapp. Men det blir säkert inte heller bra. Vad hackigt jorden skulle snurra då när alla som behövde stanna tiden gjorde det. Man skulle säkert bli rätt sjösjuk. Och för att inte tala om alla som längtade och väntade på att något skulle börja. Stackars dom.

Nä, det får nog lösas på något annat sätt. Troligen genom att vara ute i mer god tid så att man inte hamnade i läget att tiden håller på att rinna ut. Att bättre ta till vara den tid man har till förfogande. Att gör det man måste medan tid ges. Då kanske man inte behöver uppleva att tiden tar slut . . . . . typ

En tanke för dagen – Att vara generös

I den kyrka jag går i har vi haft ett tema – ett generöst liv. Ett ämne som på ett sätt är rakt igenom gott och harmoniskt. För vem vill inte vara generös? Troligen svarar vi alla ja på den frågan. Klart vi vill vara generösa.

Samtidigt är det uppfodrande och närgånget. För när vi tittar närmare på att vara generös så kommer det närgånget in under bara skinnet.

Generöst – som gärna delar med sig el. bjuder, fri­kostig. Man kan även säga storsint, offervillig och godhjärtad.

Visst kan det ha med pengar att göra. Men jag tänker också att generositet handlar om tänka gott om varandra. Att generöst låta andra gå före sig själv.

Det handlar om att finnas till och ge av sin tid för någon. Stödja och hjälpa.

Vad lägger du i att vara generös? Hur påverkar det dig? Vad för det med sig?

Man skulle kunna utnämna ordet ‘generös’ till veckans ord. Till veckans tanke. Till veckans sätt att vara. Vad säger ni om det ?

Ps Lyssna gärna på Niklas Piensoho tankar för denna dag på instagram. Lite åt detta håll faktiskt. En andlig övning – att låta någon annan gå före i kön tex Ds

Söndagstankar – tvivlets grusväg

Tvivel är väl inte det roligaste att fundera över. Ändå är tvivel säkert en av dom återkommande känslorna vi har som människor.

Tvivel – ska det fungera, varför är det så, kommer Gud att gripa in, varför dröjer han? Dom och många andra frågor snurrar i tvivlet. Dom finns där tillsammans med hoppet om förändring och svar.

Jag tänker mig tvivlet som en grusväg. Ibland så mycket grus och hålor att det är svårt att ta dig fram. Dammet yr och det blir svårt att andas. Livets väg är då långt ifrån en fin asfalterad väg som för oss fram i hög och bekväm fart. När hettan slår till mot grusvägen så bildas det ”tvättbräda” och tempot måste drastiskt dämpas så att ingenting går sönder.

Men en sak är säker med grusvägar, dom för oss också fram till något även om underlaget inte är som andra vägar.

Läser om Petrus denna morgon. ( texten finns i slutet av bloggen) Petrus finns i båten och sjön är hög. Den trosfriska Petrus vill gå komma ut på vattnet och Jesus säger sitt kom. Petrus kliver över relingen och det fungerar. Han går på vattnet. Ända tills han upptäcker vågorna börjar han tvivla på att det som fungerade inte fungerade. Han började sjunka. Då ropar han ”Herre hjälp mig”. Jesus kommer och sträcker ut sin hand. Tar tag i Petrus hand och drar upp honom. Då säger Jesus följande: ” Så lite tro du har! Varför tvivlade du?” Dom steg i båten och vinden lade sig. (Matt 14:28-33)

Här är tvivlets grusväg en gropig sjö. Jesus övergav inte Petrus och lät honom drunkna. Han visste att Petrus tvivlade i sin tro och tillit. Jesu ord var en bekräftelse på Petrus läge. Men han gör något. Han sträcker ut sin hand.

Ibland är vi trosfriska som Petrus. Ibland är vi likt Petrus tvivlande och till synes sjunkande.

Ett är säkert, vare sig du tror det eller inte (det liksom tillhör tvivlets osäkerhet) så finns Jesus på din grusväg och gropiga sjö. När vi möter tvivlet får vi utrycka vår bön likt Petrus ”Herre hjälp mig” och möta hans hand.

Som en liten extra tanke….. På grusvägen som gick till vårt hus på landet blev det som jag beskrivit. Gropigt, dammigt och tvättbräda. Då kom det någon och sladdade vägen och den blev farbar igen. Gud vill sladda din livsväg så att den blir farbar igen.

”Båten var redan långt från land och hårt ansatt av vågorna, eftersom de hade motvind. Mot slutet av natten kom Jesus till dem, gående på sjön. När lärjungarna fick se honom gå på sjön, blev de förskräckta och sade: ”Det är ett spöke!” Och de skrek av rädsla. Men genast sade Jesus till dem: ”Var lugna! Det Är Jag. Var inte rädda.” Petrus svarade: ”Herre, om det är du, så befall mig att komma till dig på vattnet.” Han sade: ”Kom!” Petrus steg ur båten och gick på vattnet fram till Jesus. Men när han såg hur stark vinden var, blev han rädd. Han började sjunka och ropade: ”Herre, rädda mig!” Genast räckte Jesus ut handen och grep tag i honom och sade: ”Så lite tro du har! Varför tvivlade du?”

Och de som var i båten tillbad honom och sade: ”Du är verkligen Guds Son!””

‭‭

Matteusevangeliet‬ ‭14:24-31, 33‬ ‭SFB15‬‬

Sommar för gott

Äntligen kan vi ha sommar året runt.

Ja, det var ju inte sant. Men det gläder mig att äntligen börjar man diskutera att vi kan ha sommartid året runt.

Med glädje läser jag att politiker äntligen lyssnat till mitt förslag. KD och Jakob Forrsmed skriver i expressen att vi bör ställa om till sommartid för gott.

Jag har aldrig förstått idén med att hålla på att ändra tiden. Det har mest ställt till det. Livet har liksom hackat runt då man ställer om klockan. Barn och djur ställer ju inte direkt om sin klocka. Dom vaknar som vanligt. Så när barnen var små var det mindre roligt med omställningen.

Sommartiden har varit den tid som passat mig bäst. Så jag tycker att förslaget är kanon

Om nu KD gör detta till en valfråga får framtiden avgöra. Om det skulle vara det som får mig att rösta på dom, hm, det får vi se. Men det skulle vara ett gott försök i alla fall. Kanske en av dom lättare vallöften man kan ge och infria.

Så lycka till med att införa permanent sommar(tid)

Powerbreak

Idag går solen upp 8:03. 3 minuter tidigare än i går. Det gillar jag.

I en hockeymatch finns det något som heter powerbreak. Varför inte kalla dessa pausar för vad dom är. Reklampaus.

Jag tänker att det är mer en extra lång paus för att atleten ska kunna få vila lite extra.

En sådan paus kan man behöva ibland. Så att man hinner komma igen.

’Power’ är ju kraft. Tänker man så blir ju powerbreak en kraftpaus. Lite snabbt översatt blir det typ en paus som man hämtar kraft i. En skön tanke.

Vart hämtar du din kraft ifrån? Vad gör du för att fylla på din mentala kraft? Vi behöver energitillskott. Inte bara mat utan det som skapar motivation. Det som blir en katalysator inom oss.

För mig kan det vara en promenad, gärna en löprunda när det har funkat. Men det är också tex en gudstjänst där jag får stilla mig en stund. Låta samtalet med Gud flöda en stund. Lyssna till goda tankar i en predikan. Det ger mig en påfyllnad av energi, kraft och motivation. Kanske en stund av förbön

Powerbreak i livet är viktigt. För vår fysiska kropp men också vår inre värld. Det är så lätt att vårda kroppen och äta vettigt. Men kanske glömmer vi den inre människan.

Man talar om ande kropp och själ. Vi är tre på ett sätt. Alla dessa tre delar behöver sitt egen powerbreak. Man kanske kan tala om tro, tillfredsställelse och må bra rent fysiskt.

Man kan inte bara ånga på. Man behöver powerbreak. Dom stunderna skapar möjlighet.

Lycka till att hitta ditt ställe för ett bra powerbreak.