Månad: juni 2019

Publicerat den

I landet lagom

Vi bor ju i landet Lagom. Allt skall vara lagom. Inget ska sticka ut.

Nu när man funderar på betygssystemet så borde det finnas en nivå som heter just lagom.

När vi kommer från kalla vintern och längtar efter sommarvärmen så stönar vi direkt. På tok för var varmt. Nä, lagom värme är bäst.

Lagom stort ska det vara. Likaså lagom långt så det inte blir för långt bort.

Men nu ska vi inte göra ner lagom för mycket. För det är något speciellt med lagom. För det är ju precis det bästa som är. Inte för mycket. Inte för lite. Egentligen ganska perfekt. Som alla vill ha det. Som smöret Lätt & Lagom. Lagom är väl beprövat. Genom generation har detta lagom vuxit fram till vad det är idag. Detta är ingen lek. På blodigt allvar har vi format det genom årtionden.

Nu vill KD göra EU lagom igen. Ganska typiskt svenskt. Ett steg borde då vara att införa ordet Lagom i alla språk. För annars kommer ingen att förstå vad KD vill med EU. För hur ska dom kunna reformera till något ingen förstår vad det är? 🤭🤔🧐😑 Med tanke på att lagom är perfekt så borde deras vallöfte vara klart tydligare. Gör EU perfekt igen. Punkt slut. Enkelt och rakt.

Dags att avrunda denna blogg för denna dag innan den lämnar spektrat att vara lagom lång.

Publicerat den

Hur funkar ”nästan”?

Hur funkar ”nästan”?

Är det mest en ursäkt att det blev i stort sett så som det skulle men jag lyckades inte riktigt men det vill jag int erkänna?

Är det tillräckligt bra eller mer dåligt än bra?

Är det så nära det bästa gott nog eller det åt det mer misslyckade hållet?

Om man kommer nästan fram är det tillräckligt okej då eller visade det sig att man kämpat förgäves? Är det okej då?

I det närmaste, närapå, säger ordlistan – men åt vilket håll?

Om man träffar nästan mål, vad hjälper det? Men man träffar kanske något annat men är det bra?

Nästan är nära nog men samtidigt nådde inte riktigt fram.

Det är nästan så att man kan tro att man inte riktigt kan förklara nästan. Men det är kanske ändå helt okej. För nästan är ju nästan helt okej.

Publicerat den

Bortskämd är man

Skrev om väntan igår. Jag satt och väntade på att sommarkonserten skulle börja.

Tänk vad bortskämd man kan vara.

Hur många får ha det i den församling och kyrka man brukar gå i?

Jag tänker att att många har nog inte riktigt fattat vad hur bra vi har det.

Bortskämd är väl egentligen fel ord. Snarare välsignad. Med musik av kvalitet. På nationaldagen var det riktigt bra. Solisterna levererade. Och där får man bara sitta och njuta.

Litet smakprov kanske…..

Publicerat den

Vad gör man med sin väntan?

Jag sitter och väntar på att konserten ska börja. Folket fyller sakta kyrkan. Ett förväntansfullt sorl finns. Denna väntan är inte så jobbig. Om typ 25 minuter är estraden fylld med orkester och solister. Så man vet ganska säkert att väntan kommer att bli uppfylld av något gott

Men det finns andra typer av väntan som är klart värre. Når man väntar på en förändring. Väntar på ett jobb. Väntar på sitt livs stora önskan. Det kan räcka med att någon lovar något till oss men det dröjer att infria löftet.

Hur hanterar man sin väntan? Om det fanns ett enkelt svar på det. Den som hade det skulle säkert kunna få både nobelpris och andra stora pris. Väntan kan vara så svårt att bära.

Hur gör du? Hur gör jag? Vissa gånger är det lättare. Andra svårare. Klart svårare.

Kanske är det väntan som gör att vi mognar. Kanske är det karaktärsdanande. Kanske lär det tålamod.

Men det kan också vara så sårande. När själen tar skada så för det ont. Det tär på det mesta i våra liv.

Därför kanske svaret på frågan hur vi gör med vår väntan så viktig.

Finns det något svar på den? Jag hittar nog bara ett svar på den. Jag har inte kommit på den själv. Så något pris ska jag inte ha. Nej, det svar jag tänker på har funnits länge länge. Den som sa det är visserligen ifrågasatt. Men många har valt att lite på att det svaret håller.

”Kom till mig alla ni som bör tunga broder. Jag skall ge er frid”

Jesu ord. Ett löfte som fungerar. Väl värd att prövas. Jag höll på att säga att om du hittar på något bättre så testa det. Men jag tror inte det finns.

Vad gör man med sin väntan? Man lägger den i Guds händer. Vilar i att det fungerar. I sången ”vilken vän vi har i Jesus” såg jag en textrad idag som blev som ny: ”säg till Jesus vad du känner, våga tro att han förstår”. Våga tro. Våga lita. Våga lämna.

Publicerat den

Som jag har längtat efter en kväll som i går

Som jag har längtat efter en kväll som igår. Du vet, en varm kväll i stilla bris på stranden.

Att få ställa ner den lilla strandstolen och njuta en god stund av en vacker utsikt. Läsa några rader i en bok.

Det är en lyx som inte går att ersätta med pengar.

Runt 25 grader är man ju inte bortskämd med runt kl 22 en kväll.

Idag är det nationaldagen. Vi har ett land att vara tacksam för. Med en natur som vi var tillgång till. Som inte (ännu inte) är förstörd. Vi kommer väl aldrig i närheten av norrmännens firande. Men vi borde verkligen visa vår uppskattning för vårt land.

Min längtan är att få många sådana kvällar i sommar.

En notering jag gjorde igår är att det var nästan samma färg på solnedgången som i Afrika. Där är den så röd på grund av den röda sanden bland annat. Fick en längtan tillbaka dit liksom. Gärna nu. Men jag får vänta till i höst.

Varför inte avsluta med vår nationalsång denna dag

Du gamla du fria du fjällhöga nord,
du tysta du glädjerika sköna,
jag hälsar dig värnaste land uppå jord,
din sol din himmel dina ängder gröna
din sol din himmel dina ängder gröna

Du tronar på minnen från fornstora dar,
då ärat ditt namn flög över jorden,
jag vet att du är och du blir vad du var,
ja jag vill leva jag vill dö i norden
ja jag vill leva jag vill dö i norden

Visste du att det faktiskt finns en fortsättning på den? Ja den kanske inte är så känd och ses normalt inte som en del av sången:

Jag städes vill tjäna mitt älskade land,
dig trohet till döden vill jag svära
din rätt skall jag värna med håg och med hand,
din fana högt din bragderika bära
din fana högt din bragderika bära

Med Gud skall jag kämpa för hem och för härd
för sverige den kära fosterjorden,
jag byter dig ej mot allt i en värld,
nej jag vill leva jag vill dö i norden
nej jag vill leva jag vill dö i norden
Publicerat den

Vad är en bal på slottet?

Vad är en bal på slottet?

Du känner säkert igen frågan på sagan om askungen.

Kanske frågan är lite annorlunda idag. Vad är en studentbal?

Självklart kan man tänka att alla dessa studentbaler är fantastiska tillställningar. Så häftiga. Det är bara ett måste.

När jag mer och mer inser dess baksida blir jag mer och mer tveksam. Alla dessa pengar det kräver för att bli av. Bilen, kläderna, avgiften och allt annat det drar med sig. Vill man ”hänga med” blir det ett måste med alla dessa krav.

Så blir det till slut en klass-fråga. Dom som har det gott ställt kan gå. Andra får bara titta på.

När då hållbarhetsbalen kom kände jag att det kan vara en bra väg.

Min kollega Victor skriver på sin Facebook följande:

Så coolt med Hållbarhetsbalen i Jönköping! Alissar Kh och hennes crew har tänkt på allt!

💚 Röda mattan är av tyger från Erikshjälpen

💚 Porslin från secondhand

💚 Låg kostnad så att ALLA har råd

💚 Vegetarisk buffé

💚 Inga bilar

💚 Ingen alkohol,

💚 Egen stil! Balen uppmuntrar alla till secondhand outfit i samarbete med Erikshjälpen Second Hand Jönköping

Tänk om det fanns en hållbarhetsbal när jag tog studenten. Då kanske jag inte hade dissat balen. Det va så mycket jag inte gillade med balen redan då, allt det snygga, coola, dyra, flashiga, hetsiga, stressiga, glänsa över varandra. Men en bal som tänker hållbarhet och inkluderande gemenskap. Det här är bra grejer! 2019! ♻️

Så långt Victor /Slut citat.

Det är något som jag gärna kan skriva under på. För det måste bli ett annat tänk. För studentbalerna bara accelererar.

Får man inte ha kul om man har råd tänker kanske du. Jo. Klart man får. Men när det blir i sådana miljöer där det på ett sätt inte finns något val att välja blir det så fel. Den förälder som inte har råd eller kan få fram den fränaste bilen blir utanför. Den ungdomen har svårt att känna sig delaktig. Den som inte hittar en partner att gå på bal med får oftast inte komma med.

Så det var roligt att vi på Erikshjälpen Second Hand i Jönköping kunde vara med och göra vår del för att hållbarhetsbalen kunde bli möjlig.

Vill du läsa mer om balen? Kolla då expressen, JP, En kul grej jag hoppas ha kommit för att stanna.

Publicerat den

”Glöm inte bort att se direkt med dina ögon”

Lyssnade på ett program där en som klättrade i berg. Hon berättade med inlevelse upplevelsen av att klättra.

Hon fick frågan om hon kunde ge några bra tips och råd för att få en bra upplevelse. Det handlade om ett extra skalplagg om regn och vind kom. Vatten, vatten var viktigt. Och sen en kamera. Så kom kommentaren ”men glöm inte bort att se direkt med din egna ögon”.

Tänker på det ibland medan jag går och fotar på Vätterstranden. Tar mina kort på solnedgångar. Eller vad det nu är jag fotar. Det är lätt att bara se allt genom kamerans lins. Man liksom glömmer bort att njuta med sina egna ögon direkt. Man vill fånga det vackra först och främst.

Så går det fort förbi. Och när man väl lägger ner kameran så är solen nere. Det vackra förbi och man har bara kortet att återvända till.

”Fånga dagen” – uttrycket du säkert hört. ”Fånga!” Vad lätt det är att dagen bara försvinner bort så har man missat hela biten.

Att låta sina ögon se, ta in, in real life, i direktsändning. Att låta allt annat runt omkring sjunka undan lite för att kunna ta in det men då, just nu, ser.

Visst är det lätt att flacka runt med blicken. Man vill ju inte missa något. Så är det just det man gör. Missar det väsentliga.

”Glöm inte bort…”

Tänk att vi behöver påminnas om det. När jag ibland får en kommentar om mina bilder händer det ganska ofta att det blir ett ”njut”. Först har jag tyckt att det är en självklarhet. Men sen insett att det är just det man kan behöva bli påmind om. ”Njut!” Njut – av det vackra. Ta in. Glöm inte bort att verkligen se det du ser. Ge det möjligen att sjunka in och inte bara flyga förbi framför dina ögon och sen bara försvinna bort.

”Glöm inte bort…” – påminn dig själv. Kanske handlar det om att vara närvarade i nuet medan det ännu inne är. Att inte springa förbi i längtan att få något ännu bättre men missar det som troligen är det allra bästa mitt framför ögonen.

Så….

”Glöm inte bort att se direkt med dina ögon”

Publicerat den

När flera vägar bär åt samma håll

Man brukar säga att alla vägar bär till Rom. Andra destinationer har bara en väg som för oss dit.

Samma syssla som ska bli gjort kan ha många olika sätt att nå dit. Man kan göra det på olika sätt. Men slutprodukten blir den samma.

Så långt kan vi nog vara överens.

Men det är inte alltid så lätt att se varandras olika sätt som lika möjliga. Det kan vara svårt att förstå hur den andre tänker. Man är van i sitt eget tankemönster.

Så långt kanske vi också kan vara överens.

Annars kanske det var just det som hände nu. Att vi hade svårt att förstå varandras tankebana.

Livet är fyllt av situationer som kan lösas på många olika sätt. Vi behöver bekräfta varandra i det och ge varandra det utrymmet. Ibland kan det vara att själv backa lite. Vilket kräver sin portion av ödmjukhet, tålamod, uthållighet och generositet. Andra gånger får motparten göra den läxan.

Somliga har lättare för det. Andra svårare.

Ganska ofta finns det flera sätt att lösa problemet. Vi får försöka lyfta vår blick och försöka se dom sätten.

Publicerat den

Söndagstankar – Vilken väg ska jag välja?

Vilken väg ska jag välja?

Säkert har du ställts inför den frågan när du är ute och går eller åker bil. Är nog inte ensam om att springa vilse heller. För någon sommar senare var jag nere hos mina vänners sommarställe. Tänkte springa en runda. Inte så långt men ändå. Tog ut riktningen. Hade en plan. Efter ett tag började oron gnaga. Var jag på rätt väg? Ganska snart insåg jag att jag sprungit vilse. Fick ta hjälp av en vänlig person som hjälpte mig hem. Jag hade tagit fel vid en vägkorsning insåg jag.

Vilken väg ska jag välja?

Många gånger har jag stått inför olika livsval. Rätt avgörande sådana ibland. Ofta har jag då känt hur Gud lett mig in på en väg. Jag vill tro att det varit rätt väg. Efter en tid har jag förts in på nästa väg. Det innebär inte per automatik att den förra var fel. Att jag lyssnat fel. Nej, nu är det ett nästa steg. Ett nästa val. Så förs vi vidare i livet.

Vilken väg ska jag välja?

Samtligt kan jag inte påstå att det alltid varit enkla val. Rätt knepiga. Kämpiga. Men när valet är gjort har det känts bra. För innerst inne, i magkänslan som vi brukar kalla det, har jag nog vetat vart det barkat hän.

Vilken väg ska jag välja?

Det finns ett val dock som varit ett övergripande vägval för mig genom alla tider. Och det är att följa Jesus. Jag är en Jesu efterföljare. Där har jag funnit min största trygghet. Det har varit mitt livsval.

Jesus säger själv i Johannes 14:6

Jesus sade till honom: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Där tror jag vi har grunden till alla våra val.

Vilken väg ska jag välja?

Vad för svar du har på den frågan vet jag inte. Men när du för samman den frågan med Jesu svar på så brukar det bli det bästa. Fråga vad han har för råd att ge i dina val. Bed om att han leder dig i dina val. Då är jag övertygad om att förr eller senare kommer han att leda dig. Under tiden söker du dig fram i en tillit till att han formar vägen.

Publicerat den

Ett gammalt verktyg…..

När jag var liten fick jag hjälpa min far att spackla. Det var ett av dom roliga jobben. Mycket roligare än att skruva ur skruv i plank eller dra ur spik.

Min far hade en spackelspade. Hade. För den har jag nu. 😊

Den är så väl använd. Älskar att jobba med den. Har aldrig hittat någon bättre att ersätta den med. Som sagt. Gammal men funkar perfekt.

Ibland tänker jag att vi har för lätt att rata gamla verktyg. Och då tänker jag bilden att verktyg är vi människor. Väl använda verktyg fungerar. Kanske till och med bättre ibland.

Tro nu inte att jag tänker att allt nytt är av ondo och inget bra. När jag idag använder mitt gamla väl beprövade verktyg använder jag inget gammalt spackel. Jag använder nytt spackel. Gammalt och nytt arbetar alltså tillsammans.

Kanske är det det som gör framgången. Att vi tillsammans, gammal och ung, nytänk och gammeltänk, skapar vi något som får betydelse för lång tid.

Min gamla spackelspade har rester kvar efter många års arbeten. Man bär med sig det man gjort genom alla tider. Lite färg och spackel sen många års arbeten. Så är det i livet också. Vi bär märken, rester av livets färg, som påminner oss om det vi skapat. Det ger det gamla verktyget dessa patina. En yta som åldrats vackert.

Var rädd om dom gamla verktygen. Men dom jobbar bäst med det nya materialet.