När jag var typ 5 eller 6 år minns jag en gång då brandkåren kom till åkern bakom huset. Man hade tänkt att bränna gräset på den. Just det kommer jag inte mycket ihåg. När man eldade gräset så vände vinden in mot skogen. Så man behövde ringa efter brandkåren. Just den händelsen har jag inte heller så mycket minne av.
Vad jag minns från den gången var dom djupa hjulspåren efter brandbilen. Alltså dom var grymt djupa. När jag klev ner i dom så gick kanten klart över mina knän. Troligen närmare mina höfter. Det var häftigt. Det minns jag jättetydligt.
Gamla hjulspår är svåra att ta sig upp ur. Inte bara för en liten kille. Utan även för fordon i största allmänhet. Kanske har du som kör bil märkt av spåren i asfalten tex. Dom gör att bilen lätt styr ner i dom.
En organisation kan få problem med gamla hjulspår. Egentligen alla olika sammanhang som jobbet, kyrkan, föreningen. Det är lätt att köra ner i hjulspåren som man alltid gjort. Ju mer och ju längre man är i dessa hjulspår cementerar man sig fast i det gamla vänlig. Det har ju alltid fungerat tycker man. Men det är kanske inte så konstigt. För när man kört där länge nog har man svårt att se över kanten så man ser den verkliga världen. Hur den har utvecklat sig. Man upptäcker inte vad som är gångbart i den tid som inne är.
Det är inte förrän man vågar att ta sig ur dom gamla hjulspåren man inser hur mycket lättare det går när man kommer i rätt ”nu”. Där är inte hjulspåren så djupa. Där kan man mer fokusera på framtiden en att bara försöka att parera spåren man är i.
En stor utmaning idag är att ser över den kant man byggt upp genom att köra i samma hjulspår år efter år. Att våga se vad som behövs för den tid som inne är. Se möjligheterna som skapar vägen fram. För vi inte det kommer vi att till slut köra fast. Då kan det vara försent för den nödvändiga förändringen. Tåget har gått liksom. Det som förr hade en chans har nu ingen mer chans.
Så innan du bestämmer dig att köra på som vanligt – försök att se vad det leder till. Ärligt låt dig se vad det innebär. Om du har svårt att se det ta så hjälp utifrån. Om den insikten som växer fram bekräftar dig i att köra vidare i hjulspåren så gör det. Men om den visar på något annat skynda dig dit då.
Ibland behöver vi helt enkelt gå vidare för att man inte vill eller orkar förändring. Då kan du använda din energi och skaparkraft på ett annat ställe. Där man inte är fast i gamla hjulspår.
Vill du ditt sammanhang det bästa bör du fundera på hur du förhåller dig till de hjulspår ni just nu kör i. Vill du ditt sammanhangs bästa bör du göra vad du kan för att ta dig ur dom. Då kan du efterlämna dig något i högsta grad levande. Så slipper du efterlämna dig något som är på väg att dö. Tufft sagt kanske men det ligger något i det.
Det bästa ligger framför
Om vi vågar se över hjulspårskanten
Pedher´s blogg 