Det här korset fick jag när jag välkomnades i församlingen jag nu tjänar i.
Det var Simon som då var pastor i Olivehällkyrkan som gav mig den.
Jag satt och läste på den lapp som följde med korset. Det är gjort av Olivträd, förhand i Betlehem,
”Korset är formgett inte så mycket för att det ska se rätt ut, utan för att det skall kännas rätt i handen.”
”Korset kräver ingen särskild behandling tack vare den olja sinns naturligt i träet. Ju mer du håller korset i handen, desto mer kommer det att få en egen, unik patina.”
Tänker man efter så är det en fin beskrivning på det kors Jesus hängde på. Hans kors var inte det vackraste. Inte format för att se bra ut. Det ska kännas rätt genom frälsningens underbara kraft det utstrålar.
Jesu kors kräver ingen särskild behandling. Hans välsignade smörjelse kommer ut från Jesus och korset genom den försoning som som blev frukten av Jesus försoningsdöd.
Ju mer vi finns nära Jesu kors får det sin unika utstrålning och patina över våra liv. Korset där Jesus gav sitt liv. Det är min glädje och min ära. Korset kärlekens sköna symbol. Det är för alltid sången i mitt liv,
Detta kors är tänkt att ligga i min hand. Det är som sagt inte format sumeriskt. Det är format för att det skall kunna ligga bra i handen. För att finnas där som en påminnelse om korsets kraft och möjlighet. Att visuellt kunna känna sig nära korset. Nära Jesus. Ibland kan det vara bra att ha något tydligt synligt kännbart som en påminnelse om Jesus.
Pedher´s blogg 