Profeten Samuel får i uppdrag att gå till Isai och smörja en av hans söner till Kung efter Saul. Gud uppmuntrar Samuel att Gud skulle visa honom på rätt person.
När han kommer till Isai kommer en efter en av hans söner fram till Samuel. När den första kommer fram tycker Samuel att det ser bra ut. Han tror först att lyckan vad gjord direkt. Men Gud svarar Samuel så här:
”Men Herren sade till Samuel: ”Se inte på hans yttre och hans resliga gestalt. ../.. En människa ser det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat.”” Första Samb 16:7
Ingen av dom kunde bli kung. Så Samuel undrar om det var alla. Det var det inte. Men den siste var inte hemma.
”Den yngste är kvar, m e n han vaktar fåren”
Detta lilla ”men” säger väl allt. Inte kan det vara han. Han vaktar ju bara fåren. Han är ju yngst. Inget att räkna med.
Men honom utväljer Gud. Samuel får i uppdrag att inför hela familjen smörja honom till ny kung för Israel.
Vad var det Gud hade sagt?
En människa ser det som är för ögonen, men Herren ser till hjärtat.
Handbok för livet ställer en så mjuk fråga men samtidigt med en skärpa ….
Hur har du det med din inre skönhet?
För det är den som är viktigt. Inte det yttre som vi gärna tror och handlar efter. Gud har ett annat sätt att värdera och tänka. Han ser till hur vi vårdat vårt inre.
Det verkar som att Isai rangordnade sina söner efter hur han bedömde dom. Det han tyckte var viktigt. En efter en fick han inse att han tänkte fel. Kanske är det sättet att tänka lite typiskt oss människor. Vi rangordnar och värderar efter det vi ser till det yttre. Men Gud tänker på ett annat sätt.
Jag tror att vi behöver värdera varandra efter Guds sätt att värdera. Så även oss själva.
Skulle du vilja värdera efter Guds sätt?
Pedher´s blogg 