Mycket prat är det…..

Så är första arbetsdagen gjord efter 4 veckor av ledighet. 

  Jag måste säga att det var roligt att komma tillbaka till jobbet. Talesättet ”Borta bra men hemma bäst” stämmer ju inte egentligen in på jobbet. Men lite av den känslan är det dock. Alltså att det är visserligen skönt med ledighet. Men har man inget som föregår ledighet blir ju inte ledighet just ledighet. Min första arbetsdag gick väldigt fort. Det blev väldigt mycket prat. Avrapportering. Samla upp vad som behöver göras. Så ”att-göra-listan” började växa till sig rätt fort. 

Att möta personal och volontärer är extra roligt en dag som denna. Att efter 4 veckor få mötas och bara höra hur det gått. Dela lite semesterminnen. 

När jag igår släkte lampan för att sova så kändes det rätt gott. Så tacksam att jag får ha det jobb jag har. Tacksam för allt prat denna dag. Samtalet med dom man trivs ihop med ger livet så mycket mervärde. 

Spelkväll i såddens tecken. 

  Att spela ett spela ett spel för första gången är nästan alltid detsamma som att man förlorar det. Men första gången måste ju till. Så jag satsade. När alla motståndare redan spelat det förut gör ju inte oddsen bättre. 

Nu kunde jag som sämst bli fyra. Vilket i och för sig innebär att just bli sist. Men fyra är ju inte så dumt det heller. 

Strategi och förhandling är ju ingredienser jag tycker är intressanta i livet. Men när man har fullt upp med att läsa in hur andra tänker och hanterar spelet så blir man inte speciellt på hugget. 

 Nu blir det ju lite extra intressant när man inser att man erbjuder ett, för mig, dåligt byte. Att då uppfatta att sina motspelare ändå varnar är ju stort av dom. 

Sådana här spel kräver några gånger innan man greppar det. Problemet är väl att det går för långt mellan dessa gånger. Man hinner inte få till flytet. 

Nu gick det väl som jag befarade. Jag kom fyra. Typ sist dårå. Men vad gör det? Andreas vann och det fick han gärna göra. Han fyllde ju år så då får man gärna vinna. (Men nästa gång….. Då du Andreas, då får du bättre motstånd. )

En spelkväll är inte så dumt trots allt.   

Min lilla gata är lugn…

Sen ett år tillbaka bor ju jag i Norrköping. En ganska stor stad. Den 30 juni 2015 var Norrköpings folkmängd 136 140 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 23 juli 2015. Bara i centralorten bor det nästan 90000 människor. (Statistik är inte lätt att förstå men vissa uppgifter går åt det här hållet. )

Att flytta från huset en bit utanför Julita, ett litet samhälle på landet, till en stad som är Sveriges tionde största stad är ett ganska stort steg. 

Mitt i detta sorl och ett ganska intensivt levene, är min lilla gata lite unik. Den är bara lite bredare än min bil. Det är nästan som att åka in i ett sommarstugeområde. Ja, om nu sommarstugor är som radhus då. Nu finns det säkert fler gator som väl kan mäta sig med min lilla gata.  Men ändå …..

Igår när jag hälsade på några av grannarna, jag nu fått, beskriver dom vår lilla gata som nästan för lugn och tyst. Att man kan uppleva detta i en storstad där mycket händer som får rubriker är rätt intressant. 

 När jag igår kväll avslutade dagen med att grilla lite insåg jag att det är verkligen så. Vår lilla gata är verkligen en lugn gata. Det är inte en naturlig väg att ”köra” igenom. Inget spring. 

Tänk att få hyra en liten lägenhet där det ingår en liten tomt och uteplats. Som ett litet radhus. Det är inte så dumt.  
Kan bli en bra plats för återhämtning mitt i en brusande storstad. 

Min lilla gata är lugn…

Sen ett år tillbaka bor ju jag i Norrköping. En ganska stor stad. Den 30 juni 2015 var Norrköpings folkmängd 136 140 personer enligt uttag ur Kommuninvånardata (KID) den 23 juli 2015. Bara i centralorten bor det nästan 90000 människor. (Statistik är inte lätt att förstå men vissa uppgifter går åt det här hållet. )

Att flytta från huset en bit utanför Julita, ett litet samhälle på landet, till en stad som är Sveriges tionde största stad är ett ganska stort steg. 

Mitt i detta sorl och ett ganska intensivt levene, är min lilla gata lite unik. Den är bara lite bredare än min bil. Det är nästan som att åka in i ett sommarstugeområde. Ja, om nu sommarstugor är som radhus då. Nu finns det säkert fler gator som väl kan mäta sig med min lilla gata.  Men ändå …..

Igår när jag hälsade på några av grannarna, jag nu fått, beskriver dom vår lilla gata som nästan för lugn och tyst. Att man kan uppleva detta i en storstad där mycket händer som får rubriker är rätt intressant. 

 När jag igår kväll avslutade dagen med att grilla lite insåg jag att det är verkligen så. Vår lilla gata är verkligen en lugn gata. Det är inte en naturlig väg att ”köra” igenom. Inget spring. 

Tänk att få hyra en liten lägenhet där det ingår en liten tomt och uteplats. Som ett litet radhus. Det är inte så dumt.  
Kan bli en bra plats för återhämtning mitt i en brusande storstad. 

Sommargubbar

  Något som inleder sommaren för mig är första gången jag får äta jordgubbar. Oftast sker det vid midsommar. Då är verkligen sommaren här. Sen midsommar har jag ätit jordgubbar i massor. Du har säkert sett massor av bilder på jordgubbar i min blogg eller på instagram. Har nog aldrig ätit så mycket jordgubbar som i år. Näringsrika gubbar som smakar så gott. 

Det fina med detta är att jag haft känsla av riktig sommar hela sommaren. Fast sommarn haft för mycket regn och för lite värme har jag haft sommarupplevelse hela tiden. 

Igår firade jag med extra mycket jordgubbar. Då var gamla lägenheten helt färdigstädat. Min nya lya blev färdig för boende.  Då tänkte jag att ett bra firande är att äta jordgubbar. Så jag åt en extra liter jordgubbar 😊

 Undrar jag om det brukar finnas svenska gubbar till salu så här sent på säsongen? Eller är det bara så enkelt att jag missat att det varit så varje år?   

Jag antar att det snart inte finns några att skörda längre så det gäller att passa på. För vem vill inte ha sommarupplevelse ännu en liten tid. 

Urstädad och klart 

 Idag var det liksom att sätta punkt på något. Jag städade ur min lägenhet. 
Det är något speciellt med det. Igår gjorde vi det mesta. Flyttade alla saker.  Jag fick god hjälp med både flytt och städ. Så i dag var det lite kvar att göra. Jag slängde det sista av gamla saker i rummet för grovsopor. Städade ur det sista. Klippte gräset. 

När jag stängde grinden kändes det rätt så bra. Klart, rent och snyggt.  

Nu ska bara alla kartonger plockas upp på nya stället. Men det är klart roligare än att packa ner. 

Som belöning satte jag på mig löparskorna och sprang ut i Vrinneviskogen en stund. Det var skönt för både kroppen och tänket. 

Blir det en vargavinter?

 Nu har ju experterna misslyckats med att prognostisera denna sommar. Aftonbladet gör ju ett nytt försök att ge oss ett hopp om en bra avslutning på denna sommar. 

Men hur blir nu vintern? Är det någon som vågar spå detta?  Kommer dom i så fall bli trodda? Troligen inte. 

Nu vet ju jag att jag  är inte någon expert på något. Inte ens att spå väder. Men en sak jag hört sen jag var liten är att om det blir mycket rönnbär då blir det en kall vinter. 
När jag bodde i Julita så funkade den prognosen ganska bra. När Rönnbärsträdet kag alltid passerad vid ”Runes” hade mycket rönnbär så blev vintern oftast kall och ibland också lång. 

Härom kvällen tog jag mig en promenad. Då såg jag några Rönnbärsträdet. Ja, du ser själv. Mycket rönnbär i år.  Nu påstår jag inget och säger inte att jag vet. Men det ska bli intressant och se om det blir en kall vinter i år. 

Vi får se. Kanske kan någon expert hjälpa mig att ge sin prognos.  

Söndagstankar – Gud är till för dig

För drygt en vecka sedan fick jag en bok i min hand. ‘Kaffestunder’ av Max Lucado. En stund av uppmuntran är det genomgående temat. Och visst är det så. Vi människor behöver uppmuntran. Jag har en känsla av att vi allt för ofta tänker oss att det är vi själva som behöver uppmuntran. Och det är ju naturligtvis så också. Men det finns dom runt omkring dig som är i stort behov av uppmuntran. Se dig omkring. Det är med största sannolikhet så. Jag tror mig också veta att den som ger uppmuntran får även uppmuntran själv. 

 När jag slår upp min första kaffestund i boken är det verkligen en sida av uppmuntran. Tryck på bilden och läs. Tänk vilken Gud vi har att sätta vår tro och tillit till. Till honom behöver vi inte köa eller komma tillbaka i morgon och hoppas på bättre tur. Älskar uttrycket ”Han skulle inte kunna vara närmare han är just i det här ögonblicket”. Oftast kämpar vi så mycket. Tom kämpande till närhet och svar från Gud. När vi i själva verket bara kan slappna av och sätta vår tillit till honom. 
Guds omsorg blir inte mer bara för att du förbättrar dig. Inte heller bli den mindre om du försämrar dig. 

Gud är verkligen till för dig. 

Så kallade experter ….

 Läste på Facebook härom dagen om experterna uttalande den 24/3 om den kommande sommaren vi stod  inför då. Den sommar som vi nu är senare delen av. 
Experterna talade då en kanonsommar. Men hur blev det med det? Än så länge kan vi inte summera denna sommar som att gå till historien som den bästa sommaren på länge. Nu kan det ju helt klart bli bättre men det räcker nog ändå inte till att väga upp hur det varit. 

Om man nu som expert uttalat sig tex i denna fråga och misstagit sig så grovt, får man fortsätta att kalla sig expert då? Jag bara undrar. 

PS samma tidning har nu ännu en gång uttalat sig om vädret. Tror inte på vad dom skriver om. Undrar varför, nä.

  

Infrastruktursavgift – men till vilken kostnad?

 Fick en avi för inbetalning av broavgift vid passage över nya bron i Motala. Alltså hallå!!! Visst ska jag göra rätt för mig. Det blir ju så löjligt dumt. Jag ska betala 5 kr. Deras kostnader överstiger  ju långt mer än dessa 5kr. 

Inte konstigt om man får problem mellan medborgare och myndighet. Det blir ett löjes skimmer över det. 

Jag åkte in i Oslo för några år sedan. Då hamnade jag i samma situation. Då skulle dom ha 20 NKr för vägtullar. Efter tre månader kom det ett inbetalningskort på 20NKr. 

Ibland borde sunt förnuft få gå före alla regler om avgifter man borde betala. Men men så är det i landet präktigt och ”vi gör alltid rätt”. 

Så nu gäller det att betala 5kr i tid. Annars blir det straffavgift på 300kr. I sig var ju det billigt. Förr var den på 500kr. 

Kära transportstyrelse och beslutande personer: här borde ni tänka om och göra rätt. När en avgift är mindre än omkostnaderna borde den läggas undan. Punkt!