Invid vilans vatten

Psalms 23:2
Han han för mig till vatten där jag finner ro.

Att sitta vid vatten ger en sådan skön ro. När jag bodde invid Vätterns strand var det inte bara en gång jag satt där och sög åt mig denna ro. Att se dess spegelblanka vatten. Kanske höra lite kluckande från vattenbrynet. Den stillheten smittade av sig på mig.

Likadant kändes det så när jag var uppe i fjällvärlden och satt vid en källa. Vattnet bubblade upp från botten av källan. Samma ljuva känsla. Eller när man efter vandringen satt vid fjällbäcken som rann ner för berget. Vattnet som var så friskt att dricka gav en fräschhet hos mig som är svår att förklara.

Kärnbibeln kanske har hittat uttrycket som fångar just detta fenomen. Eller snarare vattnet uppgift och påverkan på oss människor:

…. Intill lugna (stilla, rofyllda, trygga) vatten (ordagrant: ”invid vilans vatten”) leder han mig (ledsagar han mig varsamt). Psalm 23:2

Invid vilans vatten

Intill dessa lugna, trygga och rofyllda vatten som kärnbibeln menar är ordagrant ”invid vilans vatten” leder han oss. Guds varsamhet är hans signum. Sådan är den Gud jag tror på. Ömsom leder han dig på olika vägar som du ska gå på. Andra tillfällen ser han att du behöver vila vid vatten eller gröna ängar. Han är så bra på att se hur vi mår h har det. Han vet när han kan skjuta på oss lite. Men han vet lika fullt när vi behöver dra oss undan en stund vid vilans vatten.

Vidare skriver Kärnbibeln: Vis av erfarenhet visste David att man måste leda fåren till lugna friska källvatten. Strömmar och störtfloder utgör nämligen en livsfara för ett får – mer än de själva förstår. Samma ord för att leda (hebr. nahal) används av Jesaja när han beskriver hur Herren varsamt leder tackorna och bär lammen, se Jes 40:11.

Finner ro

Löftet är tydligt. Du kommer finna ro. När ångesten trycker på är det svårt att se det. När oron knackar på så intensivt att man inte hör något annat är det svårt att tro att någon ro finns. Men löftet är givet. Du kommer finna ro.

Låter oss vila

Likaså låter han oss vila vid denna vilans vatten. Ibland tror jag att vi inte tillåter oss vila. Vi tror, av någon förunderlig anledning att man inte får vila. Man ska köra på liksom. Det tillhör livet. Kanske till och med att man inte är värd att få vila. Inte gjort det tillräckligt bra. Utan måste lite till. Han tillåter oss vila. Jesus visade verkligen vägen själv. Han drog sig undan till en öde plats för att vara för sig själv. Han behövde be och vila. Så ja, du är i gott sällskap när du vilar. Han till och med leder dig dit.

Den här dagen kan vi låta Gud få ge vår ro vid vatten. Kanske har du något vatten du kan söka upp. Inom oss finns det en källa. Johannes skriver om det inre källsprånget. Som den Helige Ande vill låta rinna inom oss. Det är samma goda vatten som David skriver om.

Tips: Följ gärna Urbans blogg. Idag söndag startar han ett projekt. Det är att varje söndag skriva något utifrån Kyrkans Söndagens text.


Idag ber vi för riksdagsman Anna Vikström (S)

En tanke för dagen – anförtro

Anförtro – ordet som andas tillförsikt och tilltro. Förtroende och överlåtelse. Tillit och tilltro. Förtroende  – lite mer än vanligt.

Att ’anförtro’ handlar om att våga lägga det bästa man har i någons annans tillsyn och omsorg. Som att våga låta den ha hand om extranyckeln till sitt hem.

Att ’anförtro’ handlar om att i största förtrolighet kunna berätta om sinna innersta tankar och planer. Att våga och veta att man inte blir utskrattad utan tagen på största allvar. Att våga öppna sitt hjärta och sitt innersta för någon.

En annan tanke som jag läser om är att ’anförtro’ kan innebära att söka skydd hos någon. Man anförtror sig till dennes säkerhet.

’Anförtro’ är ett vackert med skört ord. Man kan bli sårad om man anförtror sig till fel person. Därför tror jag allt för många inte vågar att anförtro sig.

Tänk vilket förtroende man får när någon anförtror sig till oss. Oj vad viktigt det blir att hantera det med största vaksamhet.

Det finns en vacker tanke i bibeln om detta. Ordspråksboken 16:3.

”Anförtro dina verk åt Herren, så har dina planer framgång.”‬‬

Alltså dela med Gud dom planer du har. Han kommer att lyssna i största förtrolighet. Det samtalet i ord och tankar kommer att föra dig rätt i dina beslut. Så kommer dina planer ha framgång. Kanske inte helt så som du tänkte först. Men i denna förtroliga  gemenskap kommer något bra att mejslas fram. Likaså tänker jag att det sker i relationen mellan två människor.

’Anförtro’ – har det gått snett någon gång? Våga en gång till men gör det försiktigt och steg för steg så kommer det att lyckas.

Får du förmånen att någon anförtror sig till dig – handla då varsamt och förståndigt.

Söndagstankar – Anförtro

Anförtro (befall) dina verk åt Herren, så har dina planer framgång. ‭‭Ordspråksboken‬ ‭16:3‬ ‭SFB15‬‬

Att få lägga sin sak, sin plan för livet och hela sin situation inför Gud är en stor förmån. 

I den äldre översättningen används ordet ”befall”. Att befalla sitt verk åt Herren. 

I den nyare översättningen har man valt att använda ett annat ord. Ett ord som fick mig att uppleva ett nytt djup i versen.  Ordet är ”anförtro”. 

Titta på skillnaden. 

Vad betyder befalla?

    * kräva att någon skall utföra något som man begär; ge (någon) order om; bestämma: här är det jag som befaller || befaller, befallde, befallt, befalld

Vad betyder anförtro?

    * överlämna (i någons vård), ge i uppdrag; i förtroende meddela

Det är en rätt stor skillnad i förståelsen av dessa ord. Jag har aldrig tänkt mig min roll som att befalla Gud göra något.  Mer åt att be honom om något med förhoppning om att jag ber efter hans vilja. Känn på skillnaden. Att befalla, kräva, ge order, att Gud skall göra det jag begär av honom. Möjligen finns det en tanke i detta också. Men jag upplever det som rätt förmätet att kräva något av Gud. Visserligen kan vi läsa att vi får göra våra önskningar kunniga inför honom. Men fortfarande är det rätt långt från att kräva. 

Nej, ordet ”anförtro”, tänker jag, ger en ödmjukhet inför den jag talar till. Jag överlämnar min önskan i förtroende till honom som kan och vet bäst. I hans vård och omsorg. 

Tänk att du och jag har möjlighet att anförtro vår sak till Gud. Att beskriva våra planer för honom. Beskriva hur vi tänker oss vårt liv. Hur vi önskar att det ska bli. 

Tänk att det då finns ett löfte att göra just så. ”Då ska dina planer ha framgång”. Det skall alltså blir bra. Planerna ska ha framgång. 

Har du tänkt vad tokigt det kan gå när vi springer för fort. Det går inte alltid så bra då. Då får vi starta om och börja från början. 

Anförtro till Gud det du tänker dig att du skulle vilja se i ditt liv. Det finns en nyckel i detta. Det kommer att bli bra. Man kan nog inte tillskriva versen att det uteslutande blir precis som du tänkt dig. Men det kan du vara säker på. Det kommer att bli bra. Något gott kommer ut detta sätt att göra. 

Så ….

Anförtro dig till Gud. Då har dina planer framgång.