Läs 1 Samuelsboken med mig – Kapitel 25

Samuel dog … Tänk, den lille killen som bodde i templet. Som lärde sig att förstå att höra Guds röst hade nu gått ur tiden. Han var nu färdig med sitt uppdrag. Sorgen och längtan måste vara stor. En man som gjorde avtryck. Du har säkert sådana personer i ditt minne. 

Stanna vid trossen … En viktig uppgift men som man allt för ofta undervärderar. Kanske är den viktigare än vi tror. Hålla ställningarna – kanske inte så glamoröst. Men det är troligen det som gör uthållighet möjligt. 

De var en mur för oss … Fåraherdarna hade fått beskydd av Davids män. Tänker att det är en fin förebild. Att vara en mur för någon. Inte utestänga utan beskydda.

Han är ju en ond man … så lägger texten till ”så ingen kan säga något till honom”. Tycker mig känna igen det uttrycket fast på fler områden. När en person i vår omgivning är omöjlig att prata med – för den vill inte lyssna – inte talas till rätta – inser inte brister – då är det fara å färde. Här finns det en del att fundera kring och be för.

Löna gott med ont … Hur blir en sådan handling möjlig? Kande vara avundsjuka?Bitterhet?  

Vad hans namn betyder det är han … Hans namn betyder ”dårskap”. 

Livets band … ”skall min herres liv vara bundet med livets band hos Herren, din Gud” (Fb-98), ”ska min herres liv vara inknutet i livets knyte hos Herren din Gud” (Fb-15). En vacker beskrivning om tillhörigheten och beskyddet i Gud.

Att göra väl … Abigail blir en uppmuntran till att vara ödmjuk. Att ibland få gå emellan när andra inte har förstånd att göra rätt. 

Vända tillbaka … Här ser vi hur ondskan hos Nabal vänder tillbaka på honom själv. Möjligen sker det idag med.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Lämna en kommentar