
Igår var det dags. Nya sulor på bilen. Vinterdäcken skulle av och sommardäcken på. Allt för att få ett bra fäste på vägen.
Däcken är rätt viktiga får jag nog påstå. Är dom i ett dålig skick så finns risken att man inte hinner stanna bilen när det är blött väglag. Dåliga däck kan lättare gå sönder. Vid fel tillfälle kan man köra av vägen då.
Däcken behöver ett bra mönsterdjup för att ha rätt funktion på vägen. Så bra däck är en förutsättning för att kunna köra säkert på vägen.
Inte minst för sin egen skull. Jag tänker att det har minst lika stor betydelse för medtrafikanterna.
Att ha ett bra fäste i livets svängar har också betydelse. När det snurrar på, svänger som mest, behöver vi ha ett tryggt fäste. När omgivning gör oförutsedda rörelser och handlingar behöver vi vara trygga.
När livet sätta på prov behöver vi kunna lita på att det håller. Att vi inte kör av ”vägen”. Vi behöver en förhållning som tål provet. Jag tror du vet vart jag är på väg i tänket.
Nu ska vi inte jämföra tron med sulor på bilen. Men kanske blir bilden ändå möjlig. Tron är den säkra grunden. Den som håller när det blåser. Genom att vila i tron är som att ha bra däck på bilen. Det kan vara svårt underlag och ”vädret” kallt. Då är det gott att veta att tron hjälper oss att hålla oss på vägen.
Varför då? För där tron har sitt fäste har vi också vårt livs fäste. Så att lägga sitt liv i Guds händer är det bästa vi kan göra.
Att se till att ha bara däck på bilen är viktigt. Likaså är det viktigt att vårt liv har en trygghet. Det ger tron på Gud.

