Läs med mig 2 Kungaboken – Kapitel 17

Gjort i hemlighet … Att tro att man kan göra något i hemlighet inför den allvetande Gud fungerar inte. Ändå gör vi människor det. I någon konstig förvrängd bild att det är möjligt. I grunden är det lögnens ande som lurar oss, ”skulle då Gud veta”? Han vet, var så säker. 

Varnade … Trots att Gud hade varnat dem så gjorde dom det ändå. Han hade varnat Israel och Judar genom  A L L A  sina profeter och siare. Ändå lyssande man inte. Kanske ligger det i människans håg att vilja göra sina egna beslut och tillfredsställa sig själv. 

Sålde sig till … Kärnbibeln uttrycker det att dom ”hängav sig till”. 

Det finns en gräns … Vi ser att det finns till slut en gräns då det räcker för Gud. ”Till slut försköt Herren Israel”. Han, mästaren i tålamod, får till slut nog. Han är beredd till många eftergifter och förlåtelse. Men det fins en gräns även för det. 

Att inte veta hur man dyrkar Gud … Folket visste inte hur man dyrkade Gud. Så man sänder en präst till Betel. Betel som betyder ”Guds Hus”. Där fick han åter lära sig hur man skulle frukta Gud. Fakta i betydelsen ’vörda’ som kärnbibeln noterar. 

Mixade … Man trodde på Gud men mixade den tron med egengjorda gudar. Man kan bara ha en Gud. Men där misstog man sig.

Har du några tankar om detta avsnitt?