Midsommarafton – finns det något mer svenskt än det?

Finns det något som är mer svenskt än midsommarafton? Det är svårt att hitta det.

Den kan firas på flera sätt. Med olika form på midsommarstången. Men det finns alltid igenkänningsfaktor vart man än kommer.

Men det är väl ändå så svenskt det kan bli.

I det globala perspektivet kan man undra om vi kan fortsätta att ha denna tradition.

Jo, klart vi ska ha den traditionen kvar. Det tillhör vår historia på något sätt.

Som du kanske läste på min blogg så skrev jag om att inte titta tillbaka. Så är det tänker jag. Men det utesluter inte att man vakar över sina rötter. Att veta sina rötter kan hjälpa oss att ta ut riktningen.

Vi föds till denna värld. Lever vårt liv. En dag lämnar vi denna jord. I min livsfilosofi så kommer vi från Gud och Guds värld. En dag är det tänkt att vi ska vända åter dit. Då är det bra att veta sin rötter. Det hjälper oss att ta ut riktningen så att vi hittar rätt.

Måste man fira midsommar bara för att det är typiskt svenskt? Nä, inte alls. Men det är ändå så väldigt mycket svenskt i det. Ska man hitta den innersta hjärtat i denna dag måste man nog till dalarna. Där är på ett sätt på riktigt riktigt. Har du aldrig firat midsommar i dalarna någon gång så rekommenderar jag dig att göra det. Inte för att jag är dalmas. Utan därför att där är det något speciellt med midsommarfirandet. Att sen avsluta midsommarhelgen med att ta emot kyrkbåtarna på Siljan är liksom pricken över i. Att få var med i en kyrkbåt lär väl slå den känslan antar jag.

Så, idag firar vi det svenskaste vi kan fira. Midsommarafton!! 😄

Nu vänder det eller är det nu det börjar?

12:07 inträdde sommarsolståndet. Nu har vi den längsta dagen och kortaste natten. Det är midsommar.

Somliga menar att det vänder nu. Nu går vi mot mörkare tider. Låter så dramatiskt.

Kanske skulle vi hellre välja att kalla det att något börjar? Låter på ett sätt mer positivt. Eller hur?!

Det är mycket vi kan lämna bakom oss och blicka framåt istället. När det förflutna styr och ställer kan vi bli strandsatta.

Varje dag kan ju vara en början. På ett sätt sant. Kanske ställer till det mer i huvudet än det gör nytta. Men samtidigt är det gott att välja fokusera på framtiden än att alltid snegla i backspegeln. Då kan vi lätt köra i diket.

Det bästa ligger framöver. Du har gjort massa bra men det bästa ligger framför dig. Så fokusera på framtidens segrar. Gräm dig inte över gamla förluster. Dom kan du inte ha ogjorda. Se framåt.

Glad midsommar. Den är början på något spännande i ditt liv.

Är det Civilsamhället som kommer att rädda vår framtid?

Kommer statens pengar att räcka? Kommer statens resurser räcka till för alla behov som finns? Kommer alla valutspel som kallas för vallöften verkligen förverkligas och förändra?Jag är skeptisk till det. Verkligen bekymrad över att det kommer att räcka till. Jag tror att det kommer behövas stora insatser av civilsamhället, alltså du och jag, för att det ska räcka till. Vad vore vårt land utan organisationer där du och jag får ge våra gåvor till? Där vi kan göra lite mer där stat och kommun inte räcker till. Jag skulle kunna ta upp möjlighet till möjlighet där man kan göra skillnad. Bara ett exempel från världen. Vi möttes av ett nödrop att folket i östra Sydsudan svalt. Dom hade i princip ingen mat. Folk drabbades av deras nöd. Idéer om att röja en väg så att FN kunde köra in mat växte fram. Man kan tycka att det skulle väl FN klara. Men inte. På kort tid samlade vi över en miljon kronor och vägen började röjas. Nu är det bara några kilometer kvar. Hade det varigt möjligt utan civilsamhället. Nej, inte en chans. Nu snart kan vi rädda folk genom mat. Vi får in medicin och sjukvård. Tack vare människor som gett där stat och regeringar inte räcker till. Ett exempel från min egen stad. Mamman som ensam försöker få till livet med sina barn. Visst finns det försörjningsstöd. Men där det inte räcker till så får andra givmilda människor ge av sitt överflöd. Så fungerar det för mamman. Tacksam för våra skatter. Men det räcker inte till. Därför tror jag att det kommer behövas stora insatser av civilsamhället, du och jag. Där vi behöver ge av våra pengar och engagemang. Samhällets insatser behöver stöttas. Jag tror att ska vi ha en god framtid att se fram emot behöver civilsamhället kliva fram. Där finns nycklarna, kraften och möjligheten. Föreningsliv som idrottsrörelse och alla andra föreningarna behöver vidga ringarna än just sin förenings syfte och intresse. Kyrkor måste sträcka sig längre ut än bara själva kyrkorummet. Det kommer inte att räcka med Erikshjälpen, röda korset, myrorna, PMU-second hand och andra biståndsorganisationer. Du och jag behöver se behovet och engagera oss. Valet är viktigt i höst. Jag är bara rädd för att det blir ett val där man slår varandra med sina ord. Att man ger mer overkliga löften för att höras högst än praktiskt förvandling av vårt lands behov. Klart du ska rösta. Kanske vi behöver påverka våra politikern mer än dom försöker påverka oss.

För att fatta detta måste du nog veta varför…

Det finns en vecka som är lite mer än övriga veckor på året. En vecka som jag nog sett fram emot varje år så länge jag minns. Och har jag inte kunnat genomföra den som vanligt har jag saknat den så oerhört mycket.

Veckan jag pratar om är Nyhemsveckan utanför Mullsjö.

Om man inte vet något om denna vecka, om man aldrig varit där och om man inte vill veta något om den förstår man inte alls vad jag menar.

Denna vecka är en konferensvecka som pingströrelsen har varje år.

För mig som troende betyder den mycket. På många sätt. Men den veckan betyder också mycket pga alla möten med människor. Möter gamla vänner som man kanske bara möter just en gång om året då man är på Nyhemsveckan. När jag var liten var det barnmöten. Med åren har det blivit ”vuxenmöten”. Jag skulle påstå att dessa veckor har haft avgörande betydelse för mitt liv. Till Nyhemsveckan kan jag lägga till Torpkonferensen (googla det så får dunsens det är) och andra liknande händelser. Varför då? Jo, för då har Gud talat på ett speciellt sätt till mig. Det har fått bekräfta det jag fått till mig i mitt vanliga sammanhang. Denna Nyhemsvecka är just nu. I år har jag möjlighet att vara mycket där. Kan du ana att jag är glad för det?

Midsommarveckans baksida…. om det nu finns någon sådan…

Midsommar är ju en fantastisk period i vårt land. Sommaren är som bäst (hoppas man) och naturen exploderar av grönska.

Dagen blir som längst och natten som kortast. Midsommardygnen är som allra bäst på något sätt.

Midsommar, det är ju då som det vänder. Dagarna blir korta. Det är ju midsommarens baksida. Likaså så att det är rätt blött rätt ofta. Inte bara regnet utan ganska mycket fylla. Tänk om midsommar fick vara torrare.

Läste från en vän på Facebook ang vädret. Att nu så var det tillbaka till det normala. Sämre väder på midsommar. Det hat varit kanon ända tills nu. Men nu är det normalväder igen. Typiskt svenskt midsommarväder. Prognosen är mindre gynnsam. Det verkar bli typ regn.

För mig är midsommar långt mycket mer än små grodorna och andra sånger med dans runt en stång. Midsommar är på ett sätt naturens lovsång till sin skapare. Som ett ända stort Tack för att blivit skapad så övermåttan underbart. Det är klart ingen baksida utan snarare framsidan. Fast många upptäcker aldrig den sidan tänker jag.

Finns en underbar psalm som passar in här. Du får texten här att suga på idag.

Du finns här, som skapat liv på jorden.

Du finns här, som gett det mörka ljus.

Ditt förnuft är mer än vi kan fatta.

Stor är du Gud.

Bakom allt finns du Gud,

finns din tanke och din mening.

Och vi får glädjas över livet.

Stor är du Gud.

Du finns här, som skapat hav och himmel.

Du finns här, som gett oss all natur.

Att du finns bevisas av din godhet.

Stor är du Gud.

Du finns här, som sänt din son till jorden.

Du finns här, som tänder hoppet nu.

All din nåd ger människan en framtid.

Stor är du Gud.

Du finns här, som ger oss av din Ande.

Du finns här, som ser våra beslut.

Hjälp oss du att rätt förstå vår frihet.

Stor är du Gud.

Bakom allt finns du Gud,

finns din tanke och din mening.

Och vi får glädjas över livet.

Stor är du Gud.

Skriven av Roland Utbult

 

Vissa dagar….

Vissa dagar är viktigare än andra. Vissa dagar sätter sig i minnet direkt.

Andra dagar går till historiens minnesförlust. Man glömmer helt enkelt bort dom. Minns inte vad man gjort.

En del dagar skulle man vilja göra om. Andra hade man hoppats sluta på ett annat sätt.

En del dagar ser man tillbaka på med glädje. Så tacksam att man varit med om dom.

När jag läser flödet i Facebook just nu verkar det vara många som har sådana minnesdagar. Tacksamheten verkar flöda. Milstolpar passeras. Den glädjen smittar av sig. Man blir tacksam för deras skull.

Samtidigt påminner det om dagar som förändrade allt. Där milstolpar inte längre kan sättas ner. Det påminner om milstolpar man skulle vilja slippa se. Men på något sätt verkar dom tillhöra livet.

Dom mindre roliga dagarna får aldrig lägga skynket över dom goda dagarna. Det är dom goda dagarna som hjälper oss att klara av dom mindre roliga dagarna. Minnena av dom goda dagarna skapar hopp, tillit och tro på att livet bär igenom allt. Glöm inte att dom goda dagarna är fler än dom dåliga.

Ps Denna dagen är en mycket speciell dag. 1995 föddes min som simon kl 10:15. Grattis min son. Denna dag kommer för alltid att vara din dag. Tack för att du är du. Älskar dig min pojk.  Ds

Tanke för dagen – Att komma åt kärnan

Vill du komma åt kärnan, måste du bryta sönder skalet.

Mäster Eckhart

Ibland tror jag vi är mer mån om skalet än om kärnan. Det yttre får vårt fokus.

Vi vet att det är kärnan som har förutsättningarna för att något fint ska växa fram. Det ligger inte i skalet. Ändå är vi allt för ofta mer mån om det yttre än det inre.

Kärnan och fröet behöver få rätt förhållanden så kommer det att kunna växa fram något underbart. Så behöver vi tänka om vårt inre. Det kommer att få fram det vackra du och jag går och bär på.

I allt vi gör behöver vi söka kärnan. Det är att börja från rätt håll. Att börja med det yttre blir att börja bakvänt. Börjar vi med kärnan och det inre kommer det att genomsyra hela alltet.

Kanske kan det hjälpa oss att ta död på hållningen som ofta heter ”det har vi alltid gjort”‘ och gamla hjulspår. Då kan vi forma något nytt vackert för den tid som inne är.

Det är många som är ute och cyklar idag

Det är många som är ute och cyklar idag. Inte så konstigt. Det är ju Vätternrundan. Troligen är deltagarnas liv i ett tidsaxel på före Vätternrundan och efter Vätternrundan. Somliga har visst också ett liv som är mellan vättternrundorna. Dom kör år efter år.

Andra är ute och cyklar jämnt. Som verkar fått mycket om bakfoten. Som är ute och svansar i olika åsikter. Trampar runt i ullstrumporna helt enkelt. Det är inte alla som sätter sig i sadeln som ska styra och ställa.

Att hålla sig på vägen är ett gott råd. Varje gång man åker ner i diket kan det gå riktigt illa. Blir man för vinglig kan man få andra att vurpa så det gäller att hålla focus.

Ibland känns livet som att man kör på fälgen. Gubbigt. Tungt. Svårstyrt. Att då få lägga på nya däck gör livet mycket enklare.

Uppumpad behöver bör man inte vara men det går lite enklare om man har luft under vingarna.

Vätternrundan har många depåstopp. Där man kan tillföra energi och vätska. Likaså behöver livet sina depåstopp. Dygnsvila. Veckovila. Årsvila. Vi behöver återhämtning.

Livet går runt runt på något sätt. Inget nytt under solen brukar man ju säga. Man lever liksom i cyklar på något sätt. Man vänder då och då tillbaka till sina rötter.

Ja Ja. Det är många som är ute och cyklar i dessa tider. Hoppas vi alla kommer upp på vägen till slut. 🙈

Semesterbilderboken.

Så är semestern 2018 igång. En semester som, i jämförelse med senare år, inte är planerad överhuvudtaget. Den är ett öppet kort.

På ett sätt lite knepigt. Man är ju van att ha en plan. Men å andra sidan är det ett oskrivet blad som kan målas dag för dag.

Så nu tar jag blad för blad och målar min semester sida för sida. Ska bli intressant att se hur bilderboken kommer att se ut.

Sidan ”semesterbilderboken” kan du följa bilder med reflektion dag för dag.

Kan det vara så att vi planerar för mycket? Att vi vill ha kontroll? Är det så att vi vill visa upp en fasad att vi har en bra och intressant semester?

Det bästa vi kan göra är nog att sänka kraven. En semester kan vara minst lika värdefull i enkelhet än en resa jorden runt.

Så nu ska jag måla min semester dag för dag och se vart den kommer att föra mig. Spännande.

Så är det dags….

Idag är det dags. Sista arbetsdagen innan semestern börjar.

Det ska bli intressant hur vädret blir. Det har ju varit så vackert länge. Man är ju lite orolig att det kan bli trist väder nu. Men man får hoppas.

Semestern är ett bra tillfälle att se sig om. Att få se något nytt. Men det kan vara lika trevligt att återknyta redan besökta platser.

Kanske är ändå semester en tid av att ha mindre ”måsten” och mer ”vi får se”. Att låta tiden liksom skapas under tiden den kommer. Att låta dagen växa fram ur sig själv. Inte pådyvlad en massa saker skrivna i en agenda.

Det kan låta passivt och mest soffhäng. Kanske det ändå är den mest energigivande tillståndet en semester kan ge.

Detta års semester är inte planerad alls. Öppen för förslag. Öppen för nya intryck. Öppen för ny energi. Öppen för återhämtning. Ser verkligen fram emot några veckor av vila.