Författare: pedherskoog

En man som passerat sina dryga 55 år. Arbetar som butikschef i Pingstkyrkans secondhand i Eskilstuna. Började mitt arbetsliv som undersköterska i Laxå och Örebro. Senare blev jag pastor och arbetat inom Pingströrelsen under 20 år. Efter det blev det ca 3 år på re:form i Örebro som verksamhetsledare. Efter det blev det Erikshjälpen i Örebro, Norrköping och Jönköping. Men, nu är det Pingstkyrkans Secondhand som samarbetar med PMU Secondhand för mig.
Publicerat den

Fr.o.m. nu lånar vi till att existera på jorden.

IMG_5136.JPG

Fr.o.m. nu lånar vi till att existera på jorden.

I går läste jag om det är overshoot day. Fram till igår kunde alla uttag vi gjorde från jord återställas av natursystemet. Fr.o.m. nu lever vi över våra tillgångar. Vi tär alltså för varje dag, resten av året, på våra tillgångar. Vi lånar av det vi skulle behöva längre fram.

Det är typiskt oss människor. Vi sparar inte ihop utan vi lånar hellre och betalar av. Det funkar ju ganska bra med banklån kanske. Men när det gäller jordens resurser fungerar det inte alls bra. Det var på 70-talet som det gick jämt upp. Men inte nu. Det jobbiga är också att för varje år verkar det som att datumet för den dag kommer bara tidigare och tidigare. Kolla in detta:
Några exempel på hur dagen tidigarelagts:
1986: 31 december
1987: 19 december
1990: 7 december
1995: 21 november
2000: 1 november
2005: 20 oktober
2006: 9 oktober
2007: 6 oktober
2008: 23 september
2009: 25 september
2010: 21 augusti
2011: 27 september
2012: 22 augusti
2013: 20 augusti
2014: 19 augusti

Vi behöver verkligen fundera på att slösa mindre. Jag tror inte svaret är högre bensinpris. Inte heller byta utsläppsrätter. Knappast klimatkompensationen på flygbiljetten. Okej att man kanske planterar fler träd och det hjälper upp det hela. Så visst, det kanske finns en viss vinst om man betalar en extra avgift. Men i grunden behövs det en attitydförändring.

När jag var 15 år och körde moppe kostade bensinen typ 3:75. När jag tankade igår kostade drivmedlet 14:07. Inte kör man mindre fast det är så mycket dyrare. Miljöpartiets ide om dyrare drivmedel kommer inte fungera. Vi måste se till att våra bilar drar mindre dåligt bränsle. Ingen kol-el får det bli aktuell. Vi måste hitta maskiner som drar mindre el. Ja, listan kan göras lång.

Hur som helst måste du och jag ändra attityd. Gör alla lite betyder det mycket. Men det kan vi göra en annan dag.

Jag är inte Guds bästa barn i detta. Läs min blogg i morgon så ser du ett område som jag inte gått före i. Men jag har varit mån om vem som får leverera min el. Jag köpte en mindre bil som drar mindre drivmedel än den jag hade tidigare. Men mer kan jag göra. Säkert du också.

Men jag tror inte att alla dessa extra avgifter för miljökompensation är den bästa vägen. Vi har haft det ganska många år nu. Ändå kommer denna dag, overshoot day, tidigare för varje år. Så något fel är det i systemet.

IMG_0908.JPG

Publicerat den

Retrotisdag – överraskningen i fickan

I torsdags ringde Expressen till butiken och frågade om det var vi som hade hittat 100000kr i en ficka på kläder vi fått.

I fredags kom Aftonbladet på besök till butiken. Hade samma fråga. Man intervjuade min kollega. Tog några kort.

Båda tidningarna har hört att någon medarbetare i en second hand i Örebro hade hittat 100000kr. När man skulle ta hand om klädesplagget lär det ha trillat ur 100000 kr. Det låter nästan som en saga.

Det var i alla fall inte i Erikshjälpen i Örebro som vi gjorde detta fynd. Dom letade men fann ingen som hade hittat detta. Polisen lämnade inte ut några uppgifter heller.

Lite märkligt blir det när polisen säger att flera personer har prövat lyckan.
”– Många har hört av sig men ingen har kunnat lämna en tillräckligt bra beskrivning” säger Sara Rupla. Hur kan det bli så?

Jag tänka att det var tur att det just var i en second hand pengarna hittades. Där fanns det ärligt folk som inte stoppade dom i egna fickor. Om ingen känner sig vid dessa pengar lär väl butiken få dom. Om det sker vet att dom hamnar i ett gott arbete. Till att hjälpa människor i nöd. Kan det bli bättre än hos en lyckosökare i Örebro?

Tänk vad det kan finnas i en biståndskartong.

Visst har det hänt att någon ångrat sig och vill ha tillbaka sin sak. Visst har det hänt att någon menar sig ha lämnat ”för mycket” och vill ha det tillbaka. I mitt förra jobb kom det en som ville ha tillbaka sin pryl. Vederbörande hade insett värdet i den. Vi hade haft den länge hos oss för att värdera den. Vi sålde den. Då gick ryktet och vederbörande ångrade sig. Då var det för sent.

Jag möter dock det motsatta. Alltså att någon har en värdefull sak som man just vill att vi ska ha. Att vi skall sälja den. För då vet dom att pengarna går till något bra. Erikshjälpen har tydliga mål. Vi har på vår hemsida uppgifter om vart pengarna går till i respektive butik. Vi vill vara transparenta. Det gör att det kan kännas bra att skänka till oss.

Publicerat den

Att bli hittad

Puh-citatet denna vecka har en djup tanke värd att funderas över.

Det finns mycket som vill påverka oss. Många som vill ha vårt intresse. Det är mycket som kan sätta spår i oss. Det vi idag möter och släpper in i våra liv får vi skörda frukten av längre fram.

Det är lätt att man i en sådan text och fundering tänker på allt negativ som vi utsätter oss för. Men försök att tänka tvärt om. Vad kan påverka mig till det bättre? Vad ger bra vibrationer i mig? Vad ger en god frukt i mitt liv?

Då blir det enklare att välja det som är bra för mig.

”Den ända jag behöver göra är att ställa mig där det goda kan hitta mig”

Publicerat den

Söndagstankar – ….du smörjer mitt huvud med olja….

20140518-221123-79883834.jpg

När fåret kom upp på höjderna för det frodiga betet fanns det ett problem man mötte. Det var flugtiden. Svärmarna av flugor och andra flygfän kunde bli riktigt besvärliga för fåren. Näsflugorna var värst. Dom gjorde att fåret skrubbade huvudet mot träden. Kunde slå huvudet mot stenar och stolpar. I extrema fall kunde fåret ta livet av sig. Så besvärliga kunde dom bli.

Herdens motgift var att smörja fårets huvud med ett motgift. Det bestod av linolja, svavel och tjära. Med det smorde herden in huvudet och mulen. Då blev fåren lugna och trygga igen.

Vi har ibland sådant som irriterar oss. Som kan reta upp oss. Liksom fåren behövde smörjas in åter och åter behöver vi också ständigt få Andens smörjelse över våra liv så att det som kan irritera inte får fäste i oss.

Du och jag möter så mycket som vill påverka oss negativt. Sådant som kan få oss ur fattning. Men Andens Smörjelse ger oss karaktärsdrag som glädje, tacksamhet, kärlek, tålamod, mildhet, trohet och frid. När vi sätts på prov har vi en stor tillgång av Andens Frukt.

Philip Keller skriver så här: ”Vad jag gör i olika situationer är att jag talar om problemen för Jesus, och helt enkelt säger ”Herre, jag kan inte klara av de här futtiga, irriterande och kinkiga problemen. Smörj mina tankar med din Ande. Gör det möjligt för mig att reagera som du, både medvetet och undermedvetet” Och han gör det. ”

Så det finns ett skydd och hjälp vi kan hämta genom att Anden får smörja vårt huvud med sin olja. Bildligt talat så rinner det av oss det som vill påverka oss negativt.

En annan tanke jag ser i detta är att han låter sin smörjelse vila över oss. En smörjelse som blir till välsignelse för oss. Men inte bara för vår egen skull utan också för att kunna bli till välsignelse för andra. Att vända vår tro utåt och inte bara ha den för vår egen skull.

Texten säger också att din bägare skall flöda över. För mig har det ingenting med framgång att göra. Alltså att det ska generera större ekonomiska tillgångar. Snarare tänker jag mig att det finns ett flöde inom mig som just flödar över. Ingen brist utan det flödar helt enkelt över. Ett flöde av Guds välsignelser, kärlek, omsorg, härlighet. Som texten säger i Johannes att från vårt inre skall det bryta fram ett nytt källsprång. Strömmar av levande vatten. Joh 7:37ff. Eller som Jes 12:3 säger att vi skall ösa vatten med fröjd ur frälsningens källor. Alltså ett flöde av liv i tron som ger positiv kraft. Som en källa med vatten kan ge en törstig person.

Tänk att kunna få ha en sådan kraft inneboende i oss. Vi behöver ”inte gå över ån för att hämta vatten”. Vi behöver inte leta långt borta. Den finns inom dig om du låter Guds Ande spränga fram detta flöde.

Publicerat den

Farmors våg

IMG_5589.JPG

När jag var liten så gjorde vi nog som många andra familjer. Vi åkte och hälsade på farmor och farfar. Nu var det väl ganska enkelt för oss eftersom både farmor, farfar, mormor och morfar bodde i samma stad.

Resan var väl inte det roligaste kan jag tänka. Men när man åkte till dom så passerade man alltid den största myrstacken som fanns. Ja, den utanför odensbacken. Ja, visst vet jag att det är en sten men då var det en myrstack. Kanske har du också sådana ”milstolpar” du minns sen du var liten.

Att komma till farmor var alltid lite speciellt. Hennes frisyr var en fläta som hon satt upp som en krans runt huvudet. Kanske var det vanligt då men inte nu. Det var lite speciellt.

En sak som jag speciellt minns från hennes hem var en våg. Den hade alltid mitt fulla intresse. Ingen hade en våg som hennes. När vi vägde i lekis och skolan såg dom inte ut sådär. Dom var ”modernare”. Jag kunde stå länge och leka med den. (idag ser jag en efter en på jobbet).

Tiden gick. Farmor blev äldre. Så fick hon sin hjärtinfarkt. Den gången fick hon blicka in i himlen en stund. När hon återhämtat sig kunde hon berätta om den upplevelsen. Några månader senare fick hon sluta sina dagar. Tiden gick. Farfar blev också äldre och skröpligare och dagen kom då man skulle dela sakerna mellan sig. Då fick jag den vågen.

Man kan lugnt säga att det kom en våg av minnen över mig. Det var något speciellt med farmors våg. Inser idag att det finns massor av dessa och dom har inget större värde i pengar. Men denna våg har massor av värde för mig. Den hade ju min farmor. Du kan nog inte förstå hur glad jag blev. Så tacksam att jag fick den.

Det finns saker som aldrig mister sitt värde. För andra är det antagligen bara struntsaker. Men inte för mig. Inte för dig.

Kanske har du inte flyttat runt så mycket som jag har gjort i livet. Andra mer än så. Det finns något som vi bär med oss i varje flytt. Något som är värd att packas ner och packas upp igen.

När jag idag håller på att packa ihop för nästa flytt kommer farmors våg med. Den ska bara med. Inte vet jag om mina pojkar vill ärva den. Men gör dom det så skulle jag bli glad. Men inte måste dom det. Betänker man att hon troligen fick den när hon gifte sig 1931 och att den troligen är äldre än så blir det lite extra kul. Får den följa med hela mitt liv och kanske lite till är det rätt häftigt. En sak som kan ha ca 100 år på nacken.

Men kanske är det ändå minnet av att jag fick leka med den hos farmor som barn som är värt mest. Minnet av något fint. Minnet av att den stod på hennes köksbänk. Intill brickan som hade massa kuponger på sig. Kupongerna man var tvungen att ha under andra världskriget för att kunna köpa tex mjöl. Kanske är det ändå minnet som är mest värdefullt att ha. Farmors våg är redskapet till att minnas. Då blir farmor lite levande liksom. Kanske nästan höra hennes typiska skratt.

Farmors våg kommer alltid ha en speciell plats hos mig. Det är nästan som att ha farmor på besök hela tiden.

Publicerat den

Statistik-nörd

IMG_0905.PNG

Jag är nog lite av en statistik-nörd. Jag kan titta på siffror och staplar och på så vis se möjligheter.

Jag kan tycka att det är intressant att se försäljningssiffror, antal kundbesök, snittpriser, procentsatser, resultatkurvor mm mm mm.

Jag kan utifrån alla dessa olika siffror se orsak och verkan. Jag kan se möjligheter till att vända trender som pekar åt fel håll. Och ja, jag erkänner, jag kan grotta ner mig i det och tycka det är riktigt kul.

Jag kan också inse och förstå att en del tycker nog det är väl nördigt och onödigt. Bättre att satsa på annat.

”Men du som jobbar med bistånd, second hand, tillsammans med volontärer mfl skall väl inte drivas av statestik?” Kan ana att någon tänker så.

Men bakom allt detta brinner det ett hjärta att skapa så mycket pengar det bara är möjligt för att hjälpa andra människor till ett bättre liv. Tro inget annat för det är inte sant. Det är det som är min drivkraft. För jag vet att för varje krona som vi får över efter alla omkostnader kan vi göra underverk för.

För mig blir alla dessa siffror och staplar hjälpmedlet till att skapa förutsättning för att frigöra medel. För att varje timmes insats av en volontär skall ge mesta möjliga utdelning. Hur kul vore det för en volontär att satsa så mycket av sin tid och det inte hjälpte någon enda där ute i världen ?

Jag kommer ihåg en gång på jobbet då vi hade fått dom senaste siffrorna. Prisbilden hade blivit sämre. När jag visade en grupp det hände det märkliga. Någon sa ”så här kan vi inte ha det”. Helt plötsligt säljer vi mer och till ett bättre pris.

Men tänk efter lite. I vår butik sålde vi ca 200000 saker under förra året. Tänk om vi hade tagit 1kr till för varje vara. Tänk om vi hade tagit 2kr till. 2:50kr. I det ljuset blir inte siffrorna så nördiga. Betänk vad man skulle kunna göra för en halv miljon kronor. Man kan ge många barn vatten för dom pengarna. Många barn kan då få gå i skolan. Sjuka barn kan få sjukvård. Killar och tjejer med missbruk kan bli fria.

Så förlåt min nördighet men det är detta som jag har för min inre syn. För visst vill vi hjälpa fler?

Så nästa gång du prutar i en second hand som tex Erikshjälpen, betänk vart pengarna går till. Snarare skulle vi avrunda uppåt. För det är billigt. Gör det inte för en statestik-nörd som jag. Gör det inte för att många volontärer har satsat sin tid i butiken (fast dom är värda det). Gör det för alla barn som behöver vår hjälp. För varje krona du har möjlighet att ge extra hjälper du ännu fler. Skulle varje kund som vi har ge en extra tia skulle det innebära över en halv miljon kronor i år.

Så statistik kan vara något bra. Det hjälper oss att se möjligheterna. Inte så dumt väl?

Publicerat den

Valtider – tänk om…

Att det är valtider är ju inget nytt. Nu lär valrörelsen kommit igång ordentligt. Och det lär ju inte bli mindre av det den närmaste tiden.

Tänk om….

Tänk om politikerna kunde tala mer om vad dom själva vill göra än att tala om vad dom andra inte har gjort eller kan göra. Det är allt för ofta man hör politikerna stå i debatten och prata om vad dess motståndare har för fel och brister. Allt för lite tid går åt till att berätta om sin egen vision. Nu kanske du tycker jag är orättvis. Ja, jag kanske är det men det är så jag uppfattar det. Och det är ju tillräckligt för att en politiker har missat mitt öra.

Tänk om politiker kunde tala ett språk som vanligt folk förstod. Visst, det är svårt att tala enkelt om en komplex situation men ändå. Det är ju vi vanliga människor som skall rösta.

Tänk om man kunde ta allt det bästa från alla partier och skapa en regering av det. Så bra det skulle bli då. Vi får så mycket tips. ”Om du vill ha det så här, så här och så här skall du rösta på det partiet.” Men inte fungerar det på mig. Finns liksom inte den kombinationen som passar in på min profil.

Tänk om man visste hur mycket som var valfläsk och hur mycket som är verklighet och som blir av……

Ibland känns som man höjer rösten i onödan. Det är som föreläsaren skriver i marginalen i sitt manus ”Höj rösten. Argumentet svagt” Ju mer man höjer rösten, ju mer man avbryter, desto mer blir jag misstänksam att just argumenten är svaga.

Men vem är jag? Andra tycker nog att det är klockrent i valrörelsen. Att man pratar tydligt om vad man vill göra. Det skall bli intressant om något parti vill ha min röst denna gång. Tänk om….

Publicerat den

Uppbrott – ett ingenmansland

Det finns en tid av ”ingenmansland” från beslut av avslut till att man börjar något nytt. Något av ”redan nu men ännu inte”-känsla.

Från det att man sagt upp sig har man i och med det sagt ifrån sig möjligheten att påverka en framtid. Man kan göra något åt nuet men inget mer. Då har man frånsagt sig möjligheten att skapa visioner. Man har blivit en förvaltare av det enkla nuet. Förvaltare av det man åstadkommit till dags dato.

Man kan göra något åt framtiden om man blir tillfrågad att göra det men inte annars. Och man skall inte göra det heller.

Det är en känsla av ingenmansland. Man är van att ta initiativ men nu är det inte läge för det. För omgivningen kan det bli ett vakuum. I det kan jag känna en vanmakt. Att vara van att visionerna och forma till att nu bara vara……

Mitt i detta landskap håller man på att avsluta alla sina åtagande och lägger tillrätta för sin efterträdare. Det kan i sig vara rätt intensivt. Mycket skall avrapporteras. Så det kan gå åt sin beskärda tid. Men det är också en tid av att ladda batterierna.

I sig är det en märklig känsla. Det är en väntans tid. Att bida tiden. Å ena sidan full av aktivitet men samtidigt någon form av tomhet. Och det går inte över förrän man gått in i det nya.

Wikipedia beskriver ingenmansland så här: Ingenmansland (lat. terra nullius) är ett markområde som ingen brukar eller har kontroll över. kanske ligger det nära till i det ingenmansland jag befinner mig i. Det är väl att ta i att det är ett område som inge brukas men kanske är det lite okontrollerbart.

Detta finns bara ett sätt att hantera ett ingenmansland som detta: att gilla läget och göra något av det. Det tänker jag göra. Att stötta och hjälpa min kollega på bästa sätt. Att tillföra det jag kan. För att bara gå och vänta är inte min stil.

Så förlåt mina kära kollegor om jag ibland är passiv och ibland tar i lite för mycket. Det är inte lätt att vara i detta ingenmansland. Jag lovar dock att göra mitt bästa.

PS Det sista man gör är väl att städa sitt kontor. Då är detta ingenmansland passerat……..tror jag…. Ds

Publicerat den

Retrotisdag – en gammal saks historia

Härom dagen fick jag frågan vad för en sak som vi fått som stuckit ut mest. Det är ju några stycken som passerat liksom. Men det är nog den gamla sekretären som en av våra kungar haft i sina ägor. Det var lite speciellt att hålla handen på den. Tänk att där har en kung suttit och skrivit med bläck och penna. Sen har den vandrat vidare till olika ägare. Någon har suttit och skrivit med en gammal skrivmaskin vid samma sekretär. Efter några år blev det en skrivmaskinen som drevs med el. Sen var det kanske någon som skaffade en dator osv.

Det är något speciellt med en sak som har flera hundra år på nacken. Man känner vingslagen av svunnen tid. Tänk att en sak kan finnas med så länge.

En gång lämnade en man in några stolar. Han berättade att dessa stolar hade stått undanstoppade sista tiden i den gamla bastun. Nu var tiden inne att man behövde göra sig av med stolarna. Jag uppskattar att mannen var strax runt 75 år. Då berättar han att det var Tibromöbler som gjort stolarna. Han jobbade på fabriken för länge sedan. På sin bröllopsdag fick han och hans fru dessa stolar som en bröllopsgåva från företaget. En fantastisk stol som verkligen fungerade fortfarande kanske 50 år senare.

Det är något speciellt med gamla saker. Dom har en historia. Våra nya saker får väl en historia så småningom om. Om dom bara håller så länge. Att få gamla saker är något speciellt . Särskilt när gåvogivaren berättar något av dess historia. Berätta gärna den nästa gång du lämnar din sak hos oss på Erikshjälpen.

Får säkert orsak att återkomma om gamla sakers historia. För gamla saker har något av en själ i sig. Det är nog en av orsaken till varför så många bygger sitt hem av gamla saker. Det är inte bara ett miljötänk utan det ger något mer.

Det finns något speciellt med att gå i en second hand. Man går i en massa historik. Alla prylar har mer eller mindre en historia att berätta för dig. Stanna och försök att lyssna. Se saken och låt den berätta sin historia för dig. Lyssna, för en gammal sak har sin historia och bara den har just sin historia. Kanske kommer du aldrig möta den historien en gång till så missa den inte.