”Jag get vet inte när jag störde Gud senast”

Satt och tittade på några gamla bloggar jag skrivit. Såg en från 2014. Mer än 10 år sedan. Jag hade läst en artikel om Gert Fylking. Han hade sagt en sak som jag hajade till på.

”Jag get vet inte när jag störde Gud senast”

Relationen till Gud kan vara minst sagt tvehågsen. Å ena sidan verkar man inte ha en tro på Gud. Man menar sig vara ateist. Men så kommer det till ett läge då man saknar utväg. Så vaknar det någonting av en tro på GUd. Kanske finns han. Värt ett försök i alla fall. 

Ganska ofta möter jag också kommentaren Du som ber kan väl be för mig, min situation eller liknande. Man menar sig nog inte tro på Gud men den som gör det kan väl be. På något sätt säger det väl att djupt där inne finns det en tro på något större som skulle möjligen kunna förändra situationen.

I olika skeenden i livet går man till kyrkan. Dop, vigsel, begravning är några exempel. Många konfirmeras. Varför gör man allt detta om man inte på något sätt har ett positivt förhållande till Gud inom sig?

Så på ett sätt tror jag att alla mer eller mindre har en tro på att Gud finns.

Man kan undra om man kan störa Gud? Det står i Bibeln att han alltid är närvarande och aldrig sover. Det står att han ständigt låter sina ögon svepa över jorden. Han skulle kunna uppfattas att ha rätt mycket att göra. Samtidigt hör han varje suck från dig och mig. Mitt i allt detta kan ingen påstå att han utstrålar att inte ha tid med dig och mig. När han skulle dra sig undan med sina lärjungar kom det folk. Inte sa han då att han inte hade tid. Nej, han hjälpte dom med sina behov.

Nej, du stör aldrig Gud. Snarare är Han en vän som faktiskt älskar när vi människor tar kontakt med honom. Även när det mer sällan som vi något enstaka möte vid dop eller vigsel. Snarare efterfrågar han tätare kontakt.

I djupet i oss människor är evigheten lagd. På det sätter att det andliga finns där. Där i djupet finns något av Gud. Ibland gör detta ”något” sig påmind när vi låter det komma upp till ytan. Låt det då blomma ut till något medvetet. Det gör dig gott. Inget farligt med det. Snarare tvärt om. Det är det mest naturliga vi kan uppleva.

Så, kan man störa Gud? Absolut inte. Han har tid för dig.