När jag läser i bibeln märker jag sammanhang där Gud gör något och saftigt händer något som slås samman” med det som just där och då händer. Till exempel…
Petrus är på taket och får en syn. En duk sänks ner med massa olika djur. Guds budskap var att han inte skulle förklara något orent som Gud förklarat rent. Medan han, samtidigt som han, funderar på vad denna syn kunde innebära knackade på dörren och några sökte honom. För dagen innan hade en officer en syn. Han uppmana att kalla till sig en viss Simon som kallas Petrus. Denne Petrus var det som strax därefter fick se synen med duken. Varför blev fete viktigt? Jo för Officeren var hedning och Petrus skulle inte ha något med honom att göra. Så medan Gud talade med hedningen förberedde han juden att gå till hedningen. Hänger du med i berättelsen? Läs hela Apostlagärningarna kapitel 10 och 11. Så får du se vad detta ledde till.
Jesus kunde tala med en annan officer som ansåg att han inte var värdig att Jesus besökte honom. Han hade en tjänare som var förlamad i svåra smärtor. På distans förklarar Jesus honom för frisk. Och han blev frisk i samma stund Jesus hade sagt det konstaterade officeren senare.
Samtidigt – medan – i samma stund
Och om du läser din bibel kommer du hitta många sådana tillfällen där det sker något samtidigt på olika platser. Därför att Gud är inte beroende av tid och rum.
Medan du har det kämpigt finns det något som sker till din fördel någon annan stans. Jag har hört om berättelser där någon vaknar på natten och ber för någon särskild person. Och det visare sig senare att den som fick förbön behövde det som allra mest just då.
Du har säkert varit välsignad av just något sådant. Där Gud väcker någon att be för dig när du som mest behövde det. Och kanske du får göra samma erfarenhet. När du av någon förunderlig orsak kommer att tänka på någon, ta det som ett tecken att be för den. Kanske får du aldrig veta orsak. Inte heller hur det gick. Men lämna det åt Gud. Be. Bara be. Någon gång kanske det visar sig varför du skulle göra det.
Jag tror att vi behöver ta oss an dessa stunder på lite större allvar. Att när vi vaknar på natten kanske det var just Gud som väckte oss att be för någon. Eller när du är ute på promenaden så dyker en person upp i minnet. Sänd en bön för den då. Jag tänker att det är mycket som händer som är klart djupare än en slump.
Pedher´s blogg 