Inte styra mina ord … I landet är det svårt att få orden att fungera på rätt sätt. Kan det vara så att Job inte vill klaga men ändå gör det? Inte konstigt i så fall tänker jag. Guds räds inte för det.
Jämförs med smaklös mat … så upplevde Job Elifas stöd. Hur är det att bli föremål för felaktiga råd när man lider som met? Troligen gör det läget bara sämre. Kanske behöver man höra något mer kärleksfullt när man lidren dåliga synpunkter
Varje utväg .. I lidandet upplevs det som att varje utväg är stängd för oss. Återigen, kom ihåg slutet i Jobs berättelse. Den vägen är inte stängd. Hur det än känns här och nu.
Job vill ge upp … men det tillåter inte Gud. Han svarar inte på Jobs önskan att få avsluta sina dagar mitt i allt lidande. Och visst är det så det kan upplevas. Men Gud har allt i sin hand. Försöka att vila i det när det är svårt.
Vart gick jag fel… Vännerna menar att Job gått fel och det är en frukt av det han nu möter. Men uppenbarligen visar de inte på en utväg för Job frågar efter den. Lätt att döma. Svårare att fria.
Job hävdar sin oskuld … Det är inte lika med att vara syndfri om man är rättfärdig. Finns bara en som är helt syndfri och det är Jesus. Men han hänvisar till sin relation med Gud.
Har du några tankar om detta avsnitt?
Pedher´s blogg 