När hösten kryper in innanför västen behöver man något som påminner om varmare dagar.
Rabarberpaj med vaniljsås
För visst är det så att det blir liksom lite mer sommar inifrån när man får äta något som verkligen smakar sommar. Tur det finns en frys som gör detta möjligt.
När livet upplevs lite för mycket höst behöver man fyllas med värme. Inifrån. Det kan vara en god vän som uppmuntrar på något sätt. Det kan vara några goda minnen som gjorde oss glada. Jag tänker att om man inte kan åka på en resa får man försöka uppleva en redan gjord resa genom minnet av den.
Men jag tror det finns en värme som slår varma minnen. Även levande ljus och vacker musik en kulen dag.
Det är den värme Gud kan ge oss. Hans värme har ett inslag av frid och harmoni. Något man verkligen behöver när livet möte höststormar. Likaså har han en förmåga att föra oss in i lä.
Jag minns en resa jag gjorde med Elida. Vi hade lämnat Strömstad och gick upp mot Oslo. Vi mötte styv kuling med ca 15 sekundermeter i vinden. Båten lutade 45 grader och det guppade rätt bra i sjön. Det var ingen mysig seglats.
När vi kom en bit upp i Oslofjorden blev det lä. Det blev så oerhört lugnt. Minns den känslan än idag. Att då krypa ner i sin koj i fören var så skönt. Friden liksom lägrade sig i skeppet.
Det är en sådan värme Gud vill ge oss när höstens kylighet tar tag i livet. Han är en mästare på att värma vårt inre.
Tänker mig bilden av att vi kryper upp i hans famn och kurar ihop oss där. Så värmer han både kropp och själ på ett förunderligt sätt.
Pedher´s blogg 