Att få distans till något innebär inte ett så stort steg….. men det måste likväl tas.
Kanske är det så att när vi behöver distans till något så tror vi att det krävs så mycket. Nästan så drastiskt som en tvärvändning eller ett avståndstagande.
Kanske är det så att det bara krävs ett litet steg bakåt eller åt sidan för att få den distans man behöver.
Ett andrum som innebär behövlig reflektion. Rätt återhämtning. Nytt fokus. Eller vad som nu krävs.
Ett kort steg kan vara svårt att ta ….. kanske till och med svårare än ett långt.
Men faktum är att ett kort steg kan vara mycket svårare att ta än ett långt. Den stora förändringen kan vara lättare att se än den lilla. Kanske är det så att det lilla steget kräver mod. Det gör det så svårt. Man vet vad man har men inte vad man får.
Det borde vara enkelt men blir så svårt. Det borde vara lättare med en liten justering än en total förvandling. Men vi kanske har lättare att dras åt det radikala synliga än det lilla en enkla i det dolda.
Hur om helst måste steget tas…
När det väl kommer till kritan så måste steget likväl tas. Hur svårt det än är. Förändringen måste till. Det är först då man får den distans man så väl behöver. För det ligger i sakens natur. För att få en större bild eller kunna se hela bilden kräver det oftast att man backar tillbaka några steg. Då först ser man hur bilden verkligen ser ut. Att sätta näsan precis intill tavlan brukar inte vara ett framgångsrikt sätt.
Våga ta steget. Efteråt inser vi hur lätt det var.
När väl steget är taget inser vi hur lätt det var. Precis samma reaktion du får nu: ”det visste jag ju”. Det visar troligen hur svårt vi har att använda den insikt vi har.
Det vi vet gör vi inte. Vi bara kör på. Kanske skulle vi lyssna lite mer från insidan och inte på alla yttre stimuli av krav och förväntningar.
Pedher´s blogg 