Satte sig i säck och aska … Det Hamna hade gjort skulle förgöra det folk Mordokaj tillhörde. Ja, så även Ester. Dom var inte ensamma. Det var många som riskerade att dödas. Inte konstigt att man reagerar starkt. Har vi något att jämföra detta med idag? Judar och Kristna förföljs mer och mer i olika länder.
Esters okunskap … Hon var mitt i allt som hände men ändå ovetande. Tänk att det kan vara så. Både förklarande – och skrämmande. Förr eller senare kommer det fram dock.
Kanske är just för en tid som denna som du har uppnått kunglig värdighet … Ester visste om begränsningen och hotet av att söka upp kungen oanmäld. Inte ens drottningen gick fri. Man kunde dödas direkt. Att undkomma fast hon nu var drottning var inget säkert skydd för en jude.
Om du tiger kommer hjälp från annat håll … Modokaj var i trygg förvissning om att Gud skulle komma med hjälp och lösning.
Då fattar Ester mod … Det är inte så att hon bara springer iväg. Hon visar på en bra väg för oss när vi står inför svåra beslut. Hon bad om bönehjälp, att man skulle fasta för henne. Själv skulle hon be och fasta med sitt tjänstefolk.
Är jag förlorad så är jag … Ester visste riskerna men nöden var för stor för att inte våga att göra det hon kunde. Ibland får vi gå långt utanför vår bekvämlighetszon. Men likt Ester får vi göra det i tro på en Gud som är så mycket större än omständigheterna.
Har du några tankar om detta avsnitt?
Pedher´s blogg 