Läs med mig Andra Krönikeboken – Kapitel 33-34

Guds straff kom inte utan orsak … Manasse vände sig bort från Gud. Gjorde mycket som inte var gott. Gud försökte omvända honom men det gick inte. Då kom Guds straff. Gud vill försoning. Gud vill ge en chans till omvändelse. Inte förrän det avvisas går Gud till väga med sitt straff.

Men när han var i nöd … När Manasse var i nöd insåg han sitt felsteg. Då, inte förrän då, vända han sig till den Gud han vänt ryggen. 

Guds barmhärtighet … Man skulle kunna tro att Gud hade gjort sitt med Manasse. Men Gud är stor. Han hör hans bön om nåd. Han ger honom nåd. Så stor är Gud.

Då insåg Manasse … Sent skall syndaren vakna heter det ju. Nu inser Manasse vem som verkligen är Gud. 

Varför har vi så svårt att lära av historien? … Trots den resa Manasse gjorde lärde sig inte hans son någonting av det. 

Så länge han levde … Jag vet inte om man skall tolka det som att han var garanten på att man levde rätt. Men så länge han levde följde man den rätta vägen. Tänk att en person kan ha en sådan påverkan på folket. Vi behöver fler sådan personer i vår tid. Som går före oh som folk vill följa.

Har du några tankar om detta avsnitt?

Ändå fått mycket över … Gud välsignade folkets offrande. Maten räckte inte bara till, det blev till och med över. Vad gör detta med oss?

Vem är med dig? … En arm av kött eller Gud själv? Det är en klar skillnad. Det kan vara lätt att förlita sig på mänsklig kraft och vishet. Men Gud övergår det med råge. 

Sände Herrens ängel … Där stod en hel arme. I relation till en ängel ser armen mänskligt sett rätt kraftfull. Men mot en enda ängel förmåga man inte mycket. 

Hiskia lyckades i allt … ändå står det om att han drabbades av högmod. Men han ödmjukade sig. Därför kunde hans eftermäle bli stort. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Lämna en kommentar