Jag fick se Herrens härlighet … Detta måste vara et av de mäktigaste händelser som beskrivs i bibeln. Där man kan se Guds härlighet uppfylla Herrens hus. Det ger en stark respekt och ödmjukhet. Han föll ner på sina knän. Det är det som ofta händer när Gud berör med sin härlighet.
Ge akt … Se! Hör! Allt vad Herren vill säga. Jag tänker att det finns en nyckel här. Det är att göra sig beredd. Inställd på. Då har vi lite lättare att höra vad herren säger.
Nu får det vara nog … Gud sätter ner foten. Det måste bli ett slut. Det känns som att nu gäller det. Nu eller aldrig.
For vilse … Gud säger att de for vilse. Tänker att alla kan fara vilse någon gång i livet. Det kan vara i tron. Det kan vara teologiska frågor. Det kan vara i livet så att man helt enkelt tappar bort Gud. Felbedömningar som får konsekvenser. Men det finns en väg som är möjlig – omvändelsens väg. Då man hittar rätt igen. Då man hittar hem igen. Att fara vilse sker när man följer fel ”föredöme”. När det kittlar mer än är sanning.
Rätt klädd inför Gud när man gör tjänst … Här ser vi hur prästen var tvungen att klä sig på ett speciellt sätt. Jesu försoning var ännu inte där. Men nu handlar det om att klä sig i försoningens tjänst. I Guds renhet i våra hjärtan. Har inte med klädsel att göra nu. Det har med det inre livet. Likaså gäller samma ”klädsel” på båda sidor av tröskeln. Fram altaret eller bland folket.
Prästens lön … Uppenbarligen skulle folket underhålla prästen så att han kunde tjäna fullt ut. Annars behövde han skapa en mark att sköta så att han kunde försörja sig. Med all den tid det skulle ta. Kyrkans medlemmar har alltså ett ansvar för sina präster.
Har du några tankar om detta avsnitt?


