Författare: pedherskoog

En man som passerat sina dryga 55 år. Arbetar som butikschef i Pingstkyrkans secondhand i Eskilstuna. Började mitt arbetsliv som undersköterska i Laxå och Örebro. Senare blev jag pastor och arbetat inom Pingströrelsen under 20 år. Efter det blev det ca 3 år på re:form i Örebro som verksamhetsledare. Efter det blev det Erikshjälpen i Örebro, Norrköping och Jönköping. Men, nu är det Pingstkyrkans Secondhand som samarbetar med PMU Secondhand för mig.
Publicerat den

När livet vänder…..

Vilken berättelse. Att sitta och se och höra på berättelsen från killen som överlevde utøya. Grabben heter Viljar. 

Man satte lappar på dom. Lappar som sa att man var levande eller död. Viljar var död enligt lappen men han var inte det. Tänk att få en sådan lapp på bröstet. Visst, han var så skadad att poliserna trodde att han var död. Men saken var den att han hade pratat högt för sig själv för att överleva. Någon hade hört det vilket gjorde att han kom under vård. Han klarade sig. Fast han var träffad av flera skott. 

Du kan se programmet på svtplay ”När livet vänder”. Hans berättelse är stark.

Hur förhåller man sig till en händelse som denna? Att varit mitt uppe i det, träffad av flera skott, svävat mellan liv och död, mist sitt öga och med alla minnen som följer med resten av livet. Hur förhåller man sig till det? Så ung. 

När han fick beskedet att han kommer att överleva och leva länge så vänder det för honom. 

Hur skall man beskriva detta? Hur skall man själv hantera sig själv i en sådan berättelse? Man kan inte gömma sig bakom att det aldrig kommer att ske i Sverige. När man sen ser på nyheterna om explosionen i Nyköping och det verkar ha koppling till terrordåd inser man att det kan visst hända här. 

Livet på vår jord har vänt på något sätt. Det är så mycket mer av vansinnesdåd nu.  Frankrike, Danmark och så Norge mfl mfl mfl ställen. Vi har varit så lyckligt lottade. Men det känns märkligt. 

Viljars berättelse skulle kunna slutat på ett fruktansvärt sätt. Den dagen slutade det med död för många. Viljan menar att om han inte hade sin bror den dagen på utøya så hade han inte överlevt. Viljar skyddade honom. Brorsan överlevde han också. Viljars liv vände rätt. Tack och lov.

Ja du, detta var antagligen en av dom mest förvirrade bloggar jag skrivit. Se programmet. 

Publicerat den

Min sanning…..

I går satt jag och tittade på SVTs program ”Min sanning” med Anna Hedenmo. Hennes gäst var Ulf Ekman. En av Sveriges kristenhet mest kände pastor, troligen är det så. Mannen som konverterat till katolicismen.

Det gjorde att jag blev extra intresserad. Vad är hans sanning? Det gjorde mig helt enkelt nyfiken. Nu kanske jag kunde få en del svar jag gärna skulle vilja ha av honom. Men också få höra vart han står idag. Jag bodde i Laxå när han gjorde sin entre. Så man kan ju (nästan) säga att under hela min uppväxt har han satt sitt avtryck i den kristna världen i vårt land. 

Så ”min sanning” med Ulf tänkte jag skulle bli lite extra intressant. 

Men hur blev det? Snarare Anna Hedenmos sanning. Och jag borde väl inte bli förvånad. Det är ju SVTs programidé. Allt för ofta är deras, redan avgjorda, åsikt och hållning det som gäller. Annan åsikt och hållning är inte det man vill leverera. 

Hennes hållning i frågeställningarna var ju uppenbarligen inte frågande. Snarare påstående och statement.  Hon har tex redan bestämt sig att Gud inte kan höra bön och hela människor. Men snälla, vi lever i 2015, så många kan berätta om att det faktiskt fungerar. Att då ställa frågan på det viset visar på oförstånd och är inte proffsigt. SVTs hållning ”för-palestinskt” gör att hon inte blir nöjd med svaret liksom om abort och väljer att avsluta och bara gå vidare . Knepig hållning.

Nej, det blev Annas sanning. Det hade varit ett bättre namn på programmet. 

Men avslutning blev bra. När Ulf längtar till himlen blir Anna ställd och svarslös. Kanske det visade på hela programmets hållning. 

Tack Ulf. Hade hoppats på fler sanningar från dig, men du fick inte den möjligheten. Hade du svarat rakare så hade du tagit dig möjligheten. Då hade din sanning övervunnit Annas sanning. 



Men det är ju klart…… det är ju bara min lilla fundering omkring denna utfrågning. Läser man kommentarer på Facebook så inser man ju att det finns andra sätt att se på detta program. Japp, så är det. Så får det naturligtvis också vara. 



Publicerat den

Söderköping i olika skepnader

I söndags var jag till Söderköping igen. Inte alltid man åker till en sommarstad för att fika en söndag. Men så blev det. För ganska långa år sedan så besökte vi Söderköping och då var det sommar. Vi åt glass vid kanalen. I söndags var det dock inte glassväder. Men det blev en god kopp kaffe på Farmors café. 

En stad ändrar sig rätt mycket efter årstiderna. Det var inte många som var ute i Söderköping i söndags. Men det är en rar lite stad.



Sommaren är Söderköping som allra bäst men så här ser det ut höst och vinter. Döm själva när det är som bäst att åka dit.







Publicerat den

Att följa ett bygge

Intill butiken där jag jobbar har kan byggt ett nytt hus. Man skulle kunna säga att set är detta hus fel att vi flyttar butiken. Det står nämligen på vår gamla parkering. Bygget är 11 (elva) våningar högt om man räknar med källaren som också är husets parkeringsgarage. Jag har följt detta bygge och tagit kort efter varje våning. Rätt intressant när man under en vecka kan hinna med två våningar. Detta bygge är ju inte som det klassiska bygge från USA där man sitter på balken högt uppe…..



Nej, nu använder man kranar som lyfter upp väggmoduler där fönstren redan är monterade och klara. Skulle tro att elen är dragen och klar också…. Ja det är lite skillnad. 

Jag tänkte bjuda er på detta bygga idag. Våning för våning. Mitt i ett område där jag nog tycker att detta hus inte passar. Så kommer det att se ut när det är färdigt :



Men det är ett tag kvar innan det kommer att se så där fint ut. Men håll till godo. Hela bygget på bara några kort. 



Ja, det är fina lägenheter men dom lär kosta många kronor för att få bo i dom.

Men då är vår butik på annan plats och kommer att börja en ny tid i vår historia. 

Publicerat den

Söndagstankar – I need You More

Skulle vilja dela en sång med dig som jag ofta går och sjunger på. Ju längre tiden går så blir detta mer och mer viktigt. Kanske kan den bli din låt också.

I need You More 

I need You more
More than yesterday
I need You Lord
More than words can say
I need You more
Than ever before
I need You Lord
I need You Lord

More than the air I breathe
More than the song I sing
More than the next heartbeat
More than anything
And Lord as time goes by
I’ll be by Your side
Cause I never want to go back
To my old life

Right here in Your presence
Is where I belong
This old broken heart
Has finally found a home
And I’ll never be alone

Funkar det så kan du lyssna till den här 

https://www.youtube.com/watch?v=SNnEJ0_29fU

Publicerat den

Vårarbetet gick fortare än vanligt…

När våren gör sig påmind, även en sen februaridag, väcker den lusten att dona i trädgården. Att få gratta gräset från gamla löv. Rensa rabatter från gamla löv. Få bort allt skräp som blåst in på gården under höst och vinter. Det liksom är första steget försatt då bort det som påminner om den kalla och mörka vintern. 



Det händer något på många sätt en sådan dag. Inne i mig sker det på något sätt en förnyelse. Jag väcks på något sätt efter en vinterdvala. En ”rengjord” trädgård känns som den säger ”välkommen sommar”. Man lägger något bakom sig och sträcker sig mot något nytt. 



Det är då som kroppen får känna på att man soffat till sig lite under vintern. En dag i trädgården känns i hela kroppen. Det är bra. Man är rätt sliten efter alla löv, körande av skottkärror och bärande på korgar. Men det är en go, värkande, känsla. Det som för en sådan dag lite extra skön är om solen tittar fram. 



Igår var det en sådan dag. 

Nu är det en stor skillnad mot förra året. Hela denna procedur gick mycket fortare och det kändes inte alls så mycket i kroppen. Jag måste vara mycket bättre tränad detta år. Klar på endast (max) en timme. 😊

Så skönt att vårbruket gick smidigt i år. Varmt välkommen sommaren när du tycker att våren har gett oss tillräckligt av din försmak. Jag längtar efter dig.

Publicerat den

Vad är en bra dag?

Vad är en bra dag? Hur definierar man en sådan dag? Är det när man klarat att beta av alla saker på ”att-göra-listan”? Eller är det när man uträttat mer än man trodde sig skulle hinna? Är den beroende av vädret? Bedöms den utifrån mängden av ryggdunk och positiva tillrop? Kan betydelsen av att man lyckats bättre än någon annan göra dagen bättre än andra dagar? Är den bästa dagen den dag då någon man längtar efter hör av sig? 

Vad är det som gör just den dag man lever i till en bra dag? 

I och för sig vet man inte om det blev en bra dag förrän man summerar den på kvällen. Det är ju ändå rätt mycket som skapar förutsättningen för att just den dagen kunde bli så bra. 

Allt för ofta tror jag att vi bedömer dagen efter det som påverkade den mest. Speciellt om det har en negativ betydelse. Jag tror att vi kan välja vad som skall påverka oss att summera dagen som bra eller dålig. Kanske har det med att göra i vilket humörsläge man är i. Vissa perioder är det ju mycket lättare att leva positivt än andra. 

På något sätt känner jag en sådan glädje när jag ser andra i min omgivning lyckas och gör framsteg. Det liksom blir andra som gör min dag bra. Något annat som gör min dag är när jag kunnat vara mig själv hela dagen. Djupast sätt tror jag att min dag blir som bäst när jag har kunnat gjort skillnad hos någon som är i stort behov av det. Att bli det utan att själv har insett hur det egentligen gick till. 

Jag är nog en person som inte springer omkring och kramas i någon större omfattning. Men en dag för länge sedan fick min kram en större betydelse än jag kunde ana och tro. Jag var i kyrkan och får för mig att att jag skulle gå fram och hälsa på en person. Helt plötsligt märker jag att jag ger vederbörande en kram. Så kommer kommentaren: ”Det där var precis det jag behövde som allra mest idag”. Det visade sig att vederbörande kände sig så ensam och övergiven. Men kramen fick vederbörande att känna något helt annat. Tänk vad en liten enkel handling kan göra skillnad. Samtidigt som det förändrade situationen för den jag mötte så blev min dag så bra. Det är faktiskt det ända jag minns från den dagen. Och det räcker så bra. Det var en bra dag. 

Kanske skall du skapa en bra dag för någon idag?! Frukten av det brukar bli att din dag blir minst lika bra. 

Publicerat den

Nu blev det lite mer på riktig…..

Igår hade hade vi startmötet för vår nya butik. Visst har vi arbetat med butiken redan med flera möten. Många samtal. Flera olika ritningar. Men igår var det liksom lite mer än tidigare. 

När man sitter på ett startmötet möter man alla olika delar i ett bygge. Mannen som hade koll på brandsäkerheten. Ventilationskillen, elkillen mfl mfl mfl. Det var massa fackuttryck. Ja, vissa delar var rätt knepiga att hänga med på men så intressant. 

En sak är säkert, ett butiksbygge är inte gjort i en handvändning. Så nästa gång du går in i en butik kan du tänka dig att den kom till efter kanske år av förberedelse. 

Nu är det en ny tid som trätt in. Nu ska husägaren jobba stenhårt för att vi så snart som möjligt kan börja med vår egen insats. I början på april är det vår tur. Men innan dess finns det mycket att göra i förberedelser. Så det var ännu ett nytt startskott.

Den 30/5 kl 10 är det nyinvigning. Långt dit? Nej o nej. Men en fantastiskt kul resa. Du kan hänga med på den om du vill. 



Publicerat den

Att passera gränsen….. Ibland borde vi har förståndet att stanna i tid.

Idag verkar det vara det vara fritt fram att passera gränser som man förr, av respekt, valde att stanna vid.

Sitter och lyssnar på debatten om journalisten som ställe frågan om judarna kunde ha eget ansvar för antisemitismen. Den frågan väckte starka reaktioner. Som att slå på den som redan lägger och på något sätt lägga ansvaret på den som blivit utsatt. Inga enkla situationer och frågor. 

På något sätt uppfattar jag det som att idag är det helt okej att kliva på och provocera hur det än slår mot den som blir utsatt. Ibland kan frågan ha viss betydelse eller vara helt relevant men läget för den är helt felplacerad. Ändå väljer man idag, allt för ofta, att ändå ställa frågan. I yttrafirhetens anda. Så går man ”över lik” för att få ett scoop eller intervju som blir spelad i dom stor medierna. 

Jag efterlyser en större barmhärtighet och mer vislighet bland journalister. Självklart behöver vi ha det fria ordet och fria pressen. Men inte till vilket pris som helst. Timingen blir ju så knepig när kronprinsessan får frågan om hennes släkts koppling till nasism när hon står tillsammans med en överlevande från koncentrationslägren. I kontexten att minnas befrielsen från fångenskapen från detsamma. Visst kan frågan vara relevant men inte där och då. Likaså när man skjuter judar och undrar om det är deras eget fel (lite förenklat). Så skulle vi kunna räkna upp ganska många exempel på situationer man passerar gränser för att vinna poäng själv. Djupt beklagligt. 

Vi behöver en förnyad känsla och förståelse för gränser som man inte bör passera. Naturligtvis finns det inga enkla svar på ett sådant påstående. Men jag tror att frågeställare behöver omvärdera sina syften och till vilket pris man ställer sin fråga. Det kommer en tid efter när frågan är ställd. En tid som kan avgöra en hel framtid. Det är alltså förknippat med ett stort ansvar. Fall inte för snabba segrar. Tänk längre. Var modig att ibland välja att avstå en fråga till ett bättre tillfälle. 

Publicerat den

Nu för tiden kan vi veta så mycket

I skrivandets stund sitter jag och tittar på när flyget från Heathrow ska lyfta mot Stockholm Arlanda. Jag kan se att det är försenat. Om man tittar på en översiktsbild över samma flygplats kan man se hur många plan det är som cirkulerar i givna banor i väntan på att få klartecken att börja landningsproceduren. Det är ju ett rent under att det inte sker massa olyckor. När man kör mot Arlanda kommer flygplanen in på rad med inte så många minuters mellanrum.

IMG_8060

Jag följde ett plan som var på väg in. Det fick flyga runt i en cirkel i ca 30 minuter innan det fick tillstånd att landa. Det är bara att klicka på det lilla flygplanet på skärmen så dyker det en skylt som talar om vilket plan det är. I ljuset av det är det lite knepigt att få ihop det att man kan tappa bort ett plan.

IMG_8061

Från köksbordet kan du följa ”allt”som sker över hela jorden. Du kan kolla in vägtullars kameror för att se hur väglaget är. Du kan kolla in en webbkamera vid klagomuren i Jersualem. Jag kommer ihåg när jag kopplade upp mig första gången på internet. I boken som följde med kunde man få tips om olika webbkameror. Måste erkänna att det var rätt mäktigt att få se hur det såg ut i Australien precis i samma ögonblick där jag satt hemma i Sverige. Det som förut tog kanske en månad för dig att få reda på via posten som sändes via fartygen på havet får du nu veta i realtid.

(Under tiden jag skrivit har det visat sig att planet är ytterligare några minuter försenat till start…. Bara det, tänka sig vad man kan få reda på)

Det är mycket som ändrat på sig under en, i jämförelsevis, kort tidsperiod. Visst kan jag hålla med dom som tycker att det blivit väl mycket övervakning. Kameror över allt. Internet ser dig. Men om man tänker efter lite så finns det något bra i det också. Hade man fått tag på gärningsmannens som sköt ner folk om han inte hade fastnat på kamerafilmen? Jag tänker att det är ju inget farligt med lite övervakning så länge man har rent mjöl i påsen. Eller? Varje gång du sätter på din mobil och kopplar upp dig mot masten vet systemet vart du är. Det hör liksom till annars fungerar det ju inte. Vill du inte bli kontrollerad så bör du strunta i mobilen. Vad spelar det för roll om mobilmasten eller kameran vet vart du är? Den dagen du hamnar i knipa är du rätt så tacksam om mobilen var på.

(Nu hände något som gjorde att planet kan lyfta 2 minuter tidigare… Fiiiint )

Ja ja…… Kanske inte det viktigaste här på jorden. Men ändå….

(Nu står det att dom börjat att gå ombord på planet…. i London….)

Förlåt, du förstår nog vad jag vill komma till. Det är liksom Facebook. Man får reda på väldigt mycket som man egentligen inte behöver veta. Men när man ska hämta någon vid Arlanda är det rätt bra att veta när planet landar, eller hur?