Du skall bli en välsignelse … Tänk att få bli en välsignelse. Betänk alla dom som betytt mycket för dig. Som påverkat dig på ett bra sätt. Som gjort dig gott. Något åt det hållet tänker jag mig detta. Men så mycket mer.
De som välsignar Abram … skall bli välsignad av Gud. Betänk hur vi möter andra. Det ligger något i att välsigna andra. Risken är att vi ser varandra som konkurrenter. Gläds inte åt andras framgångar. Kanske är det en uppmaning i detta att glädjas med andras framsteg och välsigna varandra.
Abram liter inte på att Gud skall bevara honom … Kanske är det så att Abram blir orolig. Han tänker mer på sig själv än någon Anna. Här utsätter han sin fru för fara istället. Möjligen hindar plågorna Farao att fullborda äktenskapet. Texterna är svårtolkade här. I 1 Mos 20:12 ser vi att hon verkligen var hans syster men halvsyster. De hade samme far. Så det var ju inte en lögn. Men sättet var inte inte bra. Gud vakade ändå över situationen och räddade Abram och Sara.
Som en Herrens lustgård … Inte konstigt att Lot valde det området. Vi ser ofta åt det hållet som ögat blir tilltalat. Vad Mot inte viste var att Sodoms män var stora syndare i Herrens ögon.
Abrams efterkommande … Guds löfte till Abram återkommer flera gånger. Att hans släkte skall bli så många som stoftet, sandkornen, på jorden. Det innebär att Gud skulle välsigna Abram mycket stort. Även om landet han skulle få var bergigt. Om någon kan räkna sandkornen kan man räkna hans efterkommande…..
Har du några tankar om detta avsnitt?


