Så är det gjort. Däckbytet alltså. Sommardäcken av. Vinterdäcken på. Så viktigt innan det kalla isiga vägarna blir ett faktum. Men i och med det känns det så definitivt. Vintern är här.
Hösten har verkligen känts som lite sommar. Mina rankor på balkongen blommar fortfarande. Men lär väl snart få ge sig. Men de har blommat sen maj då jag köpte dom. Det får man väl beteckna som rätt bra gjort.
Med sommardäck under vinter tappar man lätt fästet. Då kan gå rätt så illa. Så vinterdäck är rätt viktigt här i Norden.
Det säger något om fästet. Tänker på hur lätt det kan vara att tappa fotfästet i livet. Jobbet kanske försvinner. Inkomsten med det. Eller så kommer prövningar. Allt gungar. Livets fäste blir svårt.
I nya testamentet beskrivs två byggmästare. Vi läser om detta i Matteus kapitel 7. Den okloke mästaren byggde sitt hus på sanden. Och det höll inte för stormen och regnet. Den kloke byggde på klippan. När regn och storm kom stod det pall och klarade sig. Jesus är denna klippa. Att bygga sitt liv på Klippan är som den kloke byggmästaren. Så står livet pall.
Liksom jag förbereder mig för vintervägar får vi i livet förbereda oss i vårt livs bygge. För att inte tappa fotfästet behöver vi bygga på Klippan Jesus.
Kanske kan det vara så att vi ibland hamnar utanför denna klippa på sätt och vis. Så känns det som att vi tappar fotfästet. Då får vi bestämma oss för att kliva upp på Klippan igen. Så får vi uppleva att fästet håller.
Hur hittar vi fästet igen? Jag tänker att det är att anknyta till Jesus igen och läsa sin bibel och be. Det ger ett bättre fäste i livet.
Så bilden av däckbytet skulle kunna tolkas att vi bestämmer oss för ett nytt sätt att ta oss fram i livet. Och då får vi bättre fäste. Bibeln och bönen är som att byta till bättre däck. Man får bättre fäste då. Så blir det mindre risk att vi ”sladdar av vägen”.
Pedher´s blogg 