’Han ställde mina fötter på klippan’
Psalm 40:2-4
”Jag väntade och väntade på Herren , och han böjde sig till mig och hörde mitt rop. Han drog mig upp ur fördärvets grop, upp ur den djupa dyn. Han ställde mina fötter på klippan och gjorde mina steg fasta, han lade en ny sång i min mun, en lovsång till vår Gud. Många ska se det och frukta och förtrösta på Herren .”
Kärnbibeln skriver: Psalmen börjar med bön och tacksägelse. Den sista delen, vers 14-18, återfinns som en separat psalm i snarlika ordalag i Ps 70.
Kanske är den första delen av denna psalm en av de mest citerade verserna från psaltaren.
Jag väntade tålmodigt – Här talas det om ett ivrigt sökande utan att ge upp. Någon översättning säger ”jag väntade ivrigt”. I sitt stilla väntande kan man vara ivrig. En uthållighet. Alltså, ge inte upp
Han böjde sig ner – Det finns inget djup som är för djup för Gud att nå ner till när han böjer sig ner. Så stor är hans ödmjukhet.
Han hörde mitt rop – man kan tycka att det är mycket brus som ska Guds öron ska lyssna igenom. Mycket som kan störa. Många som ropar. Det finns inget som heter ”för långt bort” så att Gud inte skulle lyckas höra.
Han drog mig upp ur dyn – Jag har gått på myrar. Jag har satt ner foten i dyn och insett hur den sjunker fort. Och hur svårt det är att dra upp foten igen. Det är svårt att rädda någon som fastna i myrens gungfly och den sanka marken. Men Gud kan. Han vill dra dig upp i den ”dy” du fastnat i. Kärnbibeln beskriver det som fördärvet – tumultets grop, grav brunn.
Han vill ställa dig på fast mark – Inte bara att du hamnar på klippan. Dina steg ska vara fasta. Det är inte bara en temporär räddning till en klippavsats – utan till ett högt berg! Att bestiga ett sådant berg är riskfyllt, men Herren gjorde stegen fasta. Det hebreiska ordet för steg, ashshur, används ofta om vandringen med Gud och ger en antydan om att Herren inte bara räddade psalmistens liv, utan även grundlade, möjliggjorde och etablerade hans fortsatta vandring med Gud. Det är stort.
En ny sång – Livet får en ny ton. Ny harmoni. En lovsång som riktar sig mot Gud. Att få den harminin inom sig för med sig Guds frid. Då kan man leva i Guds shalom – frid på alla plan i lite.
En sak till David skriver om – Att göra din vilja, min Gud, är min glädje – En översättning säger: ”Gärna gör jag din vilja. Vi vill behaga Gud.
Herre, tack för att inget djup är för djupt för dig. Tack för att ingen av oss kan vara för långt från dig så att du inte skulle kunna höra oss. Tack för den nya sången i våra liv.
Amen
’Herrens välsignelse’
Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn
Amen
🙏🙏🙏
Pedher´s blogg 