Vi som hejar på HV71 är mitt uppe i kval-tider. Inget roligt för ett hockeyhjärta. Det kan nästan kännas som att det vill brista. För den som inte alls är intresserad kan nog inte inse det kval man går igenom. Varje hockeylag och dess supportrar som varit med om kval som förlorats vet vad jag talar om. Det märkliga är dock att hoppet bär igenom dessa kval. Ända fram tills det inte finns möjlighet till hopp längre. Eller ändå bättre – då man gått segrande ut ur ett kval. Det är en verklig skillnad. När mitt lag vann kvalet upp till SHL var det en härlig känsla.
Vi kan som människor gå igenom kval-tider också. Motgångar, svåra tider där man letar sig fram. Vad vill Gud med mig? Hur ser framtiden ut? Vad kommer att ske? Hur kan jag veta?
Vad man då går igenom är svårt att beskriva men den som kämpat med dessa frågor vet vad jag talar om. Men det stora är att man kan mitt i denna vånda välja att leva på hoppet. Hoppet om att en dag framöver kommer man gå segrande igenom detta kval.
Kval som kan beskrivas som ångest och vånda. Det kan vara oro, pina och smärta. Men det kan också vara att stå inför olika valmöjligheter. Den situationen kan nog som arbetsam.
Men Herren säger i Matteus 28:20 att ”Jag är med er alla dagar intill tidens slut”. Alltså för alltid. Likaså säger han i Hebreerbrevet 13:8 att han är densamme igår, idag så och i evighet. Vilket betyder att sådan han var i evangelierna är han idag men också i evighet. Gud kommer gå med dig. Han är ditt hopp. Han är den som kommer att bli kvar och inte ge upp om dig.
Tycker om uttrycket ”jag lutar åt Gud”. Tomas Sjödin skriver det i en av sina böcker. Och det ligger så mycket barmhärtighet i det. Omsorg och hoppfullhet. Bestämde dig för att göra det du också
Jag lutar åt Gud
Jag tror att det är just så vi behöver göra i kval-tider. När det är kämpigt. När vi misströstar. Då får vi bestämma oss för att luta åt Gud. Det är så gott att få luta sig mot någon när man är orolig. Gud är perfekt att luta sig emot. Det är som att hans värme kommer bära. Hans andetag ge ro. Han är klippan, inte bara klippan att stå på utan också den fasta punkten i livet som tål att vi lutar tungt mot honom.
Kanske är det genom kval-tider vi kommer Gud extra nära. Dessa tider gör något gott inom oss när vi söker Guds närhet. Vi växer ifrån liksom.
Idag ber jag för alla som går igenom kval-tider. Ber att Gud skall ge hopp och kraft. Tack Gud för att du räcker till för alla människor. 🙏
Kanske skulle det behövas en liten bön för HV71 också. 😉
Pedher´s blogg 