Inledning …. Källa Kärnbibeln:
Jesaja var samtida med Jona, Amos, Hosea och Mika, men är yngre än dem. Jesaja blir kallad till tjänst år 754 f.Kr. när kung Ussia dör (Jes 6:1-13). Jesaja får i en vision se in i himlens tronsal där han ser Guds Son på tronen, se Jes 6:1-3. Det är denna syn evangelisten Johannes omnämner när han skriver: ”Detta kunde Jesaja säga därför att han såg hans ära och talade om honom”, se Joh 12:41. Hans ära syftar här på Jesus, viket visar hur Jesaja får se Jesus i denna syn! Vad det gäller författarskap till Jesaja refererar Johannes både från slutet och början av Jesaja (Jes 53:1 och Jes 6:10) och kallar honom ”profeten Jesaja” (Joh 12:37-40). Även Petrus skriver om profeternas tjänst och däribland Jesaja (1 Pet 1:10-12). Dessa referenser, tillsammans med den kiastiska strukturen, är starka argument som pekar på Jesaja som författare till hela denna bok.
Intressant är att Jerusalem nämns 49 ggr, dvs 7 x 7 ggr. Här finns även en koppling till det himmelska och jordiska Jerusalem. Hebreiskan har förutom singular och plural även dual som innebär två – ändelsen ”-ajim” indikerar detta. Dualformen på Jerusalem har ibland tolkats som de två berg som staden vilar på, men går också bokstavligt att se som att staden betyder dubbel frid. Här antyds också att det finns två Jerusalem – det himmelska och det jordiska, se Jes 26:1-3.
Struktur
Boken går att dela in i två huvuddelar:
1. Jesajas tjänst i Jerusalem, kapitel 1-39
2. Profetior om upprättelse, kapitel 40-66
Det finns också kiastiska mönster i flera nivåer:
A Dom och hopp för Jerusalem (Jes 1-12)
B Guds dom över nationerna (Jes 13-27)
C Verop (Jes 28-35)
D Det assyriska hotet (Jes 36-39)
C Herren står över avgudar (Jes 40-48)
B Tjänarens sånger (Jes 49-54)
A Dom, vädjan, löfte om återupprättelse (Jes 55-66)
Det finns även en stilistisk markör som visar på samma mönster:
Poesi (Jes 1-35)
Prosa (Jes 36-39)
Poesi (Jes 36-66)
Skrivet: 740-680 f.Kr.
Författare: Jesaja
Nu går vi in i en period där vi kanske läser både ett och två kapitel om dagen när så passar i längd.
De barn man är förälder till … Tänk vilken förkrosselse det är när ens barn går sin egen väg. Hud ser sitt folk som han fött upp väljer syndens väg.
Även om ni ber mycket skall jag inte lyssna … Rannsakande. Kan det vara så att något ligger vägen för vår bön till Gud. Det innebär inte per automatik att det gör det när Gud dröjer med svaret. Vore fel att dra den slutsaten. Men det är en prövning överlag jag tror är sund att göra. Det är inte de många orden som avgöra om Gd svarar. Det är mer hjärtats inställning.
Lär er att gör det som är gott … Genom att göra det avstår vi mer från att göra det som är ont, det som förstör.
Guds barmhärtighet … Om era synder är blodröda, röda som schartauan skall de bli vita” Vackert skrivet. Vilket löfte.
Rättfärdighetens stad … Tänk att vår stad skulle kunna kallas så. ”Den trogna staden”. Så vackert beskrivet. Gud skapade förutsättningar för att han skulle kunna kalla staden detta vackra.
Guds barmhärtighet … Om era synder är blodröda, röda som schartauan skall de bli vita” Vackert skrivet. Vilket löfte.
Guds hus på berget … Fin bild på att vi bygger vår församling på klippan Jesus Kristus. Inte på människor. Det kommer att då sta fast i oroliga tider.
Svårt blir plogbillar … Tänk när krigsmateriel blir något annat än att föra krig med. Den dagen kommer med all säkerhet. Det skall bli fred. Ingen skall kriga mot någon annan. Halleluja.
Vem förlitar vi oss på? … ”Förlita er inte på människor som bara har en vindpust i sin näsa”. Det finns bättre krafter att förlita sig på.
Har du några tankar om detta avsnitt?
Pedher´s blogg 