Stöta i trumpeten … Kanske är det därför vi har kyrkklockor som sammankallar till gudstjänst. Tänker också på att bilen använder det om hur vi skall tydligt ge budskapet. Hur kan man annars komma till tro? Hur tydliga tycker du att vi är med det viktigaste budskapet som finns på denna jord, den om Jesus och den frälsning man kan få genom honom?
Olika signal … Det är viktigt att vi ge rätt signal vid rätt tillfälle.
Innan de hann fram … Intressant. Tabernaklet skulle stå på plats innan folket kom fram. Det var alltså det första folket såg. Beskriver en hånlog om att kyrkan var alltid i fokus som något mycket viktigt.
Som Herren har lovat att ge … För att få det Gud vill ge kan det innebära att man måste bryta upp från något man redan har.
Du skall bli vårt öga … En fin bild på hur vi kan vara för vår omgivning. Vi ser kanske det ingen annan ser för vi har upptäckt Gud. Vi blir deras guide in i ett nytt liv med Jesus.
Ge vidare det vi fått … Vi sjöng en sång förr som gick ungefär så här: Vi för vår del kan inte hålla tyst om det vi sett och hört. Hämtat från apg 4:20. Att dela med sig om vad hjärtat är fullt av brukar kunna vara ganska lätt. Det liksom bubblar över inom oss. Det Gud gör med oss är så stort att vi måste bara Berätta om det.
Res dig Herre … Verserna 35 o 36. Moses samtal med Gud. Res dig, Herre. Vänd åter, Herre. Värt att fundera kring lite tror jag.
Jag har ju varit ute och rest. Åkte till Nashville på min semester. När jag landar i Washington blir det mindre kul. Min flight blev tre timmar försenad. Så förutom dom 4 timmar jag redan visste om blev det 7 timmar.
En rätt intressant känsla. Att vara på väg men ännu inte framme. Alla springer runt och jag bara sitter och väntar. Det blir som att vara ingenstans liksom. I ett väntrum som egentligen inte är någonstans men ändå inte.
Kan tänka mig att det precis så det kan kännas i livet ibland. Det sätts på paus. Det känns som att man inte är någonstans. Bara en stor väntan. Man kan inte gå tillbaka. Och man vet inte riktigt vart det tar vägen. Så hamnar man liksom där, i ett ingenmansland.
Kanske är det för att man behöver stanna upp och vänta in. Att vänta behöver inte alls vara så fel. Det kan till och med vara något bra. Man hinner ikapp sig själv eller uppdraget som väntar blir redo.
Det kan också vara på grund av sjukdom. Man vet inte hur det ska bli. Allt är osäkert. Oroligt. Man vill det ska hända mer men det gör det inte. Kanske en av de mest tärande ingenmansland som finns.
Det kan vara ett ingenmansland där andra agerat på ett sådant sätt att livet blivit omöjligt. Man har inte fattat besluten själva. Så blir det bara så märkligt tyst.
Idag tänker jag på alla er som just nu upplever någon form av att vara i ett ingenmansland. Där livet ställts på paus. Jag ber att Gud ska vara extra omtänksam om dig just nu. Att han i sin barmhärtighet ska öppna lite på framtidsdörren och visa vad han tänker om dig. Ge dig sin frid. Hur det än är – Gud är med dig. Sätt din tillit till att Gud har det i sin hand. Han kommer inte överge dig.
Nu var inte min vistelse på flygplatsen detsamma som han i filmen – han som blev fast på flygplatsen under flera år. Han blev boende där. Läser följande: ”Den iranske flyktingen Mehran Karimi Nasseri blev av med sitt iranska medborgarskap och eftersom han saknade id-handlingar var det inget land som ville ta emot honom. Han blev världskänd efter att Tom Hanks spelat rollen som flyktingen som fastnat på en flygplats i Spielbergs ”The Terminal”. ”
Min tro är att du kommer inte bli fast i ditt ingenmansland. Du kommer vidare. Vila i det. 🙏
Kanske har du hört den strofen ur den kända gamla psalmen. Kan det finnas en stad ovan molnen?
Många gånger har jag sett mot himlen och dess moln. Så har solen brutit igenom molnen. Jag har alltid då tänkt att det är ljuset från staden ovan molnen. Den liksom glimtar fram med dess vackra ljus.
Nyligen flög jag ovanför molnen. Jag såg ingen stad där. I alla fall inte där planet flög. Jag såg däremot solen lysande. Jag såg en vacker blå himmel. Nu flög vi ju bara på 11000 meters höjd. Så staden kanske fanns ovanför planet.
Ibland har vi högtflygande planer. Jag satt och lyssnade på några sommarprat också. Wandt berättade om sin resa till rymden och ISS. Rymdstationen som snurrar runt jorden. Han har sett utvecklingen från att en människa har landat på månen till där vi är idag. Han tror att vi kommer att åka ännu längre ut i rymden i framtiden.
Ibland känns det som att vi människor har rätt högtflygande planer. Vi tar oss nästan vatten över huvudet med allt vi så gärna vill göra. Vi tror oss om så mycket.
Satt och lyssnade på en bok Sahlberg har skrivit. Hur enkelt han beskriver hur han bad och Gud visade vägen.
Kanske är det lite för enkelt att be Gud om råd och vägledning men vi väljer ändå vägen själv och ger själva det råd vi vill höra. Det kan kräva både mod och uthållighet att be Gud om just vägledning. Att i stillhet i tanke och handling vänta in. Vänta in svaret.
Nu är inte alla högtflygande planer vi får fel. O nej. Dom kan verkligen vara från Gud. Ibland har ett vi nog svårt att tro att dom till och med är möjliga. Men det visar sig fungera för att den kom från Gud.
Är det något jag verkligen är så tacksam för i livet är att jag har kunnat be Gud om hjälp, ledning och råd. Säger inte att jag lyckats till 100%. Men dom gånger jag gått den vägen och haft förmåga att lyssna in har det fungerat. Visst hade det varit kanon om jag lyckats fler gånger.
Finns en gammal kör som det nog var länge sedan som den sjöngs (kanske)
Herre led mig dag för dag i din vilja vill jag va om det än genom lidande bär.
När min vandringsfärd syns lång jag dig beder gång på gång herre led mig dit hem där du är
Visst, lidande vill man gärna undvika. Men jag har lärt mig att Gud har en väg ut ur det också. För hur det än är med lidande vill jag vara i Guds vilja. Jag kan se tillbaka på livet och se att det har mest varit goda dagar med Gud även om det glimtar fram mindre goda dagar också.
Hur var det nu med staden ovan molnen? Ja, läser man i uppenbarelseboken så finns den där. Någonstans. En ny himmel och en ny jord. Hur allt ger sig när vi väl kommer så långt är för mig underordnat. På vår jord kan man ha flera medborgarskap. Det tycker vi inte är konstigt. Men att vi kan ha ett medborgarskap i himlen också är för många lite märkligt. Men jag tänker att det är det mest naturliga i hela världen. För det handlar om att vi en gång får komma hem igen. Så det medborgarskapet behöver vi vara rädda om. Det har med evigheten att göra. Så om den platsen är ovanför molnen, här på jorden eller någon annanstans är inte det viktiga för mig. Det viktigaste är att den existerar. Och det är jag viss om.
Stanna här så skall jag höra med Herren … Man blev osäker på hur det låg till. Kunde man vara med i högtiden eller inte. Så rådgjorde man med Gud genom Moses försorg. Gillar det förhållningssättet. Idag behöver vi inte gå via någon annan tack och lov. Men iden är bra. Att rådgöra med Gud när vi är osäkra på hur vi skall förhålla oss till något. Tror att det borde vi ha som utgångsläge i mer fall än vi kanske gör idag.
Molnskyn … När tabernaklet sattes upp sänktes molnskyn ner över tältet. Om dagen som moln och som natten som en eldstad.
Folkets följde Guds vilja … Jag tror att det kan vara lika aktuellt idag som då. Därför tänker jag att vi behöver se och höra Guds vilja över våra liv. Kanske skulle du flytta till en plats som Gud vill att du skall bo i.
Så att de kastar sitt ljus över platsen framför … Att lysa upp något. Göra synligt på rätt plats. Vart låter vi Guds ljus från och genom oss kasta sitt sken? Ljuset gör något tydligt, även när det är mörkt. Fotbollsarenan jag just nu bor intill har sina stora lampor tända under match även under dagsljus. Allt för att det skall bli tydligt som sker på planen. Särskilt när matchen sänds via TV. Guds ljus behövs i alla lägen. Även när det är rätt ljust på vår livsvandring.
Att förbereda sig för tjänst … Leviterna skulle renas inför tjänst. Jag tänker att när Gud kallar oss till olika uppdrag behöver vi gå in i dom med respekt. Hur förberedd är du på Guds uppdrag för ditt liv?
Begränsad tid … Liveterna skulle göra tjänst under 25 år. Jag får väl tillstå att jag är tacksam för att vi inte begränsar en pastors uppdrag till 25 år bara.
Gud, ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan, och förstånd att inse skillnaden. Amen.
Sinnesro är något vi inte kan ta oss för givet. För det finns mycket som kan störa vårt inre liv som kan störa vår sinnesro.
Jag skrev en gång om bönen med dessa ord:
”Tänka vad vi kan ställa till det inom oss när vi inte kan släppa vissa saker som händer oss. Sinnesrobönen visar på ett förhållningssätt som inte alltid är så enkelt. Att acceptera det vi inte kan förändra, och som vi så gärna vill förändra, är ingen lätt manöver.”
Kanske är det ändå så att denna bönen kan ge oss hjälp att få rätt förhållning till livets törnar och dess berg- och dalbanor. Att släppa sådant som faktiskt du inte kan göra något åt men påverkar dig på tok för mycket.
Men det finns saker och ting i livet vi behöver förändra men ibland har lite för svårt att ta tag i. Kanske på grund av olika rädslor. Då behöver vi mod att förändra det. Då kan den här bönen blir den väg vi behöver hjälp till.
Ibland förstår vi inte orsak och verkan. Vi har svårt att på ett vist sätt avgöra vad vi ska göra. Hur vi ska vara. Vad som behövs. Men då kan vi utbedja oss vishet. Gud är stor att kunna ge oss det.
Så låt denna bön bli din bön idag. Låt den sjunka in. Låt den beröra.
Jag skrev om denna bön 2016. Det kan du läsa här om du vill.
Det finns mycket som kan fånga vårt intresse. Sådant som mer eller mindre kan ta upp all vår tid. Man brukar säga att någon gör det ’helhjärtat’ vilket vi menar då sker fullt ut med stort ansvar och intensitet.
Jag funderar kring vad jag delar mitt intresse mellan. Har jag något i mitt liv som konkurrera med varandra? Intressen som krockar? Sådant som gör att jag har svårt att välja?
Bibel säger så här i Ps 86:11
”Visa mig, Herre, din väg, jag vill vandra i din sanning. Ge mig ett odelat hjärta så att jag vördar ditt namn.”
♥️ Odelat hjärta ♥️
Odelat handlar om helhjärtat. Alltså att jag gör det utan konkurrens av något annat. Bibeln säger bland annat att vi kan inte tjäna både Gud och mammon (Matt 6:24). Antingen eller liksom.
Kärnbibeln ger en lite tydligare bild kanske…
”Lär mig att helhjärtat vörda (frukta, ära) ditt namn (bind mitt hjärta vid ditt hjärta).”
Vad får hela vår uppmärksamhet? Vad får anknyta till vårt hjärta? Kärnbibelns uttryck om hjärtat blir en spännande tanke.
♥️ Bind mitt hjärta vid ditt hjärta ♥️
Det finns tydligen en möjlighet att fästa sitt hjärta vid något som gör att då kan inget annat fästa där. I alla fall får något annat svårt att få fäste. När jag skall spela musik från min mobil kopplar jag ihop mobilen med en högtalare. Har en annan enhet redan kopplat ihop sig med den högtalaren går det inte med fler. Då måste jag koppla bort den enheten först innan jag kan göra ett nytt försök. Lite så tänker jag detta. Binder jag mitt hjärta till Guds hjärta blir det svårt för annat att angöra mitt hjärta.
Du kan bara ge en person till fulla kärlek. Allt annat kommer bara att förstöra. Så det är viktigt att vara rädd om den kärlek sitt hjärta har att ge.
Så vad konkurrera om ditt hjärta? Vad låter du anknyta till ditt hjärta? Vad delar du ditt hjärta mellan?
Vi behöver fundera över vad vi ger vårt hjärta till. Det kommer att påverka vårt liv vare sig vi vill det eller inte.
Nasir … Att avskilja sig för Herren. Att tt helga sig. För en kort eller längre tid. Ett beslut som följde mig sig olika situationer av avhållsamhet. Kanske kommer det en tid då du ger ett löfte på något sätt till Gud. Att under en period göra något för honom. Eller vara mer inför honom genom att avstå annat. Det är en välsignad tid.
Välsignelsen … Man säger ”Ta emot Herrens välsignelse” innan man uttalar den. Det är förutsättningen för att den skall bli till en välsignelse i våra liv. Bestäm dig för att inta en hållning av att vilja ta emot, ta del och låta den göra något med dig. Den är långt mer än bara ord. Den är Guds handlande i ditt liv. Men tar du inte emot, släpper inte in den i ditt liv, gör den inget med dig.
Lägga mitt namn på … ”Så ska de lägga mitt namn på Israels barn, och jag ska då välsigna dem.”. Detta skrivs om välsignelsen. Att genom den läggs Herrens namn på dem och det bli välsignade.
Man förde fram sina offergåvor … Idag är vi vana vid att kyrkan kan få bidrag. Man kan få ge en ”kollekt”/skatt via skattesedeln. Jag tror att den tiden är snart över. Det kommer bli svårare för kyrkor att få bidrag. Den delen av civilsamhället som burit upp vårt land kommer inte att uppskattas så mycket längre. Därmed kommer kyrkan bli tvingad att bära upp alla sina kostnader genom frivilliga gåvor. Din offergåva kommer att verkligen behövas ännu mer i framtiden.
När jag fyllde år fick jag ett paket av min son Simon. I det paketet fanns det ett doftljus… Jag har nog blivit lite mer ljus-kille med åren. Det är fint med ljus. Ger en trivsam känsla. När sommaren blir lite mörkare på kvällarna men är varma så är det så gott att tände ett ljus där ute.
Doftljus kan vara rätt gott att ha. Dom ger en väldoft i rummet. Skapar även det en trivsam miljö.
Bibeln talar om att vi skall vara ljus i den värld vi lever i. Ljus i den bemärkelsen att vi kan vara en motkraft till det mörka. Vi vet att ljuset bryter mörkret. Mörkret kan inte övervinna ljuset. Att vara ett andligt ljus i en mörk värd är oerhört viktigt just nu. Jag vill tro att när vi är Jesus-ljus i vårt samhälle har det en positiv kraft. Så ge inte upp. Var detta ljus. Du gör större skillnad än du nog ser själv.
Vi kan också vara ljus på det sättet att vi visar vägen. Vi blir föredömen. Vilket kan leda till att andra ser skillnad och vill följa efter. Ibland vill vi nog inte stå i den positionen. Att andra kollar in oss. Vi blir betraktade. Och det kan vara kännbart ibland. Men jag tänker att vi behöver kliva fram här. Inte kaxigt. Inte högmodigt. Utan i ödmjukhet visa på det goda exemplet. Kanske är det en av kyrkans viktiga roller idag.
Vi skall vara en kristusdoft också. Det behöver dofta Kristus om oss. Inte oss själva. Inte något annat mindre bra. Nej, det får gärna lysa Jesus om oss och dofta det han är och gör. När doftljuset sprider sin doft tar den över den dåliga doften. Liksom ljuset övervinner mörkret övervinner kristusdoften den negativa atmosfären. Ibland kan jag lid av att det gnälls, sprids rykten och pratet är negativt gnällande. Då behöver Kristusdoften få ta över den atmosfär som blivit påverkad av det negativa.
Tänker mig att vi kan själva bestämma över vilket ljus vi vill vara och vilken doft vi vill sprida omkring oss. Så varför inte stanna upp en stund och fundera på vilken doft du sprider. Om du är ett ljus. Har du hamnat av olika anledningar under skäppan? Har det kommit en mindre god doft ur ditt sätt att leva?
Jesus kan göra vårt ljus klart och ge oss sin doft in i våra liv
Någon av synder som människan kan begå … Det finns sådana under. Som du och jag kan begå. Att då be om förlåtelse är viktigt.
Komma på avvägar …Här handlar det om en kvinna. Men jag tänker att vi alla kan komma på avvägar. Genom att vi lockas ut på dessa avvägar. Så hamnar vi helt enkelt fel i livet. Se upp med att du är på rätt vägar i ditt liv.
Misstanke som är fel … Om mannen i detta fall fattar misstanke som visar sig vara grundlös faller ingen dom. Betänk innan du fäller misstankar om dom är grundlösa eller inte. Du kan göra stor skada att fara med mistanklar som visar sig inte vara väl grundade. Det kommer att falla tillbaka på dig själv medan du gör stor skada som blir svår att reparera.
Pedher´s blogg 