För några dagar sedan var dagens bibelord följande:
”Be, och ni ska få. Sök, och ni ska finna. Bulta, och dörren ska öppnas för er. För var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar ska dörren öppnas.” Matteusevangeliet 7:7-8 SFB15
Det är ett bibelord jag gärna stannar upp inför. För det ger hopp. Det beskriver bönens möjligheter. Den deklarerar att bönen är ett verksamt sätt. Att det fungerar.
Men frågan kommer där lite smygande ….
Varför ber jag?
Är det främst för att få? Är det främst för att jag älskar att höra min egen röst i bönen? För att man ska det? Måste? Någon bestämt det? Ja, är det därför. Eller ….
Varför ber jag?
Jag tänker att , jo det är nog därför , men det finns en större orsak….
Jag ber därför att det är ett sätt att umgås med Gud. Han har skapat bönens möjlighet för att umgås med oss. Prata med oss. Så för mig blir det tydligare vad bön är. Det är inte att i första hand få massa bönesvar. Även om det är en del i bönen. Nej, det är att få tid med Gud. Lära känna honom. Och han mig på något förunderligt sätt.
Så min fundering idag är – Varför ber du?
Pedher´s blogg 