Far och flyg – är väl inte så roligt uttryck. Det är som att man inte vill ha gemenskap med den som man säger det åt.
Och kanske är det inte alltid ”så korrekt” idag att vara ute och flyga. Min flygresa kanske kan kompenseras något att jag åker tåg denna gång tur och retur Arlanda. Samt nästa resa jag skall göra blir tåg till Stockholm. Men visst, det är inte det bästa att flyga. Men vad jag förstår går dom stora fraktbåtarna på ’ful-diesel’. Och det är på dom fartygen man transporterar allt vi köper från tex Kina.
Så man kan fundera på vad som är sämst eller sämst. Och numera kör jag plug-in-hybrid så det mesta jag kör är på el. Ja ja. Nu har jag försvarat det kanske något i alla fall.
Tänk ändå vilken skillnad det är idag mot förr. Häst och vagn tog inte många så långt bort från gården. Idag kan man resa långt ut i rymden. Man kan ta sig rätt långt iväg på ett dygn idag mot förr.
Kanske kan det vara något med att låta vingarna bära uppåt. Att våga. Låta luften lyfta oss. Jag tänker mig att Guds Ande få lyfta oss upp på höjderna. En bild på att Gud välsignar oss och berör oss. Att Andens vind får fylla våra segel. Lyfta oss fram. Att släppa kontrollen och låta Andens vind föra oss dit han vill.
Jesus lyftes upp i skyn. Han vände åter till himlen. Hans hälsning var tydlig. ”Jag kommer tillbaka”. På samma sätt som lärjungarna såg honom lämna jorden ska vi se honom komma tillbaka. Hans resa är inte beroende av ett flygplan. Han kommer genom andra krafter. Måste bli en mäktig syn när han återvänder.
Så jag förslår att vi gör oss redo för den stunden. För det verkar som att den inte är långt borta nu. Fadern till den förlorade sonen stod och spanade efter sin son. En dag såg han honom återvända. Så får vi också spana efter Jesu andra tillkommelse.
Ps Inte alltid man är så i god tid att till och med personalen uppfattas sen till jobbet ..😉.. (med tanken på bilden) Ds
Pedher´s blogg 