Åt mig … E stark berättelse om allt Salomo skaffade. Åt sig. Glädjen i det. Med allt han beskriver upptåg det mycket av hans tid. Så skriver han – Men när jag såg på allt detta då var allt förgängligt. Han insåg att det fanns helt andra värden som var mera värt än allt detta. Om vi jämför med våra liv – kan vi se ett liknande mönster? Gör vi samma slutsats? Kommer vi ens till reflektionen?
Samma öde … kan drabba både den visa och och dåren. Allt beror på hur man förhåller sig till det. Hur förhåller vi oss till livet och det vi lyckas med?
All möda … Till vilken nytta har all möda? Gör jag det för den som kommer efter mig? Till vilken nytta för mig själv? Tänker – att vad kostar allt det till ingen nytta?
Det är Gud som ger mig förmågan och möjligheten … Att förstå det i grunden ändar ingången i förmågan. Att det är en gåva från Gud av bara nåd. Hur värderar jag då det jag utför?
Predikaren är en intressant bok …. Utifrån det som är förgängligt och det som består. Det som har kortsiktigt värde och det som håller över tid. Vad är förgängligt av allt det jag gör?
Har du några tankar om detta avsnitt?
Pedher´s blogg 