En gammal psalm av Lydia rann upp i minnet. Språkbruket är ålderstiget. Men den har en hälsning till oss idag också.
Det kan verkligen snurra runt omkring på olika sätt. Vi kan känna oro. Bekymmer kan bli väl påträngande. Världsläget. Miljön. Kanske är livet lite väl tungt.
Älskar detta uttryck sången ger oss. ”Det enda som bär när allting annat vacklar, det är Guds nåd och hans barmhärtighet.” Det finns en nåd och barmhärtighet som bär. Den vacklar inte. Den fungerar verkligen.
Löftet gäller även nu att nåder räcker. Den har inte tagit slut. Kommer inte ta slut. vi kan få lita till den gränslös nåd som som Guds nåd är.
Mycket kommer att falna. Mycket kommer att vara försvinna. Men inte den nåd Gud ger. Vill du lyssna till sången? Då hör du det här. Det finns något stort givet till dig. Det är Guds nåd. Den förlåter. Den bär. Den är omsorgen med stort N. När allt verkar helt omöjligt så träder Nåden in. Det är stort. Den nåden får vi bekänna oss till. Låt texten sjunka in och beröra. Förstår du inte allt dens innebörd så tror jag ändå att du kan uppfatta den barmhärtige nåden från Gud sången vill förmedla. Resten får komma senare tänker jag. För låter du nåden beröra dig kommer du upptäcka resten också. Texten på psalmen kommer här:
Det enda som bär när allting annat vacklar, det är Guds nåd och hans barmhärtighet. All jordisk berömmelse och glans den slocknar när sist jag står hos Gud i härlighet.
Det enda jag vet det är att nåden räcker, att Kristi blod min synd, min skuld betäcker. Det enda jag har att lita till en gång, det är Guds nåd, Guds gränslösa nåd.
Det enda som står igenom alla tider,
är Kristi kors och blodets säkra grund.
Ty allt vad jag byggt av hö och strå det faller. Det varar blott en kort, en flyktig stund.
Det enda jag har inför den vita tronen, det är en frälsad själ. Halleluja!
Och detta är nog ty all min synd blev sonad när Jesus dog för mig på Golgata.
Lyssna gärna till sången på
Idag ber vi för riksdagsman Annette Rydell (S)
Pedher´s blogg 