
Det finns böcker jag läst som inte berört mig. Men när jag läser om hur judarna drabbades under kristallnatten har jag verkligen blivit berörd. Hur de flydde. Hur de drabbades. Hur de förnedrades. Det är svårt att värja sig för den berättelsen. Den mobb som drog fram och ville mörda och fördriva alla judar var djävulska.
Vad jag inte förstår hur det hatet fortfarande kan vara i verksamhet. Vi borde veta bättre. Vi borde kunna handla bättre. Vi borde kunna tänka mer vist. Det borde stå med klarhet som finns att vi behöver göra om och göra rätt.
Låt oss stå upp för judarna. Låt oss stå upp för Israels rätt att finnas. Det innebär inte att vi säger ja till allt våld de utför. Lika väl att vi inte säger ja till palestiniernas och hamas våld. Vi vill att alla folk ska ha rätt att leva. Men när man skriver in i sitt måldokument att utrota judarna och Israel måste man stå upp.
Vi behöver be vår Herre om att hans kärlek får ingjutas i varje människas liv. Det verkar vara den enda vägen att gå för att få till en förändring i vår värld.
Låt oss aldrig glömma förintelsen. Låt den istället bli drivkraften till att värna om varandras liv.

