Trettondagstankar – Guds härlighet i Jesus


Det finns en gåta som för många verkar så svårlöst. Kanske behöver vi hjälp från det gudomliga att riktigt greppa detta. 

Gud gjorde sig synlig genom Jesus. Han visade sin härlighet genom Jesus. Det svåra att förstå är hur detta är och var möjligt. Och kanske är det så att vi aldrig, till fullo, kan förklara det. Vi får helt enkelt tro att det fungerar. För det gör ju tydligen det. 

”Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig.” ‭‭Johannesevangeliet‬ ‭14:1‬ ‭SFB15‬‬

Gud vill liksom säga att när du tror på Gud så tro också på Jesus. Dom liksom hör ihop. Man kan inte utesluta Jesus. Han är centrum i allt Guds skapelse. Bibeln är så tydlig på jesu roll i trons mysterie. 

”Jesus sade till honom: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.” Johannesevangeliet‬ ‭14:6‬ ‭SFB15

‬‬Han är vägen till Gud. Vill vi till Gud är Jesus själva vägen dit. Lika sant att ska vi köra vår bil till ett mål får vi välja den väg som leder dit. Annars kör vi helt enkelt fel. 

Jesus är Guds avbild. Det är han som visar på vem Gud är. Likaså vad Gud gör. Så skall vi lära känna Gud ska vi rikta våra blickar till Jesus. 

Jesu stora mission var att skapa vägen till gemenskapen med Gud. Han ville inte bara inför den kommande världen skapa detta. Utan redan här och nu. Att vi skulle få uppleva en sann gemenskap med Gud här och nu. Som en riktig familj. 

17 Han har kommit och predikat frid för er som var långt borta och frid för dem som var nära. 18 Ty genom honom har vi båda i en och samme Ande tillträde till Fadern. 19 Alltså är ni inte längre gäster och främlingar utan medborgare tillsammans med de heliga och tillhör Guds familj. Ef 2:17-19

Så se på Jesus. Kolla in honom. Där finner du Gud. Sätt honom inte åt sido. Där finns Guds liv. Lämna frågorna hur detta är möjligt för Gud att vara flera och samtidigt en. Det bara är så. Vi i vår begränsade värld har svårt att greppa det. Men vi får tro det. Det är trons mysterie. Men som inte är trolleri utan verklighet.  

Söndagstankar – Gud med oss

Se, jungfrun skall bli havande och föda en son, och man skall ge honom namnet Immanuel, det betyder Gud med oss. Matt 1:23

Gud har alltid strävat efter att ha kontakt med oss. Jag tänker att han står liksom precis om hörnet, bara en bön bort, precis intill oss om vi bara vänder oss till honom. 

När Jesus ska träda in i mänskligheten, i vår gemenskap får han sitt namn som gör detta mycket tydligt. 

Emanuel – Gud med oss! 

Inte mot utan med. Inte i negativ hållning. Utan liksom på vår sida. På din sida. 

Guds hälsning till oss är att Gud vill vara med oss. Det är julens hälsning.  Himmelens hälsning när Jesus kommer. Kanske kan det få sjunka in inom oss mitt i julens stök. 

Bibeln säger att Gud är inte långt borta från någon enda av oss. Jag tror att det är mest vi som skapar distansen mellan oss och Gud om den uppstår. För vi liksom inte har tid eller kanske tom inte vill ha gemenskap med honom. Men från hans sida är det ingen tvekan. Han inte bara heter ”Gud med oss”, han Är det. 

Så julens viktigaste budskap är att Jesus kom till dig och mig för vår skull. 

Där börjar en mäktig resa för Jesus och vår värld. Den har påverkat oss och välsignat oss sen dess. Vår tideräkning. Vår kalender. Absolut så. Men främst våra liv. 

God fortsättning på julen och på resten av ditt liv. Om du vill går han med dig 

Söndagstankar – Den som älskar Gud samverkar allt till det bästa. 

Vi vet att allt samverkar till det bästa för dem som älskar Gud, som är kallade efter hans beslut. ‭‭Romarbrevet‬ ‭8:28‬ ‭

Dessa ord har en dimension som djupt sett kan förvandla det mesta. Ja, troligen allt. En stund av eftertanke kan kanske få oss att börja inse vad det innerst inne vill säga oss. Vad det innerst inne kan göra med oss. Likaså vad det kan få för konsekvenser. 

Vi vet…..

Det är svårt att ifrågasätta det som någon vet, har erfarenhet av och är övertygad om. Det verkar som att man visste att så var fallet. Att följa goda exempel brukar var lätt. Det ser ut som att det inte är någon diskussion. Vi vet!

Allt samverkar till det bästa…

Vi möter så många olika situationer och öden. Vi kan väl påverka en del. Välja väg ibland. Men i det hela möter vi det vi möter. 

Det verkar som att det finns ett löfte att vad vi än möter kan det samverka till det bästa. En ganska intressant tanke, eller hur?! Nyckeln verkar ligga i ett nära förhållande till Gud. Att den som älskar Gud  samverkar det vi möter på ett sådant sätt att det blir till det bästa för oss. Som att Gud använder det till något gott för oss. 

Det står inte att han väljer ut eller väljer bort något av allt vi möter. Nej, han använder det till vår fördel. 

Det är ingen teori. Ingen möjlig eventuell ekvation. Ingen oprövad tes. Inget man tagit i luften. Ingen nyck man råkade säga eller bara komma på av en slump. Man visste. 

Författaren är inte ensam om att veta detta. ”Vi”! Det var flera som kunde intyga det. Man brukar säga att två eller tre vittnesmål är gott nog att tro att det faktiskt är sant. Är något att hålla fast vid i detta fall. 

Tänk vad detta får för konsekvenser. Att allt du möter faktiskt kan samverka till det bästa för dig. Motgångar. Nedgångar. Tråkiga händelser. Trevliga händelser. Hävdelser du skulle vilja slippa. Hopplöshet. Glädje. Allt du möter. 

….till det bästa…

Vad är det bästa för oss? Ja, så långt har jag förstått att det inte alltid är det jag trodde var det bästa. Inte heller är det den slutsats jag själv trodde gällde. Men ett vet jag att det alltid varit det bästa när jag fått rätt perspektiv på det. Då jag tvekat har det ändå visat sig att det till slut varit det bästa för mig. Trots mina frågor och funderingar. 

Om du vill det bästa för dig så finns löftet i denna vers. 

Söndagstankar – Guds fingeravtryck

Ibland kan man undra om Gud finns. Om det möjligen är några skrönor bara som berättar om en möjlig Gud. 

Fick höra i går att om ett inbrott. Man hade hittat fingeravtryck och möjligen DNA från inbrotts tjuven. Det fanns spår efter den eller dom som var inne.  

Vi kan möta avtryck av djuren i skogen när vi går runt på stigarna. Det gör attvi kan avgöra vilka djur som sprungit fram där. 

Vi kan se verkningarna av människor som gått före oss. Somliga efter deras bevingade ord. Andra efter deras uppfinningar. En del för att dom betytt så mycket för oss. 

Kanske lite dåliga försök att försök beskriva avtrycken och fingeravtryck av Gud. Jag tror att det kan vara typ så. 

Gud gör avtryck i vår historia. Sätter sitt fingeravtryck på oss och på våra liv. 

När man vill se historiska vingslag söker man upp dom. Likaså letar man upp fingeravtryck. Se dig omkring så kommer du att finna Guds fingeravtryck i ditt liv. Du kommer att hitta Guds försök att få din uppmärksamhet. Även då du visst ett svalt intresse för honom. 

Gud har satt så många avtryck i historien runt omkring oss. Det är som massa geocaching. Man hittar det lite var stans. 

Kolla så får du se

På Guds sätt….

Att vi gärna vill göra många av världens krig till religionskrig visar inte minst reaktionerna på kors-uppmaningen. Representanter från svenska kyrkan menar att det är fel att bära korset i den uppmaning som man gav. Mitt kors/My cross och kristen opinion Vars uppmaning och syfte handlar om att stödja och ta ställning för dom förföljda kristna i världen. 

Att människor krigar kan inte beskyllas på religioner utan bara på människor som startar krigen och driver på dom. 

Ibland undrar jag om vi inte tillskriver Gud mer än vad han ska tillskrivas. Att vi belastar honom för det som faktiskt inte beror på honom. 

Tex krigen som försiggår. Det kan aldrig vara ett religionskrig hur man än ropar sina vokabulär. Snarare saknar man verklig orsak till kriget och vill få någon form av status för det. Så går media och ”alla” på det och det blir totalgalet. 

Ibland säger vi att det är Guds vilja och ledning fast det i själva verket är ett helt eget påfund för vår egen viljas framfart. 
Vad är Guds sätt? Vad är Guds vilja? Vad är det Han vill? Dom frågorna är ju både enkla och svåra att svara på. Det ligger på något sätt i den naturen att det är svårt att till 100% säga att det är just Hans sätt och vilja. Det ligger ju på tron och övertygelsen. Framtiden får liksom utvisa dess rätt och fel. Ändå söker vi Hans vilja och ledning.  

Kan Gud använda situationer som till en början såg hopplösa ut eller saknade en bra grund? Ja, visst är det möjligt. Av ingenting kan Gud skapa någonting. Där i ligger en djup sanning. 

Det som oroar mig är när vi tillskrever vår Gud något för vår egen legitimitet. Här har vi säkert ramlat dit varenda en. Då drabbas vi själva av det. Värre blir när samma hållning drabbar länder och folkslag. Så skyller man det på Gud. Det kan aldrig vara Guds sätt. Aldrig. 

Vi har ett inre samvete vi blivit med nåd  utrustade med. Använder vi det kommer vi långt i livet. Kanske är det just det sätt Gud använder. Att i vårt inre hjälpa oss med rätt val. Den berömda magkänslan.  När det samvetet trubbats av behöver det upprättas och helas igen. Där, i det inre fördolda jaget, har vi en röst som hjälper oss genom livet. En röst vi behöver vara mycket rädda om. Kanske skulle världen se lite mer bättre ut om vi följde den rösten mer och bättre. 

Det är nog Guds sätt att leda oss människor i den enkla vardagens tysta korsningar av olika val. 

Söndagstankar – Guds uträckta hand 

  Jag vet inte hur du upplevde det att gå på bommen på gympan i skolan. Det var inte det lättaste företaget precis. Speciellt när läraren vände upp den smalare och mer runda sidan. Första stegen var ju oftast lika med att trilla ner. Att då få någon som gick vid sidan att hålla handen blev räddningen att lyckas. 

Precis så kan livet kännas och upplevas. Man behöver ett stöd för att lyckas. Nu är vi ju rätt envisa vi människor. Vi vill ju klara oss själva. Det leder till att vi trillar av bommen ibland. Ibland oftare än just ibland. 

‘Kan själv ‘ är ju något vi har med oss från då vi var barn. Då var vi rätt kaxiga. Med ålder och vishet borde vi veta bättre men inte. Vi fortsätter att leva under mottot ‘ kan själv ‘. 

Efter ett tag minns jag att jag vågade följa rådet att fästa blicken på en punkt längre bort dit jag skulle. Och tänka sig, det funkade. Jag kunde gå hela bommens längd utan att trilla ner. 

För mig är det en bild på min livspromenad. Ibland behöver jag ta någon i handen för att lyckas. För mig är det Guds utsträckta hand. Att fokusera och fästa blicken vid Jesus är som jag gjorde p bommen. Då funkar det. 

Jesus har sträckt ut handen för att ge oss stöd i livet. Det är inte alls skämmigt att ta den handen i sin. Ett smart val. 

Vart är Guds hus?

2 Hur ljuvliga är ej dina boningar, Herre Sebaot!
3 Min själ längtar och trängtar efter Herrens gårdar, min själ och min kropp jublar mot levande Gud.
4 Ty sparven har funnit ett hus och svalan ett bo åt sig,där hon kan lägga sina ungar: dina altaren, Herre Sebaot, min konung och min Gud.
5 Saliga är de som bor i ditt hus, de lovar dig ständigt.

Psaltaren 84:2-5Svenska Folkbibeln (SFB)

En bild av vart Gud bor är i himlen. En värld Bibeln beskriver. Inte minst tydlig då Bibeln beskriver Jesu himmelfärd tex. 

En annan bild är att Gud bor i sin skapelse. När jag hade mina skogspromenader i bön kunde jag på ett särskilt sätt uppleva att Gud var där. Det visade sig att min gode vän och gjorde sin färd genom samma skog. Han sa vid ett tillfälle ungefär så här: ”Det vet väl du att Gud bor i vår skog!”  Han hade gjort samma upplevelse. 

Samtidigt ger Bibeln en bild av att Gud bor i dig och mig. T.o.m att vi är hans tempel. Tänk att han kan tänka sig att bo i oss. 
Det finns ett gammalt uttryck dom säger att Gud är allestädes närvarande. Alltså finns över allt. 

Ibland tolkar vi det att då behövs inte kyrkan och gudstjänsten. Lika lätt har vi nog också kunnat säga att det är bara i kyrkan Gud bor. 

Jag skulle vilja säga istället det öppnar för bara fler viktiga mötesplatser med Gud. I kyrkan då gudstjänsten ger oss något genom direkt möte med honom eller genom någon annan. Likaså när vi går i skogen eller till jobbet, sitter i bilen eller är med vännerna.

Enkelt sagt skulle man kunna säga att Gud är där du är. För han älskar att vara med dig. Vill vi så kan han liksom flytta in permanent. 

Då blir du och jag en ljuvlig boning. Salig betyder bla lycklig och välbefinnande. Ingen dum känsla att få ha när Gud ger sig till känna inom oss. 

Söndagstankar – Guds GPS-ledning 

Du har säkert hört många predikningar och vittnesbörd om GPS. Så har du inte lust att höra något mer om det kan du göra något annat nu. 

En gps är ju ett bra redskap när man skall köra bil till en plats. Skriv in adressen och rösten berättar när du ska byta väg osv osv

Kör du fel får du veta det. Så får du veta att du ska ta en u-sväng. 

Det fina med en gps är att när du kör fel behöver du inte åka tillbaka från utgångspunkten. Den talar om hur du ska hitta rätt från den punkt du just nu är. Den tar ut en ny färdväg till ditt mål. Den byter inte målet till ny adress. 

Så är det med livet. Likaså livet i tron. Du kan köra vilse i tron. Gud förväntar inte att du ska backa tillbaka dit du körde fel. Han vill skapa en den nya färdvägen från den plats du befinner just där och då. 

Det är Guds Nådesfulla barmhärtiga gps-ledning. Vårt val är att välja att följa Guds nya färdplan. 

Tänk att Gud har sådan kärlek till oss att han inte bara skapat himlen för oss. Han har hjälper oss att hitta dit. Letar upp oss när vi tappar tråden och går vilse. För oss på rätta vägar igen. 

Det är Guds omsorg. Kanske har vi något att lära av det. Bättre hjälpa en skälpa. Bättre upprätta än fördöma. Bättre förlåta än inte. 

Söndagstankar – Gud är till för dig

För drygt en vecka sedan fick jag en bok i min hand. ‘Kaffestunder’ av Max Lucado. En stund av uppmuntran är det genomgående temat. Och visst är det så. Vi människor behöver uppmuntran. Jag har en känsla av att vi allt för ofta tänker oss att det är vi själva som behöver uppmuntran. Och det är ju naturligtvis så också. Men det finns dom runt omkring dig som är i stort behov av uppmuntran. Se dig omkring. Det är med största sannolikhet så. Jag tror mig också veta att den som ger uppmuntran får även uppmuntran själv. 

 När jag slår upp min första kaffestund i boken är det verkligen en sida av uppmuntran. Tryck på bilden och läs. Tänk vilken Gud vi har att sätta vår tro och tillit till. Till honom behöver vi inte köa eller komma tillbaka i morgon och hoppas på bättre tur. Älskar uttrycket ”Han skulle inte kunna vara närmare han är just i det här ögonblicket”. Oftast kämpar vi så mycket. Tom kämpande till närhet och svar från Gud. När vi i själva verket bara kan slappna av och sätta vår tillit till honom. 
Guds omsorg blir inte mer bara för att du förbättrar dig. Inte heller bli den mindre om du försämrar dig. 

Gud är verkligen till för dig. 

Söndagstankar – Gud ser till den som väntar på honom

Se, HERRENS ögon ser till dem som fruktar honom, till dem som väntar på hans nåd. (‭Psaltaren‬ ‭33‬:‭18‬ SFB98)
Min gudsbild är att Gud alltid är intressand av oss människor. Vare sig vi vill det eller inte. Vi är ju hans egen skapelse. Så något annat vore konstigt. 

Samtidigt ser du som att Gud har ett särskilt öga till den som är intresserad av honom. Som, versen säger, väntar på hans nåd. ‘Fruktar’ är ett svårt ord i detta sammanhang. Det har ingenting med att vara ‘rädd för’. Inget hot. Inget obekvämt. Utan snarare än djup innerlig respekt för vem han är. Han som kan förändra allt. Han som ger oss nåd när vi behöver den dom mest. 

Tänker vi efter lite så inger denna vers någon form av framtidshopp. Att när jag väntar efter Guds kraft och möjlighet i framtiden vet jag att han ser till mig. Betyder ju inte per automatik att jag kan göra vad jag vill hur jag vill osv. Men det ger mig hopp om att om och när jag faller finns han där. Ser mig och visar mig sin nåd när jag väntar på honom. 

Samtidigt ger det hopp i nuet. För den som just nu väntar på Gud. Som vänt sitt ansikte och liv i riktning mot Gud. Där livets frågor är framlagda inför honom med stora frågetecken bakom. För den som vill möta den Gud som är värd respekt och har all makt att förändra. För den som vill att Guds blick möter sin egen blick. 

Så när vi väntar efter honom ser han till oss. Gott att bli påmind om det när dimman ligger tät så att man inte ser Gud och inser hand nåds omsorg. 

Herren ser dig. Glöm aldrig det. Han älskar att se på dig. Du är hans ögonsten. Även du. Inte så dumt va?