Härom dagen var jag i affären. Skulle handla några viktiga saker. Då kom det med lite (o)nödvändigheter hem också. Sånt där man vill unna sig ibland. I mitt fall unnade jag mig det bästa. Plopp lakrits. Salt Toffee lakrits och god lakrits från Ryfors konfektyr från Mullsjö.
Det där med att unna sig det bästa. Alltså jag är inte så säker på att alla skulle hålla med mig att detta var det bästa. För vi tänker nog lite olika här. Har olika smak.
Unna sig handlar om att vara villig att kosta på sig något. Tillåta sig att göra något eller som jag tillåta mig att handla något. Det skulle kunna handla om att göra sig tillgänglig för något.
När jag läser om att unna sig kommer fraser som: ”Man måste kosta på sig lite vardagslyx”; ”sätta guldkant på vardagen”; ”man får ta sig råd” osv.
Det ligger något i att också spara tex pengar för att kunna unna sig. Man skapar tillfället liksom.
Nu finns det säkert klart bättre saker som skulle passa bättre i begreppet ”unna sig det bästa”. Och jag tänker att det kan finnas en bra bärande idé att fundera på vad detta ”bästa” är just för oss själva. Kanske borde det inventeras vad det vi verkligen i djupet behöver. Vad är det mest livsnödvändigaste vi behöver unna oss? Och kan det i så fall betraktas som att ”unna sig”? För det riskerar att hamna i ”måste-kontot” och blir således inte lika kul. Men när vi ser det viktiga som något vi kan unna oss förändras hållning tror jag.
Vad behöver du?
I min värld vet jag något som jag tänker alla behöver unna sig. Det är en nära relation med Jesus. Kanske inte så otippat kanske att jag skulle tänka så. Men jag tror verkligen att det är något vi alla människor behöver unna oss. Att tillåta sig att ha det. Även om det kan finnas motstånd till det i vår omgivning. Klart värt att kosta på sig.
Så unna dig det bästa som finns. Det är du värd!
Pedher´s blogg 