Läs med mig 5 Moseboken – Kapitel 34

Mose fick se landet … Innan Gud kallade hem Mose fick han se landet. Guds barmhärtighet. Ytterst sätt kan man undra varför han inte fick se landet på plats. Nåden kunde väl gå före. Men kanske var det så att han fick se mer av landet på detta sätt. 

Han hade nu gjort det han var kallad till … Nu var uppdraget slutfört. Äta in till sin död var han i tjänst för Gud. Det är stort. Vem vill inte det egentligen. 

Gud begravde honom … Kanske var det den bästa vägen och det bästa sättet. För annars hade kanske hans grav blivit en kult där man mer tillbad den än Gud själv. Ingen vet det ännu var denna grav finns. 

Mose dog full av liv … Mose var inte skumögd när han dog. Hans livskraft var inte försvunnen.

Sörja har sin tid … Under trettio dagar sörjde man sen var den tiden över. Sorgetid har sin tid. Livet går vidare. Minnet lever kvar. 

Josua … Ett starkt vittnesbörd om honom. Han var fylld av vishet. ”Eftersom Mose lagt sina händer på honom”. Tänk vad en människa kan få betyda för en annan människa. Betänk det. 

Ingen profet som Mose … Som Herren Gud kände ansikte mot ansikte. 

Moses liv och gärning … Att påminna sig om alla de under och gärningar Mose fick göra i Herrens kraft är trosstärkande. Påminn dig om dom. 

Har du några tankar om detta avsnitt?

Så är Läs Med Mig avslutat. Efter 2 år och ca 8 månader har vi läst tillsammans hela bibeln. För mig en resa som varit så intressant. Tack för all uppmuntran att fortsätta. Tack för frågor och tankar. Men framför allt – tack för att du hittat in i bibelns underbara berättelser. Hoppas att det ger mesmak att ’börja om’ någonstans i bibeln. Återvänd till dom passager som välsignade dig lite extra. Återvänd till orden som utmanade dig. 

Låt mig skicka med till sist några verser från Psalm 1. Gud välsigne dig i ditt fortsatta studie av Livets Källa – det gäller Livet. 

Psalm 1: 1-3

Salig är den som inte följer
de gudlösas råd,
som inte går in på syndares väg
och sitter bland föraktare,
utan har sin glädje
i HERRENS undervisning
och begrundar hans ord
både dag och natt.
Han är som ett träd,
planterat vid vattenbäckar,
som bär sin frukt i rätt tid
och vars löv inte vissnar.
Och allt han gör, det lyckas väl.

Lämna en kommentar