Idag är det en stor dag!! Andreas gifter sig med Julia. Stort grattistill er båda timmer båda!!
Söndagstankar – att inte döma
Den som är utan synd må kasta första stenen på henne.
Söndags texter handla om att inte döma. Om vi är lite ärliga har vi lite för lätt att döma andra. Kanske vi skulle fundera en extra gång innan vi tänker oss att fälla en dom nästa gång. Har vi hela bilden för att fälla en dom? Förstår vi hela situationen? Finns det en bakomliggande förklaring? Förmildrande omständigheter? Olyckshändelse?
En annan fråga som kan vara aktuell att fundera på är om man är rätt person att just döma.
Detta handlar inte om att det är fritt fram att göra hur som helst bara för att ingen ska döma. Utan var och en behöver ju fundera över vad som är rätt och fel.
Läs Johannes evangelium kapitel 8:1-11 (texten finns längst ner i dagens blogg) Alla ville döma kvinnan som hade tagits på bar gärning då hon begick äktenskapsbrott. (Man kan ju undra vad som hände med mannen i fråga). Jesus säger sina viktiga ord ”den som är utan synd må kasta första stenen”. En efter en droppar dom av. Till slut är det bara Jesus och kvinnan kvar.
10 Jesus reste sig upp och sade till henne: ”Kvinna, var är de? Har ingen dömt dig?” 11 Hon svarade: ”Nej, Herre, ingen.” Då sade Jesus: ”Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer!”
Jesus låter nåd gå före fall. Kanske är det just där det går så fel för oss ibland. Vi kan göra fel. Jesus vet det. Han förlåter kvinnan med orden ”Gå, och synda inte mer”. Kanske just där är nyckeln. Man vill inte göra samma fel igen. Jesus vill se ändring. Innan den sker förlåter han för att man just ska kunna ändra sig.
Kanske vi kan lära oss något av det. Att ge nåd och upprättelse. Ibland uppfattar jag det som man inte vill det.
Gud hjälpe oss att följa Jesu exempel.
Johannes 8:1-11Svenska Folkbibeln (SFB)
8 1 och Jesus gick ut till Oljeberget. 2 Tidigt på morgonen kom han tillbaka till tempelplatsen. Allt folket samlades omkring honom, och han satte sig ner och undervisade dem. 3 Då kom de skriftlärda och fariseerna fram till honom med en kvinna som hade gripits för äktenskapsbrott. De ställde henne mitt framför sig 4 och sade: ”Mästare, den här kvinnan greps på bar gärning, när hon begick äktenskapsbrott. 5 I lagen[a] har Mose befallt oss att stena sådana. Vad säger då du?” 6 Detta sade de för att snärja honom och ha något att anklaga honom för. Men Jesus böjde sig ner och skrev med fingret på marken. 7 När de stod kvar och frågade honom, reste han sig och sade: ”Den som är utan synd må kasta första stenen på henne.” 8 Och han böjde sig ner igen och skrev på marken. 9 När de hörde detta gick de därifrån, den ene efter den andre, de äldste först, och han blev lämnad ensam kvar med kvinnan som stod där. 10 Jesus reste sig upp och sade till henne: ”Kvinna, var är de? Har ingen dömt dig?” 11 Hon svarade: ”Nej, Herre, ingen.” Då sade Jesus: ”Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer!”
Söndagstankar – Ett gnisslande liv
Mathias i kyrkan berättade om deras hamstrar. Dom sprang i sitt hjul som började gnissla. Mathias fick smörja maskineriet igen och det slutade stt gnissla.
Kanske är det en bra bild på livet ibland. Det kan börja gnissla på olika sätt. Då behöver vi hjälp.
Anden brukar benämnas som smörjelse. En olja i våra liv. Här finns så många möjligheter.
Tänk tex på gnissel i relationer. Man blir lite osams. Kanske tänker mindre fördelaktiga tankar om någon. Jag tror det finns hjälp att få i det.
Tänk tex på när det börjar gnissla i tänket. Tankarna kan verkligen spela oss ett spratt. Då behöver vi ny smörjelse i tankeverksamheten. Det tror jag vi kan få hjälp med.
Tänk tex på när tron hamnar i gnissel. Vi misströstar. Kanske rent av tvivlar lite. Vi får frågor som inte kuggar i så att vi får ihop det. Tycker oss uppfatta att Gud är långt borta. Jag tror att vi kan få hjälp med det.
Kanske har du hittat något som gnisslar i ditt liv. Jag tror att det finns hjälp att få.
Den helige andes smörjelse är inte bara en välsignelse i våra liv. Den smörjer också våra gnisslande liv till att få ett gott ljud igen. Gnissel skaver på maskineriet. Motorn i bilen måste ha olja så att den inte skär ihop. Så är det med vår livsmotor också. När det gnisslar sliter det på vårt inre. Kanske är det rent av så att vårt inre tar skada av gnisslet. Undrar jag om det inte är så också att vi själva kan avgöra hur länge och svårt gnisslet kan få härska och förstöra. Ju fortare jag inser hur illa gnisslet gör med mig desto fortare inser jag servicebehovet. Så vänder jag mig till Guds ande och får hjälp.
I bilen får vi signal via lampor att det inte står rätt till med smörjet i motorn. Orange lampa varnar medan röd lampa flaggar för akut hjälp. Vi behöver ibland hjälp av någon som påvisar gnissel. Till slut slår det till hårt och det blir rött för oss. Men vi kan förebygga gnissel. Genom att söka Herren ofta får vi den oljeservice vårt inre behöver av Anden. Så kan vi få hjälp med att leva ett liv utan gnissel.
Guds Ande motverkar gnissel i våra liv.
Skarpt läge….
Den sista tiden har mycket varit fokus på säkerhet på jobbet. Det har varit stor brandsyn. Vi har haft utbildning hjärt- och lung-räddning. Senast idag har jag haft genomgång av SBA-systematiskt brandskyddsarbete.
Allt handlar om en säker arbetsmiljö och att våra kunder ska känna sig säkra.
Hela detta arbete har ju siktet på att klara ett skarpt läge. Att vara förberedd när det väl händer. Det är skönt att veta att flera klarar det på jobbet. Samtidigt inser jag att det behövs mer övning och väl genomtänkt plan när det väl händer.
Andreas från brandsäkra hem hann knappt åka tillbaka till Göteborg förrän skallen ropade i butiken. ”Brand i container!!” Det blev lite stressigt ett tag. Nu visade det sig att det brann i en papperskorg utanför entrén. Medan vi sprang till våra containrar så var det en handlingskraftig kund som släckte branden i papperskorgen. Det var inget värre än så. Någon som slängde som fimp där och så tog det sig.
Men det var skarpt läge. Vad bra att vara förberedd. Hur förberedd är du på ditt jobb? Vet du vad du ska göra om det börjar brinna? Relevanta frågor som förhoppningsvis aldrig behöver hamna i skarpt läge.
Glad Påsk!
Önskar er alla en välsignad Påskhelg.
”Man får va sig själv”
Citat från Mathias Maxstad från hans predikan igår.
Man får va sig själv
Vilken befrielse det är. I kyrkan och överallt. Vi kan lägga bort maskerna. Är det något vi är bra är att försöka dölja vem vi är och vad vi har. Våra bekymmer sopar vi lätt under mattan. Våra brister försöker vi putsa bort med ett påklistrat sätt att vara. Så glömmer vi att vi får vara oss själva. Skratta, gråta, va tyst eller vad det nu är. Tänker på den gamla barnkören ”Jesus älskar alla barnen, alla barnen på vår Jord. Röd och gul och vit och svart gör detsamma har han sagt. Jesus älskar alla barnen på vår jord”. Färgerna kan vi byts ut till fattig rik bo-i-liten-lya bo i slott. Det gör detsamma. Han älskar oss än då.
Kom ut i frihet du – behöver inte vara bunden.
När jag satt och lyssnade så var det så befriande gott. Mathias predikade i pingst Jönköping. Det var nog en av dom bästa jag har hört på länge.
Vi kan på olika sätt vara bundna av olika saker. Mathias påminde om att ibland kan vi välja att vilja vara kvar i det istället för att vilja bli fria. Hur konstigt det än låter. Kanske tycker du att det låter befängt. Det vill väl ingen ? Eller ? Jag tror det faktiskt ligger något i det tyvärr.
Tänk att vi kan be Gud om att få komma ut i frihet. Det har jag med mig in i denna vecka. Det får bli min bön varje dag – måndag till söndag.
Ny ensamkommande ….
Så fick jag nycklarna till min nya lägenhet i Jönköping. Konstaterar att jag är ny ensamkommande. Låter mer dramatiskt än det är. Men lite är det ju så faktiskt.
Men i ljuset av sista tidens händelser är det inget synd om mig alls. Hur ensamkommen jag än är så är mitt ”kommande” hur förspänt som helst. Jag saknar inte tak över huvudet. Jag har en lägenhet att bo i. Jag saknar inte kläder. Jag kan rätt så fritt köpa mig mat för dagen.
Andra har det klart mycket sämre. Mycket sämre. Ingen, varken kommun eller stat, vill ta fullt ansvar. Man får sitt boende på förläggning. Man får lite så man klarar sig knappt. Men inte mer. Kläder blir ett problem. Pengen man får om dagen skulle inte många av oss klara sig på.
Jag kommer till Jönköping pga av ett nytt jobb. Dom riktigt ensamkommande har en oviss framtid att se fram emot. Många av dom kommer från krig och elände. Visst har det varit skottlossning i Hagaby i Norrköping. Men hur ska man kunna jämföra det med kriget i Syrien? Finns ju inte på kartan.
Kan bara konstatera att livets lott är olika. Tack gode Gud för mitt land. Tänk så bra att vi kan hjälpa så många som flyr sitt land.
Att vara beronde av någon
Jag får väl erkänna att jag är nog lite sportfånig av mig. Följer nog mer sport på TV än jag vill erkänna. Kanske har du missat det men det är Handbolls EM i Polen. Sverige har ett ungt landslag som har det rätt tufft. Jag tycker nog att dom klarar sig ganska bra.
Denna turnering kan också ge en biljett till OS. Om dom hade vunnit fler matcher hade dom kvalat in direkt. Nu är inte läget precis så. Dom måste förlita sig på att andra lag ”gör sitt” och hjälper Sveriges lag fram till detta OS.
Svenska landslaget i Handboll är beroende av andra för att lyckas.
Jag vet inte hur du känner det ibland men visst är det så att vi är ganska beroende av andra för att lyckas. Oftare än vi nog vill erkänna. Jag funderar på om det bara är på gott eller ont? Finns det möjlighet att tänka så?
Finns det någon på en arbetsplats som kan påstå att det står och faller med den personen? Finns det någon förening, församling eller vad det nu är för ett sammanhang där man kan påstå att det står och faller på en enda individ? Ja, jag tror inte att det gör det.
I grunden tror jag att det är bra att det är så. Det stämmer till ödmjukhet och respekt. Ska jag lyckas på jobbet behöver jag hjälpa fram andra att lyckas. På så vis är det större möjlighet att det blir något bra. Det innebär att ingen av oss kan stå i vägen för någon bara för att man själv vill få äran. Jag är rädd för att vi gärna vill ha kontrollen trots allt. Då är det svårt att vara beroende av andra. Vi vill liksom ha avgörandet i vår egen hand. Jag kan tänka mig att handbollslandslaget hellre skulle vilja ha avgörandet i sina egna händer. Men detta läge kanske bara vässar laget att bli än bättre. Att vilja träna ännu lite hårdare
Ingen kan säga att man är gott nog men alla är så oerhört viktiga. En paradox som är viktig att komma ihåg.
Så att vara beroende av någon annan kanske inte är så dumt trots allt.
Nu börjar sista veckan…..
Nu börjar sista veckan på jobbet. Några arbetsdagar och sen lite ledighet resten av året. Just nu känns det som ett bra slut på detta år
Sista arbetsveckan innebär mycket av avslut. Städa ur kontoret. Samla ihop dom sista pärmarna till min efterträdare.
Att göra något av sista gången har något av vemod över sig. För varje del är det att sätta punkt. Det finns något av sorg över det.
Samtidigt är det tacksamhet också. Visst är det så. Till största delen. Tacksam för resan och erfarenheten. Sett hur det gått. I vårt fall fått en ny fin butik. Så roligt.
Så nu börjar nedräkningen på allvar. Om fem dagar checkar jag ut. Mot nya äventyr. Lite pirrigt och spännande. Som att leva just nu och samtidigt längre fram i framtiden.
Vinterträningen har börjat….
Vinterträningen har börjat….
Egentligen ingenting att skriva om. Tränar gör ju dom flesta nu för tiden. Ja, i alla fall dom som skriver om att dom just tränar. Dom som inte tränar brukar inte skriva så ofta om det. Det verkar ju som det i alla fall.
Undrar varför vi skriver om det. Undrar varför vi slänger ut det i våra flöden och statusar.
Troligen är det för att vi är glada över att det verkligen blev av. Men mest av allt är det nog för att vi ska ha en hake på oss själva.
Typ, att skriva om att ”Vinterträningen har börjat….” fodrar ju av mig att det inte blev ett engångstillfälle. Att det just måste bli fler gånger. För det är ju en av idéerna med träning. Att det sker fler gånger. En återkommande aktivitet. Något som gör gott för kroppen.
Jag springer gärna. Men senaste tiden har det inte funkat. Inne på min toalett står en träningscykel. Den har ropat rätt länge nu. Så härom kvällen blev det av. Vinterträningssäsongen startade. Cykling ett par ggr/vecka gjorde susen inför sommarens löpning detta år. Så får det bli även denna vinter.
Med en film på ”styret” blir det hela lite roligare. 45 min går som en dans och 15 km avklarade. Nästa gång kommer jag nog längre på samma tid.
Undrar hur långt man måste cykla för att det ska motsvara en mil i löparskorna. Är det någon som vet det? För i så fall borde man kunna vara väl förberedd för en halvmara rätt tidigt nästa år. Skojar bara. Halv och helmara får min chef ta hand om. Men ändå. Man kan ju träna som om det var målet. Eller hur? Det är ju bra att sätta upp mål.
Så nu är det sagt. Vinterträningen har börjat. Jag lovar mig själv att det ska bli många cykelturer denna vinter. Så det så 😄
Pedher´s blogg 
