Jag har hört om dig och häpnat … Kärnbibeln skriver: Herre (Jahve), jag har hört talas om dig, jag vördar (står i beundran, fruktar) [dig] – Herre (Jahve) ditt verk (arbetet) mitt i åren – återuppliva (ge liv), mitt i åren gör det känt (intim kunskap), i vreden kom ihåg barmhärtighet. Vad har vi hört? Vad har vi lagt på minnet?
Få liv igen … Denna tanke är stor. För jag kan uppfatta att så är behover idag med. Återuppliva, ge liv igen.
Men jag vill … Men jag vill jubla i Herren och glädja mig i honom. Tänk att Habackuk vill detta mitt i allt han skriver. Kanske det ändå ligger något i vilja och beslutet. Att vilja lovsjunga, jubla i Herren. Var ligger kraften till det? Jo, i min frälsnings Gud. Där rinner tacksamheten upp.
Herren är min starkhet …. Kärnbibeln: Herren min Gud (Jahve Adonai) är min styrka [Ps 27:1] och han gör mina fötter [snabba och smidiga] som hindens [som med lätthet klättrar längs med de branta bergssidorna], och låter mig vandra på mina höga platser. [Ps 18:34]. I din tro som vilar på Guds härlighet och kraft har du din starkhet. Där kan du vila tryggt.
Har du några tankar om detta avsnitt?
Nästa bok blir: Haggai
Pedher´s blogg 