’Herre hör min bön’
Psalm 102:2-3
”Herre , hör min bön, låt mitt rop komma inför dig! Dölj inte ditt ansikte för mig när jag är i nöd. Vänd ditt öra till mig, skynda dig att svara när jag ropar!”
Kärnbibeln skriver: Överskriften till psalmen är speciell. Istället för att ange författare, plats eller omständighet, beskrivs istället sinnesstämningen hos någon som är betryckt och ansatt.
Tröst i svår nöd – och den bilden förstärks med överskriften som inte anger författaren: Bön av en plågad som i vanmakt utgjuter sin sorg inför Herren. Kanske är den en psalm man någon gång i livet känner igen sig i.
Inledningen är ett rop, en viskande suck, en nöd från djupet – Herre, hör min bön. Vänd dig inte bort från mig när jag kommer till dig. Vänd ditt öre till mig istället. Och svara mig.
Denna bön har ett löfte att vila på. Det ser vi i verserna 26-29: ‘ För länge sedan lade du jordens grund, himlarna är dina händers verk. De ska gå under, men du ska bestå. De ska alla nötas ut som kläder, du ska byta ut dem som en mantel och de försvinner . Men du är densamme, och dina år har inget slut. Dina tjänares barn ska bo i trygghet och deras ättlingar bestå inför dig.’
När vi ber kan det vara gott för oss att fäste vår bön vid något. Påminna oss vem Gud är och vad han kan. Det kan skapa ena tillit som bär. Så var frimodig i din nöd. Bed – Gud hör!
Herre, hör min bön!
Amen
’Herrens välsignelse’
Herren välsigne dig och bevare dig.
Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig.
Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid
I Faderns Sonens och den Helige Andens namn
Amen
🙏🙏🙏


