Etikett: livet

Publicerat den

Söndagstankar – Livets källa

Tänk om vi fick erbjudandet att få ett vatten som släcker all törst. Den källan skulle bli mycket efterfrågad. Priset på vattnet skulle skjuta i höjden. Den brist på vatten vi har på många platser på jorden skulle vara löst. Det skulle räcka med att dricka ett glas vatten till varje person så vore det löst.

Jesus sa: ”Men den som dricker av det vatten jag ger honom skall aldrig någonsin törsta. Det vatten jag ger skall i honom bli en källa, som flödar fram och ger evigt liv.” Joh 4

Nu pratar inte Jesus om något vanligt vatten om vi tänker på vattnet i kranen eller i brunnen.

Han talar om den inre andliga törst vi kan uppleva. Jag tror inte att jag är ensam om att känna den längtan.

 När jag var och vandrade vid Grövelsjön fick jag uppleva vad friskt källvatten betyder. Vi vandrade och blev rätt trötta. Att då hitta en källa var underbart. Det gjorde underverk.

Bilden Jesus ger beskriver det som händer när vi möter Jesus. Det kan kännas tungt och torrt inom oss. Så rör Jesus vid oss och vattnet börjar flöda.

Livets källa till evigt liv betyder att du och jag får evigt liv vilket tron på Jesus innebär.

Publicerat den

När livet hinner ikapp….

Du som följt min blogg har nog både sett och läst mellan raderna att det varit rätt mycket under en lång period. Att det blivit många arbetstimmar per vecka är en klar sanning och ingen underdrift. Det blir lätt så när man har ett butiksbygge som kräver. Har man sen sitt hjärta i det och tycker det är så roligt så blir det lätt så att man tar i lite för mycket. 

Efter invigningen så kunde jag förvänta mig att luften skulle gå ur lite. Men jag tänkte att det kommer att bli bra för det var ju en del mer att göra. Men direkt kom det ”dagen-efter-reaktionen”. Då säger kroppen ifrån. Det är dags att dra ner på tempot. Att då möta sin kollega som förstår och skapar möjlighet för några dagar ledigt känns så bra. Man blir så tacksam. Så helt plötsligt får jag 5 dagar helt ledigt. Jag måste säga att det behöver jag verkligen nu. Tror inte att du Marie läser min blogg men ändå, ”Tack snälla du för detta!!!” Jag är dig så tacksam. 

Det är rätt märkligt vad man kan göra när man trivs med något eller ser att det måste göras. Man är rätt märklig som människa. Man kan pressa sig ganska hårt. Man kan möta personliga problem, man kan möta andras problem och klara det riktigt bra. Men någonstans någon gång så kommer livet ikapp. Kan man då avläsa signalerna kroppen ger i tid kan det ha avgörande utgång. Det är när man missbedömer signalerna som det kan gå riktigt illa. Jag tror att jag denna gång läst av dom i tid. 

Hur det än är så kommer livet ikapp. Det är svårt att förutse, det är svårt att hantera men det kommer. Då får man se till att man försöker lösa det efter bästa förmåga. Ibland får man ta hjälp av andra ibland kan man lösa det själv. Ett är nog rätt säker, det blir inte som förr. En förändring måste till för att man skall må bra. 

För mig blir det fem dagar av ledighet. Det var mycket länge sedan det var så. Flesta veckor har blivit typ sex dagar av arbete i veckan. Inget att rekommendera. Så nu skall jag försöka njuta några dagar. 

Gräsmattan skall få sig en omgång. Blommorna skall skötas och njutas av lite. 

 

Publicerat den

Vart tar livet vägen?

Vart tar livet vägen egentligen? 

Sitter och tittar i Facebook. Den ena vännen efter den andre fyller år. Det är inte så att dom fyller bara typ 25 och 30. Nej då. Somliga gör det också men som flesta verkar fylla 40 och mer. 

Är inte det rätt knepigt? Jag som inte är så gammal? Eller? 

Nu känner jag mig inte speciellt gammal. Är väl för barnslig i sinnet än. Men det infinner sig en lite märklig känsla. Vart tar livet vägen? Vänner man känt sen dom var rätt unga är nu mer än dubbelt så gamla som då. Somliga mycket äldre. Det vittnar ju om att tiden har gått rätt länge.  Det har runnit mycket vatten under broarna. 

Kan inte påstå att jag är inne i någon åldersnojakris direkt. Förutom att jag är rätt sliten efter en månad av på tok för mycket arbete och annat som tär på livet känner jag mig faktiskt bättre till mods än på mycket länge. Mår faktiskt rätt bra trots allt. Har fått fart på benen i löparspåret igen. Inte speciellt mycket träningsverk efter att ha sprungit 8 km härom dagen och känner att milen inte ligger långt bort. 

Men vad händer med tiden? Vart tar livet vägen? Har ju hört att tiden går så fort men inte har det påverkat mig speciellt mycket. Men hallå, nu verkar tiden gå oförskämt fort. Är det möjligt att man kunde få be vår Herre att sakta ner tiden lite? Skrev ju om att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge för en tid sedan. Ja, i detta perspektiv behöver man ju inte vänta speciellt länge. (Förutom dårå när man ser fram emot något mycket speciellt. Då verkar tiden verkligen ha saktat ner) 

För mig blir det viktigare och viktigare att göra något bra av livet. Känslan av förlorade år får inte infinna sig mer. Naturligtvis finns det väl inga förlorade år direkt. Det som ligger bakom har ju haft sin glädje av fantastiska intryck och händelser. Men framtiden får inte bara försvinna bort i ett ‘intet’. När jag sitter där på hemmet och är 90 år vill jag se tillbaka på ett händelserikt liv jag kan vara tillfreds med. Och vad jag förstår ligger det ansvaret mest på mig själv. Så även för dig. 

Forma dagen så att framtidens tillbakablick blir en god läsning. 

Publicerat den

Livet har just nu en stor utmaning

I dessa dagar har livet en stor utmaning. Det gäller att veta vad man gör. Hur skall jag hantera detta. Finns det bättre alternativ? Vad händer om jag väljer fel? Risker -finns dom? Vad blir konsekvensen?

Att cykla eller inte cykla det är frågan.

Jag har ju valt att påstå att jag skall cykla mig igenom denna vinter. Utrustat cykeln med dubbdäck.

Läser att akuten och ortopeden har fullt upp. Överbeläggning. Och ingen blir förvånad. Dom sista dagarna har det skrivits om att dom haft högtryck på dessa ställen. Underlaget är ju minst sagt isigt.

Min ordinarie cykelväg är en skridskobana. Att gå den vägen är nog inget bra alternativ. När jag kom till jobbet i går var det svårt att ta sig upp för backen.

Nu skulle jag ju gärna önska att vår kommun ville satsa lika mycket på ytterområdena som man satsar på city. För det är halt där jag bor. Mycket halt. Så frågan är, skall jag ställa cykeln?

Gör jag det inte och vurpar så lär jag ångra mig. Går jag och vurpar ångrar jag det. Jag har ju bestämt mig för att cykla mycket så bilen är ju det sista alternativet. Nu har jag ju dubbdäck och det fungerar riktigt bra. Bara man tänker sig för.

Så jag föreslår följande: Kära Norrköpings kommun. Satsa mycket på halkbekämpning, även i ytterområdena. Sanda mycket. Så väljer jag cykeln så blir alla nöjda och glada. Även ortopeden.

Publicerat den

En helg med sång och musik gör livet rikt

Denna helg är det verkligen en helg med massor av musik. Den som känner mig vet att då trivs jag. Sen jag flyttade till Norrköping har jag haft det lite enklare att gå på konsert. Denna helgen sker något som jag nog aldrig har gjort tidigare. Två konserter samma helg.

I går kväll fick jag förmånen att få på Nashville country night. Ikväll blir det ”Julgalan” och på söndag är det första advent. Det betyder att det blir sång i kyrkan. Första tillfället med adventssångerna är något speciellt. Och jag skall (om bara jag håller mig frisk) få vara med några och sjunga där.

För mig är musiken energidryck. Man påstår ju tom att det är hälsosamt med utöva musik. Jag tror tom att musiken är hälsosam att lyssna till. Så länge den inte förstör öronen med för kraftig volym. Det finns ju musik för varje stämningsläge.

I Psalm 23 i Bibeln kan man läsa att ”han för mig till vatten där jag finner ro”. För mig är nog musiken just detta porlande som ger inre stillhet, glädje och tillfredsställelse.

Spotify har ju gett oss en möjlighet att ha tillgång till massa musik för en billig penning. Vet inte om kompositörerna tycker detta är bra men ändå. Där kan jag skapa olika spellistor efter humöret. Det skulle bli mycket dyrare att köpa alla skivor jag lagt till mina spellistor. Hur som helst så är det från min horisont en bra uppfinning.

Nästa vecka lär jag ha mycket musik som spelar i mitt minne. Det liksom lever kvar inom mig under lång tid. Sen hör jag något nytt som fortsätter att spela i minnet. Inte konstigt att musiken gör livet rikt.

Publicerat den

HAMPE-avgöranden

20140630-093322-34402580.jpg

Du som inte delar tron på Gud med mig kommer nog inte att förstå denna blogg. Du som aldrig har varit på HAMPE kan nog inte helt förstå vad det är för speciellt med HAMPE.

Denna vecka är det HAMPE-veckan. Över 400 ungdomar möts på Björkenäs vid hjälmarkanten.

När jag var tonåring åkte man till HAMPE-veckan. Ungdomslägret som samlade massor av ungdomar. Men inte jag. Då fattade jag inte hur bra detta var. Senare fick jag förmånen att vara ledare på veckan. Efter det har det blivit en del nattpass och serverat mat.

Vad är det för speciellt med HAMPE?

Svaren på den frågan lär vara lika många personer som varit på veckan under åren. För mig är det inte i första hand gemenskapen, badet, goda maten, lägerkvällar och massa bus. För mig är det ”avgöranden”.

”Avgöranden” – detta ord står för tillfället då någon bestämmer sig för något. Tex att börja tro på Jesus. Att man upplever att Gud på ett speciellt sätt visar sitt intresse för just ”mig”. Att Gud säger något till någon som betyder att man ändrar riktning för sitt liv. Ett speciellt ”moment” som man inte riktigt förstår den djupaste innebörden i men vet bara att detta är ”vägen” för sitt liv. Resten av sitt liv.

Under mina år på HAMPE har jag fått möta så många som gjort sådana möten med Gud. Jag tror nämligen att detta är fullt möjligt. Gud är ingen Gud långt borta utan en som verkligen finns nära. En Gud som kommunicerar med oss människor.

Det är något speciellt när man tar ett beslut som man inser kommer att ha betydelse för lång tid framåt. Ett beslut som gör skillnad. För ungdomarna på HAMPE är det inte sista gången sådana beslut kommer att göras. Du som jag, vet att det kommer bli många sådana beslut genom livet.

Ett ”avgörande” på HAMPE är något alldeles speciellt. Jag vet. Jag har gjort det. Det är ett tillfälle som man gömmer inom sig och bär med sig. Troligen hela livet.

Det bästa vi människor kan göra är att låta Gud vara med i hela vårt livs olika skeenden. För den skulle blir vi inga robotar. Att leva ut själva livet får vi allt göra själva. Men det finns en Gud som värnar om vårt bästa. En Gud som ser vårt liv från ett annat perspektiv. En Gud som kan och vill skapa dom bästa förutsättningarna som finns för sig och mig.

Ibland uppfattar man att man själv tar initiativet. Ibland är det som att någon lägger sin arm om ens axlar och leder in oss på en annan väg. Men det är en helt annan historia som vi får ta en anan gång. Men det är också ett underbart ”avgörande” i livet.

Publicerat den

Livet är ett stort tomt rum…..

För nu ganska många år sedan hade jag förmånen att få arbete på en skola. Tillsammans med två andra fanns jag på en mellan- och högstadieskolas ”fritidsdel”. Vi arbetade med ungdomarnas ”lediga” tid på skolan. Rasterna. Vi var mycket i uppehållsrummet.

Ett av våra uppdrag var också att gå in som extra resurs i klasser där det var lite mer stökigt än i andra klassrum.

Under en period fick vi möjlighet att ha livsåskådningslektioner. Anna, vi kan kalla henne så, och jag delade med oss av vår uppväxt. Jag med min uppväxt i en kristen familj, med allt vad det betydde. Hon med en uppväxt som var ganska trasig. Det var en ganska tuff period och det tog tag i eleverna men också i mig. Jag fick berätta om min uppväxt med tron på Gud. Hur jag hittade den. Vilka problem och möjligheter jag mötte ingen processen som en troende har.

Vi hade tre lektioner i varje årskurs nio. När vi stod i sista delen av dessa lektioner sa Anna något som jag haft med mig sen dess. ”Livet är ett enda stort tomt rum. Det är upp till dig och mig vad vi fyller det med”.

Visst är det sant?!
Vi har ett liv som vi lever. Bara ett. Olika långt i jämförelse med varandra. Det är bara vi själva som kan bestämma hur det skall bli och sluta. Ändå så tänker jag så här…… visst är vi rätt påverkbara från olika håll vad vi skall göra med våra liv? Vi påverkas av folks påverkan, attityder mm. Folk vill bestämma över oss. Visst kan det vara så att viss påverkan inte är bra för oss. Leder oss liksom in på fel spår. För att inte tala om reklam. Vi får nog erkänna att vi går på en del dåliga ideal via tv-reklam.

Tänk vad viktigt det är för oss att fylla vårt livsrum med något bra. För min del har en viktig del i mitt livsrum varit tron på Jesus. Jag vill påstå att den har hållit ihop det hela genom livet. När det blåst eller varigt lugnt så har alltid Tron varit det som sammanfogat det hela. Naturligtvis har mitt liv varit fyllt av mycket mer. Familj, musik, bygga, skola, arbeta, olyckor, drömmar, misslyckande, förhoppningar. Troligen flera saker som du och jag kan känna igen oss i. Genom allt detta har Tron varit kittet som hållit ihop allt sammans. För mig är det en viktig ingrediens i livet. Något som jag kan rekommendera att pröva.

Ibland läser jag tex i Facebook att någon funderar på att köpa en pryl. Man frågar då efter andras erfarenhet av produkten. Vad man kanske mest är ute efter är att få veta om någon kan rekommendera prylen. Jag kan verkligen rekommendera att fylla sitt liv med en tro på Gud. Kanske är det fler som kan det. Vi skulle verkligen behöva berätta mer om vad tron betyder för oss.

Om du vill följa något som många kan rekommendera är det just att pröva tron på Jesus. Du som kan rekommendera tron och vill berätta om det får gärna kommentera det i denna blogg. Skulle vara så roligt att få läsa om dessa erfarenheter.

Livet, är ett enda stort tomt rum. Det är upp till dig och mig vad vi fyller det med!