Gudsfruktan … Det är ett svårt uttryck. För det är så lätt att fastna i ordets del som uttrycker ’fruktan’. För det drar mer åt rädsla kan man tycke. När det mer handlar om respekt och tillit.
När man inte bekymrar sig … Man borde bekymra sig över det djupaste läget. Men ser bara det ytliga goda. Så missar man det man verkligen borde bekymra sig för. Som att gömma huvudet i sanden och tänka att allt är gott. Fast man anar något annat.
Stolthet … kan i en snabb blick ses som något bra. Och visst, någon gång är det så. Men stoltheten kan bedra oss.
Har du några tankar om detta avsnitt?


