Gud tar hand om oss i öknen … Folket vandrade runt i öknen på grund av sitt handlande. Ändå vakade han över dom. Vi kan hamna i ökenlandskap. Det kan vara tufft. Men Gud är med mitt i torkan – trots allt.
Var inte rädd för dom … Visst kan vi bli rädda för det motstånd vi möter. Kanske rent arv lite mänskligt att bli det. Men tänk – Gud är med oss.
Herren skall strida för er … Många gånger vill vi göra det i egen kraft. Man kan undra varför. När Herren lovat att strida för oss – varför skall vi då göra det själva med den begränsing vi har? Inte minst när vi vet att Gud har all makt i himmel och på jord.
Anförtro … Ibland behöver vi lämna över uppdraget. Är det Guds vilja så kan vi aldrig hålla kvar det med tvång. Det kommer aldrig att fungera. Lämna – överlämna – uppmuntra och styrk den som tar vid.
Har du några tankar om detta avsnitt?
Pedher´s blogg 