Man skulle kunna tro att detta är ett inlägg i ljuset av att jag just har avslutat mitt arbete i Pingstkyrkans Secondhand. Att det skulle vara ett sätt att bearbeta det. Men så är det inte. Men förändringar i livet inspirerar oss på olika sätt. Och detta väckte dessa tankar hos mig.
Ibland lever vi kvar i det förflutna på ett sätt som gör att vi inte kommer vidare i livet. Vi kan inte ha något ogjort. Vi kan inte få något ogjort som vi redan har gjort. Men vi kan lära oss att förhålla oss till det.
Därför tänker jag att det förflutna behöver vi bestämma oss för att lägga bakom oss. Det är först då vi kan få rätt fållande till det. Och det låser oss inte mer.
Jag menar inte att vi ska förtränga det. Inte heller sudda bort det. Inte gå igenom någon behandling som raderar vårt minne. Det handlar mer om att lägga det där det hör hemma. Just i det förgångna. Och blicka framåt i stället.
Det kommer frigöra oss. För ett liv som kommer. Låt mig ge ett exempel.
Förlåtelse kan ha en sådan påverkan. Jag hamnade i ett förstadie till bitterhet när jag kände att jag hade svårt för att förlåta en person och vad den hade gjort mot mig. Jag var rätt påverkad av det och hade mycket svårt för att släppa det. En dag uppmärksammar Gud mig på det. Jag bestämde mig för att förlåta å den personens vägnar. Ja, alltså förlåta i dens ställe. Jag ville göra mig själv fri från risken för att hamna i bitterhet. Så jag gick in i dens ställe och förlät. Fast det egentligen var den som skulle först be om förlåtelse. Åren gick. En dag kommer vederbärande till mig och ber om förlåtelse. Då var det fantastiskt skönt att kunna säga: ”Jag har redan förlåtit dig”. För den dag jag bestämde mig för det blev jag fri.
Det är det jag menar händer när man bestämmer sig för att lägga något bakom sig. Då blir man fri att vandra vidare. Anars har man en tyngd kvar hängande på sin rygg som ständigt påminner oss.
Bestäm dig för att lämna bakom dig. Det går inte att reda ut allting. Men vi kan ändå leva i förlåtelsen. Den förlåtelse som frigör oss.
Behåll de goda minnena du har. Låt dom glädja dig. de mindre goda, lägg dom längre bak i minnet. Dom hör mer hemma där.
Pedher´s blogg 