‘ Du dukar för mig ett bord i mina fienders åsyn,
du smörjer mitt huvud med olja
och låter min bägare flöda över. ‘
Psaltaren 23:5
Måltiden i bibeln handlade mycket om att visa tillhörighet. Man visade sitt erkännande genom att äta tillsammans. Så att sitta till bords med någon gjorde man inte hur som helst.
Bibeln visare på olika festmåltider. Där man var inbjuden. Somliga hade ursäkter för att inte delta. Andra sökte att komma fram till hedersplatsen.
Psalmen visar på något ännu djupare än samhörighet med denna måltid.
Du bereder ett bord (dukar upp till en festmåltid)
mitt framför ögonen på mina fiender.
Psalm 23:5
Denna måltid gjordes inför fienden. Det blir en fin bild på att herden ville visa att den som fick delta i måltiden tillhörde honom. Gud själv.
Detta är en förebild på nattvarden. Måltiden vi äter till minne av Jesus och vad han gjorde på korset för oss. Den vill visa på vår samhörighet med Jesus. Det är också et sätt för oss att visa den onde att vi tillhör Jesus. Han har ingen del i oss.
I Johannes 21 läser vi om att Jesus kommer på stranden. Petrus fiskade. Sorgsen över att han hade förnekat Jesus tre gånger. Nu ser han en eld som tänts på stranden. Man inser snart att det är Jesus som är på stranden. När Petrus kommer i land inbjuder Jesus Petrus och dom andra till en måltid. En förebild på nattvarden. Han vill visa den onde att Petrus inte tillhörde honom trots nederlaget. Han ville visa den onde och Petrus att Petrus tillhörde honom. Efter måltiden får Petrus de kända frågorna ”Älskar du mig?”. Så får han upprättelsen.
När jag läser Psalm 23:5, texterna omkring nattvarden och berättelsen vid Geneserats sjö ser jag kopplingarna. När vi firar nattvard är det en festmåltid inför den onde. VI proklamerar vår tillhörighet till Jesus. Jesus ropar liksom ut att vi är hans. För mig är det stort.
Idag ber vi för riksdagsman Hans Wallmark (M)
Pedher´s blogg 