Den förlorade filten. 

Igår var jag på en loppisrunda. Ja, det var inte direkt planerat. Men jag och min vän Ronny åkte runt Hallandsåsen. Vi kom till några loppisar. 

Vi kom in en affär och jag hittade denna filt. Jag tror att somliga av er minns denna typ av filt. Några av er inser kanske vilken filt jag tänker på speciellt. 

När jag låg i mammas mage tävlade jag om en sådan filt. Ja, jag visste inte det då. Hade jag vetat vad jag vet idag hade jag nog försökt komma ut tidigare. 

Läget var att min kusin Dan låg i sin mammas mage. Den av oss som skulle komma ut först skulle få den. Danne vann med ca 20 timmars marginal. Så jag förlorade filten. 

Farmor hade virkat en liknande filt. Alltså , jag hoppas att Danne har kvar denna trofé. 😄

När man tänker tillbaka i livet så inser man hur mycket man har tappat bort efter livets väg. Man har glömt bort massa minnen man skulle vilja återvinna. När man går på loppis och second hand hittar man saker som man minns från sin barndom men som man inser att man tappat bort efter vägen. 

Man har ”tappat bort” vänner som man förr stod mycket nära. Kanske är det som gnager mest. 

Nu kan man inte samla på sig massa saker under livet. Man inser det speciellt när man flyttat så mycket som jag gjort. Ändå behöver vi ha minnen vi vårdar. 

Men något man kan samla på och vårda väl är gemenskap med vänner. Man kan öppna sin gemenskap för andra så att gemenskapen berikas med fler minnen och erfarenhet. 

Det finns sådant som nog gärna får gå förlorat. Kanske tom är bra att det blir så. Att hålla fast i det blir helt enkelt inte bra. 

”Behåll det goda.” Alltså det som gör gott med dig. 

Ibland håller vi fast i sådant som vi borde släppa. Det fungerar inte i längden. Den som förlorar mest på det är vi själva. Välj att släppa taget om det. 

Men ……..

undra jag hur det gick med filten?? 

Spelkväll i såddens tecken. 

  Att spela ett spela ett spel för första gången är nästan alltid detsamma som att man förlorar det. Men första gången måste ju till. Så jag satsade. När alla motståndare redan spelat det förut gör ju inte oddsen bättre. 

Nu kunde jag som sämst bli fyra. Vilket i och för sig innebär att just bli sist. Men fyra är ju inte så dumt det heller. 

Strategi och förhandling är ju ingredienser jag tycker är intressanta i livet. Men när man har fullt upp med att läsa in hur andra tänker och hanterar spelet så blir man inte speciellt på hugget. 

 Nu blir det ju lite extra intressant när man inser att man erbjuder ett, för mig, dåligt byte. Att då uppfatta att sina motspelare ändå varnar är ju stort av dom. 

Sådana här spel kräver några gånger innan man greppar det. Problemet är väl att det går för långt mellan dessa gånger. Man hinner inte få till flytet. 

Nu gick det väl som jag befarade. Jag kom fyra. Typ sist dårå. Men vad gör det? Andreas vann och det fick han gärna göra. Han fyllde ju år så då får man gärna vinna. (Men nästa gång….. Då du Andreas, då får du bättre motstånd. )

En spelkväll är inte så dumt trots allt.