
Stör inte kärleken … Det kan vara svårt att vänta in kärleken när man känner sig ensam. Eller längtar efter att dela livet med någon. Men det ligger något vackert vist över detta. Att inte störa kärlek. Invänta den när den själv vill. Att inte försöka väcka en kärlek som egentligen inte finns. Då blir den konstgjord. Troligen kommer den inte att hålla över tid.
Vems är man? … Min vän är min och jag är hans. En äkta kärleksrelation beskrivs så här. Man är inte längre sin egen. Man delar livet. Jag kan vara lite bekymrad när jag märker att man distanserar sig med ”egentid”. Missförstå mig inte. Absolut att man kan göra saker var och en på sitt håll. Men att vårda sin relation är att dela livet.
Att hålla sig ifrån varandra … en sådan relation riskerar så mycket. Man ser andra som kan locka på fel väg. Kärleken är inget man tar för givet. Den behöver ”fyllas på” med närhet till den man älskar.
Har du några tankar om detta avsnitt?

