Vila er under trädet … När någon satte sig under trädet man hade vid sitt hus var det också en bild på att man tog ansvar för sin gäst. Den gick in under sitt beskydd.
Sara log … Sara trodde det var omöjligt för hene att bli med barn. Och mänskligt sett så var det nog så. Men Gästerna stod på sig.
Gästerna skulle komma tillbaka … Man inte bara profeterade över Sara. Man lovade att följa upp det.
Jo du log … Tänk vad mänsklig Sara är. Kanske vi känner igen oss i detta. Vi försöker försvara något som varken går att försvara eller ska försvaras. Deras kommentar tycker jag är så go – ”Jo, du log.” Blir det fel, försvara det inte. Erkänn, gör bättring. Vad har du att förlora?
Ropet … Den synd som levs på jorden ropar upp till Gud.
Abraham gick närmare … När männen hade gått iväg gick Abraham närmare Gud. Det är som att det räckte inte med att han stod kvar I N F Ö R Gud. Nej, han ville närmare. Lite mer förtrolighet krävde mer närhet också.
Kanske finns det … Abrahams förhandling med Gud är spännande och mig. Han förhandlar med Gud om hans beslut. I ödmjukhet får vi närma oss Gud och tala med Gud. Gud tål mer än vi tror i våra samtal med honom.
Tio kvar … Abraham hade nu kommit till den punkt han själv vågade gå. Om det finns tio rättfärdiga i Sodom och Gomorra skulle Gud inte förgöra städerna. Vi kommer upptäcka att det fanns inte ens tio. Synden var så stor där.
Har du några tankar om detta avsnitt?
Pedher´s blogg 