Författare: pedherskoog

En man som passerat sina dryga 55 år. Arbetar som butikschef i Pingstkyrkans secondhand i Eskilstuna. Började mitt arbetsliv som undersköterska i Laxå och Örebro. Senare blev jag pastor och arbetat inom Pingströrelsen under 20 år. Efter det blev det ca 3 år på re:form i Örebro som verksamhetsledare. Efter det blev det Erikshjälpen i Örebro, Norrköping och Jönköping. Men, nu är det Pingstkyrkans Secondhand som samarbetar med PMU Secondhand för mig.
Publicerat den

Grannen tittade konstigt på mig 

Jag samlade krafter för att ta mig en långpromenad i mitt dimmiga febriga tillstånd. Jag tänkte gå ut och kolla posten.

Ja, långpromenad var väl att ta i i meter räknat men i ansträngning lite mer än att bara ligga i sängen.

 Jag stövlade ut och möter en granne som tittar konstigt på mig. Tyckte väl att det var lite kallt ute men jag kom ju från värmen. Då insåg jag. Han tyckte nog att shorts och kortärmat denna dag var nog lite tokigt. Det var ju faktiskt rätt kallt ute för det. Han hade jacka på sig och såg rätt frusen ut och där springer jag i shorts.

Det har ju inte varit så mycket annat man velat haft på sig i den höga febern.

Får se om jag kan chocka någon idag också.

Ps En lite utflykt piggar ju alltid upp om än så liten Ds

Publicerat den

Inte ens kaffe….

Denna blogg trodde jag att jag aldrig skulle skriva. Många ämnen har det blivit men detta, det trodde jag inte.

Man kan lugnt säga att det har varit några dagar i en dimma. Febern har varit hög, nästa 40 grader. När jag ringde 1177 så menade dom att kulmen borde komma nu. Jag tänkte ju att ”dåså”. Jag gjorde nog en liten missbedömning. Man måste ju komma över kulmen för att känna av den bättring som ska komma. 

Igår var det den värsta dagen. Sov i princip hela dagen. Och du, inte ens kaffet smakade. Är det då man verkligen kan säga att Pedher är sjuk?

Att gå upp kl 17 efter att sovit bort dagen är en rätt snurrig upplevelse. Visst vaknade jag till då och då. Men ögononen bara slog igen. 

Nu skulle jag gärna se att det vänder. Är rätt trött på att inte orka. Finns ju så mycket roligt man kan göra.  Men uppenbarligen är jag inte ensam.  Vi är många drabbade. Visst är det surt?

Publicerat den

Snart, strax, kort, stund …..

Det finns vissa ord som är svåra. Ja, inte för den som använder dom. Men mer komplicerade för den som blir utsatt för dom.

Uppenbarligen har det också med ålder att göra hur man hanterar dessa ord. 

Samtidigt är det något bra med dessa ord. Dom kan ge ett andrum man behöver. Man kan köpa sig tid liksom. 

Samtidigt är det stor risk att orden skapar ilska. Stor frustration och alla möjliga känslor på en och samma gång. 

I helgen hade com hem problem. Problemen kunde visa sig som ‘korta avbrott’. Jo just det ja. Korta. Vi är inte överens om vad kort är i detta sammanhang. Min upplevelse är att detta ‘korta’ höll i sig hela tiden. 

Jag kan tro att mina pojkar tycker att mitt ‘jag kommer snart/strax’ är på tok för långt och oberäkningt. Det tycker ju inte jag. Jag kom ju direkt när jag var färdig. Men deras, var ju på gränsen till evighet. 

 Undrar jag om det finns en fast definition på dessa ord. Nästa fråga är om vi följer densamma i så fall?  Undrar jag hur många olika svar jag skulle om jag undersökte detta. Typ: ”Hur många minuter är ‘strax’ ? Hur många är det för dig? 

Skulle inte förvåna mig om EU lägger sig i denna djupa fråga. Och kanske dom skulle göra det. Tänk vad massa relationsproblem det skulle bespara folket. Bättre än att ha åsikter om jordgubbarnas storlek, böjen på banan och gurka mm mm. 

Hoppas att du har en bra dag. Ses om en stund. Jag är strax tillbaka

Publicerat den

Söndagstankar -I need you more

Den här söndagen får en sångtext tala ut min tankar. Sången heter ”I need You more”. Så är tron. Varför? Jag ser att ju längre tiden går, ju mer jag möter, ju visare jag blir så inser jag att mina brister finns där. Jag ser min begränsing tydligare och erkänner den. Jag inser att det bästa sättet att klara livet är att lägga sitt liv i Guds händer och omsorg. 

I need You more
More than yesterday
I need You Lord
More than words can say
I need You more
Than ever before
I need You Lord
I need You Lord

More than the air I breathe
More than the song I sing
More than the next heartbeat
More than anything
And Lord as time goes by
I’ll be by Your side
Cause I never want to go back
To my old life

Right here in Your presence
Is where I belong
This old broken heart
Has finally found a home
And I’ll never be alone

Publicerat den

Ställer Jill Jonsson in om jag är sjuk?

För några veckor sedan skulle jag gå på konsert. Jill Jonsson skulle komma till stan. Hade skaffat biljett i god tid. Med omsorg funderat ut var jag ville sitta.

Så dimper det ner ett sms som meddelar att konserten blivit inställd pga sjukdom. Den flyttades till nu på söndag.

Nu är det ju bara en liten petitess. Just nu är det min tur att vara sjuk. Undrar om hon kan tänka sig att ställa in och ta konserten lite senare om jag inte hinner bli frisk?

Det vore gentilt. Alltså, visst tyckte jag att det var trist att hon ställde in förra gången. Men jag fann mig ju i det och klagade inte. Så, jag tänkte liksom att, det vore ju fint om vi kunde fundera ihop ett annat datum redan nu. Då är vi liksom förberedda båda två.

Så om någon har Jills mobilnummer så kan ni väl ringa upp henne och kolla. Besked om resultat kan lämnas i kommentarsfältet. 😄

Så jag försöker kurera mig med glass och kaffe. Kommer säkert att fungera fint.

Så det kommer nog bli bra men bara uti fall att jag inte lyckas. Jag vill ju inte missa hennes konsert helt och hållet.

Det blir ju också tråkigt om hon inte får fullt hus.

 

Publicerat den

Varmt – mer än varmt

I går var det en dag som innehöll mångs uppgifter. 

Visst kändes det i kroppen att något var fel. Men envis är man.  Lite piller och det fungerar. 

När jag hade gjort sista uppgiften för dagen kl 21 så tänkte jag att det känns lite varmt i kroppen. Brukar inte ta feber. Vad spelar det för roll? Blir ju varken bättre eller sämre av det. 

Efter att tagit två panodil så visade sig att jag ändå hade 39,4 gr.  Inte konstigt att det kändes varmt. Så utan piller, vad skulle det innebära? 

Så nu kan man ju undra, jobb idag? Feber idag? Igår kväll fick jag en sådandär feberfrossa. Ni vet, när man skaka, nästan, okontrollerat. Inte konstigt att jag blev varm. Gick ju knappt att hålla i ratten när jag var ut på dagen sista uppdrag. Över 39 grader idag med. Nä, jobb idag blir det inte idag. 

Bara att boka av dagens inplanerade övningar. Några lär nog bli glada. Andra ville gärna komma. 

Vi män blir ju så sjuka.  Själv har jag förbokat plats på intensiven. Beställt två vårdteam och att dom står redo med den speciella Ebola-ambulansen som kan hantera så svåra fall som mitt. Skojar bara. Nu ska jag göra detta svåra konststycke att vara hemma och ”nerbäddad” en dag som denna. Det blir en utmaning det. Men jag ska klara det. Ni behöver inte skicka era kondoleanser. Det är bara lite feber. 

Han en bra dag där ute idag

Publicerat den

En ruta betyder så mycket 

En ruta betyder så mycket. Det kanske blir mest tydligt när man saknar den. 

 Påstår inte på något sätt att jag tycker det är kul med trasig bil. Men det är en utmaning att fixa sidorutan så att jag kunde få bilen till verkstaden.

Visserligen var plasten rätt transparent men inte tillräckligt. Så det fick bli ett hål. Då funkade det rätt ockej. Men du kan tro vad det brusade. Och det blev inte direkt kallt heller. Fläkten på så funkade det med värmen också.

Är detta läge inser man vad en ruta kan betyda så mycket. Om det bara är framåt det ska köras så är det väl ett mindre problem. Men nu såg jag ut genom hålet men ändå. Att ha ett brett synfält är så viktigt.

I vissa lägen så får vi tunnelseende. Vi ser bara det som till synes är det som vi tror på påverkar läget. Men om vi tittar i det breda perspektivet,i den större bilden liksom, så får vi en bättre förståelse för hela situationen. Det kanske inte gör livet enklare helt och hållet. Det kanske inte gör besluten lätta. Men det kan hjälpa oss att förstå bättre och på sikt vara mer bekväm med besluten.

Det är lätt att glömma hela bilden. Bilden som kanske sträcker sig över år. När man väl ser den kanske det påverkar besluten man måste ta.

Lika viktigt det är att ha alla rutorna intakt i en bil är det ha dom i livet. Somliga menar att det räcker med att se framåt och några backspeglar är bara av ondo. Andra menar att genom att se bakåt ibland lär det oss att hantera perspektivet framåt bättre. Somliga menar att titta för mycket åt sidorna bara stör. Typ, titta inte på vad andra gör. Kör du själv. Andra menar att ska du inte köra över någon så behöver du se dig åt sidorna. Du kan även lära dig av dina medmänniskors livsresa. För att få en helhetsbild över våra liv måste vi se åt alla håll. Även bakåt. Den bilden hjälper oss i våra beslut.

Vi behöver verkligen låta vår livsblick få den breda bilden. En panoramabild som når in i alla tidsperspektiv. Även uppåt. Då får vi en mer balanserad syn på våra liv.

Publicerat den

Ett område som förvånar

I går skrev jag om att min bil hade inbrott. Ingen kul upplevelse. Det är aldrig kul att drabbas av inbrott.

Jag pratade lite med grannarna. Dom hade ju tyvärr inte något som kunde hjälpa mig. Dom hade inte sett något, inte hört något, ingenting.

Snarare att dom berättade om hur det kunde vara. Hur ungdomar förstörde bilar. Att det förr kunde vara vardagsmat på nätterna. Man hade bett Vasaparken om övervakningskameror men det var på tok för dyrt. Ja det var en ganska dyster berättelse om ett område som trots allt håller på att snyggas till. 

När jag hade pratat klart med polisen och ordnat med försäkringsbolaget så skulle jag ut och sopa upp allt glas. Det är otroligt vad glas det blir av bilruta. Man undrar om inte allt glas bara blir förmerat när det hamnar på backen. 

När jag kommer ut på min parkeringsplats så är det någon som sopat upp. Delar från bilen jag skulle samla upp låg framför min dörr till lägenheten. Allt glas var upplockat. Hur gick det till? Kan någon i mitt område vara så generös och omtänksam?

Att ena gången möta hur men gör ner området som hopplöst och så möta detta. Någon som visade att den brydde sig om. Visade omtanke. Hur fantastiskt är inte det? Vilken underbar överraskning. 

Jag bor i ett område som förvånar. Som överraskar. Tänk, det kan komma något gott från ett ytterområde också. 

Publicerat den

Tvära kast…. 

Tänk vad det kan ändras snabbt. Hur känslor och välbefinnande, på bara bråkdelen av en sekund, byts ut till totalt motsats känsla.

Gick ut på en promenad i går morse. Fantastisk frisk och skön promenad. Bara med goda förtecken. Lite småkyligt men med en sol som bara gav mersmak.

Kommer hem och råkar titta till en bil på parkeringen som haft inbrott. Troligen under den timmen jag var ute och gick. När jag tittar till min bil, hm, hade den också haft påhälsning.

Då vet du nog precis vad som händer. Det knyter till sig inom mig. Så onödigt dumt. Varför? Bara förstörelse. Någon har försökt starta den. Plåtskador, fönsterkross och diverse skador inne i bilen förarmiljö.

Nu är detta bara materiella skador. Men tänk vad det påverkar. Att från att ha haft en underbar promenad som bara känns gott. Omgivningen, solen och  den friska luften som skapar ett välbefinnande. Så vänds det till en stor portion uppgivenhet. Sorg. Bedrövelse. Det bara blir så tvärtom.

När väl denna tråkiga upplevelse har lagt sig kan jag mobilisera tillbaka till morgonens bättre upplevelse. Då känns det bättre igen. Det finns ju faktist både försäkringsbolag och kunniga människor som kan sin sak. Tack och lov för det.

Var med om detta i Uppsala för många år sedan. Jag överlevde ju den händelsen och lär göra det nu också.

Publicerat den

En annandag som bekräftar…..

Denna dag är kanske den viktigaste dagen i påsken näst efter påskdagen. Det är denna dag som så mycket bekräftas. 

På något sätt är ju påskens innehåll sant och verklig i sig självt. Problemet med det som sker är väl att det skulle och kommer att ifrågasättas. För att säkra det behövdes det några tillfällen som strök under, bekräftade och bevisade det som skedde på Golgata och Jesu död och uppståndelse.

Denna dag är händelsen som Emmausvandrarna viktig. Den berättar om allt som skett från en annan synvinkel. Där Jesus möter upp dessa vandrare efter sin uppståndelse. Dom går där och pratar med Jesus utan att först förstå att det var han. Det kunde ju inte vara han, han var ju död, Jesus. Så får dom upp ögonen och ser att han är verkligen levande. Fast det var sent vänder dom tillbaka till sina vänner för att berätta. 

Sen kan vi läsa om flera händelser där Jesus visar sig för sina lärjungar, fem hundra vid ett och samma tillfälle. Ändå spreds det ett rykte att man hade fört bort  Jesus och gömt honom. 

I grunden handlar detta om hur du och jag hanterar detta och hur vår attityd är. I grunden handlar det om att Tro. Hur få eller många bevisen är. Hur än man försöker förvränga eller förbättra sanningen. Till påskens händelse måste man förhålla sig till på något sätt. Det är inget man kan rycka axlarna åt. Förr eller senare kommer man ställas inför frågan hur man ställt sig till det. Livet innehåller denna fråga för alla människor. 

Det finns en orsak till det. Bibeln säger att Gud har lagt evigheten i människans hjärta. Alltså, han har lagt något av det eviga inuti oss. Detta ”evigheten” söker kontakt med det riktiga ”evigheten” alltså Gud själv. Förr eller senare i livet gör detta sig påmind i våra liv. Ibland väldigt ofta och tydligt. Ibland som en stilla viskning. Men det är inget onormalt. Det är i högsta grad normalt. Så när vi blir påminda om detta kan vi sitta tryggt i båten men det kräver sitt svar. 

Om vi svarar ja och tror på det är det som ”att komma hem”. I helgen var jag ute och åkte. Trevligt på många sätt. Men att landa hemma är alltid, trots allt, det bästa. Så är det med Tron. Pröva så får du se. Då får du det bekräftat som din annandagsupplevelse. Det är att ”komma hem” med sitt liv.