Etikett: livet

Publicerat den

-”Ta inte var dag för givet. Ta var dag som given”

I går var det 25 år sedan båten Estonia förliste. Då miste 852 människor livet. 137 räddades.

Igår berättade Mats Hillerström om natten i vår kyrka. Han var en av dom 137 som räddades från den förlista färjan.

Den berättelsen kan du läsa om i expressen.

Några meningar sätter sig i minnet efter hans berättelse:

-”Ta inte var dag för givet. Ta var dag som given” (Mats Hillerström)

Sug på dom orden en stund. Låt dom tränga in en stund.

Att Mats kan tänka så är väl inte så konstigt. Men om vi är ärliga mot oss själva gäller orden även oss andra. Dom gäller mig. Dom gäller dig.

Det är allt för lätt att ta dagen för givet. Men sanningen är den att vi vet ingenting om morgondagen. Dagen är en gåva. Varje ny dag är ny. Inget vi kan ta för givet.

Att höra Mats berättelse om att kämpa för att överleva väcker till eftertänksamhet. För mig väcks en stor tacksamhet. Känslan som jag hade när jag kom hem från Tanzania blir bara starkare. En sådan tacksamhet.

Vår morgondag vet vi inget om. Det stämmer till ödmjukhet. Till tacksamhet för varje dag vi får vakna till.

För mig påminner det om att lägga sin dag och morgondag i Guds händer. I dens händer som skapar morgondagen.

Genom att vi har den känslan och attityd till livet kommer den att prägla vårt sätt att hantera våra liv. För vad blir viktigare ? Vad måste livet innehålla? Vad måste jag ha? Det blir mycket som mister sitt värde. Det får ingen dragningskraft på oss. För livets gåva blir viktigare än mycket annat av tex saker.

Igår lades en krans ner vid minnesstenen som fått ny plats vid vår kyrkas framsida.

Min bön blir denna dag….

🙏Tack gode Gud för dagen som inne är. Tack för livet. Hjälpa mig att aldrig glömma nåden i att få vakna till en ny dag. Hjälp oss att inse att varje dag är oss given. Vi kan inte ta den för givet. Bevara oss ödmjuka. Amen 🙏

Publicerat den

När livet tar slut

Igår ropade man på mig på jobbet. Jag hade besök. Någon sökte mig och behövde prata med mig. Det var viktigt.

En äldre dam möter mig. Vi hade aldrig träffats. Ändå kändes det direkt som att vi hade något gemensamt.

Hon presenterade sig. Hon var NN’s man. För mig var hennes man ”bara” förnamnet. Vi hade känt varandra ungefär två år. Blivit goda vänner och hade roligt ihop. En trogen man bland våra volontärer.

Så säger hon dom där orden man inte vill höra. Dom orden som är så svårt att ta in. Så overkliga. Han levde inte längre. Samma dag på morgonen fick han avsluta sitt liv. Så hastigt. Så oväntat. Så overkligt.

Så obarmhärtigt blev jag påmind om livets varaktighet. Vi vet ingenting om morgondagen. Egentligen inte ens något om nästa minut. Vi tar den minuten, morgondagen, för givet. Vi tror oss att ha många år kvar men har inget löfte om det. Men det troliga är att både du och jag har massor av dagar kvar att leva. Det är så livet för det mesta gestaltar sig.

Bibeln säger…

”Lär oss betänka huru få våra dagar äro, för att vi må undfå visa hjärtan.” Psaltaren‬ ‭90:12‬ ‭

Betänk – ett gammalt ord men vackert. Att inse. Beakta. Begrunda. Att reflektera. Ordet ger oss en uppmaning att fundera på hur lättflyktigt vårt liv är. Det är inte så att vi kan leva på ett sätt att bara ta det för givet. Livet är mer än så. Det är en gåva till oss att förvalta väl.

Därför lär bibeln oss en Djup sanning att ta fasta på…

”Herre, lär mig förstå mitt slut, att mina dagar har en gräns, så att jag inser hur förgänglig jag är.” Psaltaren‬ ‭39:5‬ ‭SFB15‬‬

Vi är förgängliga. Vårt liv tar slut en dag. Förr eller senare.

Det har, för mig som tror på Gud, varit en trygghet varje dag i mitt liv. För mig är livet här och nu början till det eviga livet Gud inbjuder den som, här och nu, vill dela livet med honom. Det är här och nu vi visar honom om vi vill dela evigheten med honom. Om vi inte vill ha med honom att göra under det korta livet här, kanske 80 år, så varför ska vi då stå ut led honom i en evighet? Nej, det är här och nu vi visar honom den önskan vi har. Med vårt liv. Med vår bekännelse.

Bibeln säger:

”För om du med din mun bekänner att Jesus är Herren och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, ska du bli frälst. Med hjärtat tror man och blir rättfärdig, med munnen bekänner man och blir frälst.” Romarbrevet‬ ‭10:9-10‬ ‭SFB15‬‬

Betänk…..

Betänk hur kort vårt liv kan bli. Löftet om morgondagen har vi inte.

Igår blev jag bryskt påmind om det. Det var en tuff påminnelse men så oerhört viktig påminnelse. En påminnelse både du och jag behöver få ibland. Särskilt när vi tar så mycket för givet.

Publicerat den

Livet är inte rättvist

Livet är inte rättvis…….

………. men vi kan försöka göra det så rättvist som möjligt.

Möttes av dessa tankar för en tid sedan. Kanske håller du inte med men låt oss fundera lite på det.

Tittar man globalt är det väl uppenbarligen så. Fattig – Rik. U-land – I-land. Välfärd – fattigdom. Livet är verkligen orättvist här. Vi behöver verkligen göra allt vi kan för att det ska bli så nära rättvist det bara går.

Livet, vi möter här och nu, är även det inte alltid rättvist. Vi möter så, allt för ofta, att vi känner oss orättvist behandlade. Inget jag tror att någon vill att det så ska vara. Ändå händer det då och då.

….. men vi kan göra det så rättvist det går.

Funkar det så? Är det möjligt? Ja jag vill tro det. Att vi vänder orättvisan ryggen och försöker skapa något själv. Att vi tar makten liksom. Och inte bara förs fram av orättvisan på något sätt.

Livets orättvisa möter vi nog alla. Men vi möter också rättvisa. Det bästa vi kan göra är att fokusera på det som är rättvist för oss.

Publicerat den

Att svalka sina fötter

Tog en promenad till oset i Jönköping. Liten bit att gå från mig men helt klart inom räckhåll för en promenad. Ca 3 km. När jag kom dit och satt mig ner på en sten så var det skönt att stoppa ner fötterna i vattnet. Något bad blev det inte tal om. På tok för kallt. Men att svalka varma fötter efter en promenad var det helt okej för.

Att svalka fötterna kan i sig ge den vederkvickelse man behöver. Minns då jag vandrade i fjällen runt Grövelsjön. Att sätta sig vid en kall bäck. Stoppa ner fötterna en stund. Dricka vatten ur källsprånget eller var man nu var var så gott. Det behövde man för att orka vidare.

Som du säkert märkt av så letar jag efter sådana svalkande platser just nu. Kanske inte för fötterna i första hand utan för det inre livet och tänket.

Att sitta en stund vid vatten som kluckar är rogivande.

Hur svalkar man en själ? Likaså ett trött tänk? Hur kan man stilla en inre vind som snurrar som ett yrväder ibland? Finns väl inga lätta svar på det. Men en väg lär nog gå till att söka sig till platser man upptäcker är just svalkande. Dom platser och sammanhang som är dess motsats kan man ju undvika. Det var väl logiskt och sunt tänk? 😄 Eller hur?!

Men hur lätt är det att fatta det i tid? Alltså innan det blir en avgörande nödvändighet? Jag vet. Jag som gärna sitter en stund vid solnedgången inser att det behövs mer än några minuter vid en molnfri kväll. Det gör säker sitt men det behövs mer.

Igår vandrade jag ut i Norrland. Ja, inte riktiga Norrland. Utan Dumme Mosse intill flygplatsen i Jönköping. Efter två timmar på en ”norrländsk” myr och en mils promenad landade jag hemma. En av dom bättre eftermiddagarna och kvällarna jag haft på länge. Som om jag var född på nytt. Ja, faktiskt.

Svalka – friskhet, svalget, uppfriskande kyla, att fläkta sin själ, ny luft, som luften efter ett regn en het sommardag. Svalka.

Vi gör gott i att hitta svalka för själen. Inte bara fötterna behöver det under livsvandringen.

Publicerat den

Att väva livets trådar

Hur där din visdom väver livets trådar – känner du igen den strofen?

Den sjunger vi sången ”O store Gud”. Blev påmind om den i helgen som gick.

Livets framfart är som en väv som vävs. För varje dag och händelse så vävs en bild fram. Alla vår livshändelser är som olika trådar med olika färger. Genom livets olika skiften ändras nyanser i takt med vad vi möter av glädje och sorg.

Du och jag väver på vår livsväv varje dag. Utan att egentligen reflektera så mycket över det. I det korta perspektivet ser vi inte någon större bild än nuets upplevelse. Men när tiden har gått och vi får orsak att backa tillbaka lite så växer bilden fram. Bilden av våra liv.

Jag tänker bilden av ett resårband. När fibrer i resåren går sönder tappar resåren som möjlighet till elasticitet. Den kan inte tänja på sig och komma tillbaka till utgångsläget. Det är det som sänder tex när man skadar ett ledband. Det går sällan av men mister sin funktion för en tid.

Så tänker jag i bland att vår livsväv också blir. Trådar går av. Bilden skadas. Det som skapats går bitvis sönder. Då behövs det en tid av att restaurera väven och bilden. Det kommer säkert aldrig att bli exakt såsom det var från början. Men något åt det hållet.

Hur där din visdom väver livets trådar – Guds visdom som hjälper oss att väva livets trådar. Gör han inte det jämnt? Jo, men handen på hjärtat, vi lägger oss i rätt bra själva också.

Jag tror, och blir mer övertygad efter hand, att vi som människor behöver ta emot denna Guds visdom när vi väver vår livsväv. Så att rätt mönster träder fram. En bild och material som håller över tid.

Gud skapar förutsättningar för vårt livspussel. En sådan förutsättning är vilan. Sabbaten. Vilodagen. Men likaså dygnsvilan och årsvilan. Dom trådarna i livsväven är lika fullt viktiga för att bilden ska bli komplett och vacker. Lika viktiga som pausen på notraden bland alla noterna.

För mig växer denna strof starkare just nu. Finns säkert sina orsaker för det. Men i ett liv som levs vävs trådar fram. ”Hur där din visdom väver livets trådar” Vi kan tryggt vila i att den väv som vävs utifrån Guds visdom har goda förutsättningar att bli en vacker livsbild.

För tre år sedan skrev jag några tankar om livsväv. Det finns passager i livet vi är mindre stolta över. Då skrev jag så här: ”Dom passager vi passerar vi gjort våra mindre bra val får vi be om förlåtelse för. Vi kan inte ha dom ogjorda. Dom finns på vår väv. Vi får förhålla oss till dom. Här är Guds nåd så stor. Vi vet att han står verkligen i försoningens tjänst och uppdrag. Han är proffs på upprättelse. Sådan är hans nåd.” Det kan vara gott att påminna sig om.

Var rädd om din livsväv – väv den med omsorg.

Ps Ibland blir det knut på livstrådarna när vi försöker väva. Stanna upp en liten stund. Många gånger är det en enkelt knut att lösgöra. Ibland behöver man hjälp. Men ge aldrig upp. Det löser sig på ett eller annat sätt. Ds

Publicerat den

Handla hållbart – så många djup i det

Just nu har vi sikte på barnen och skolstart i våra butiker på jobbet. ”Handla hållbart till barnen” är vår slogan.

Handla hållbart – men när och hur?

Det finns så många situationer som vi behöver handla hållbart.

Mot varandra. Vi behöver vara på ett sätt mot varandra som håller i längden. Som gör något gott med våra relationer.

Med oss själva. Vi behöver handla med oss själva så att vi håller länge. Äta bra och nyttigt. Tänka på hälsan och främja den på olika sätt.

Handla hållbart för miljön skull. Vi har denna sommar blivit påminda om vår jords klimat. Vi måste tänka om på vårt slöseri med våra saker. Handla sådant som inte förstör vår jord. Vilket påminner oss om att uppfinna sådant som inte förstör vår jord.

Handla det som håller länge. Vi behöver satsa på det som kan hålla och räcka länge. Billigt är lätt att bara slänga. Vi behöver skapa sådant som är hållbart länge.

Handla det som redan är gjort. Vi kallar det för att handla second hand. En sak kan användas många gånger. Varför slänga när det fortfarande fungera och är funktionsdugligt. Det är billigare. Vi tillför inte massa nya kemikalier i vårt ekosystem.

Handla hållbart är så viktigt på alla plan. Finns ett ordspråk som är en gyllene regel. ”Var mot andra som du vill att andra ska vara mot dig”. Det är att vara på ett hållbart sätt. Det är att tänka efter först.

Men visst är det svårt att handla hållbart i allt. För tänker vi efter så handlar vi allt för ofta ohållbart med våra olika resurser vi har tillgång till. ”Jag ska bara” är ett gångbart utryck för att komma undan. ”I morgon ska jag ändra mig” så kan jag fortsätta lite till.

Att inte handla hållbart kommer till slut till ett bittert slut. Relationer går i kras, man springer in i väggen, klimatet spelar oss ett spratt. Till slut tar allt slut. Och då är det försent att ändra på något. Då kan vi inte säga ”i morgon är en bra dag att börja på”.

Så att handla hållbart är långt ifrån något som bara handlar om jordens miljö. Inte minst handlar det om hur vi är mot varandra . Det är inte en ekonomisk fråga trots att vi försöker göra det till det. Det handlar om allt. För allt hänger ihop på något förunderligt sätt. Så vi kan ändra slogan till ”Handla hållbart till dig” – i längden blir du en vinnare och alla runt omkring dig.

Publicerat den

Söndagstankar -När livet strular runt….

När livet strular runt…..

När jag möter livsberättelser som uppenbarligen är struliga och röriga så berörs jag. Jag funderar på hur man kan hjälpa. Funderar på dom rätta svaren. Om det nu finns några rätta och enkla svar.

Tror inte att jag är ensam om att fundera på det.

Helst av allt skulle man vilja vara den där ”superman” som kan ge alla svar och förändra allt till det bästa. När frågan kommer ”hur tänker du att jag skall göra?” så blir man maktlös. Vill ju ge bra råd och samtidigt inte vara den som lägger sig i och beslutar åt någon.

På ett sätt är det ju gott att någon lyssnar. Det gör ju att vederbörande får pysa ut den ”ångest” som finns. Och det kan ju räcka en god bit på väg. Ibland kam det vara skönt för någon att bara få ställa frågorna utan att för den skull förvänta sig svaren. Bara det lättar på trycket.

Så det behöver finnas många medvandrare på denna jord.

Men vad gör man när livet strular runt?

Jag är så tacksam för min tro på Gud. Den tron gör att jag kan få ”lasta av” i en tanke och bön till Gud. Få ”avbörda” mig. Ibland räcker inte orden. Ibland kan det bara räcka med att jag säger namnet ”Jesus” och det lättar. Därför är jag undrande över hur andra orkar utan den tron.

Det finns en bibelvers som jag påminns om.

”Kom till mig alla ni som är tyngda av bördor så skall jag ge er vila” (fritt översatt Matt 11:28)

Det finns en väg att gå när livet strular runt. Det är att tala med Gud. Kanske inte svaren kommer på studs men det skänker en vila. Vila i att det kommer att lösa sig.

Jag tror på det fast jag har mina obesvarade frågor.

Har du ett liv som strular runt just nu kan du pröva att säga namnet ”Jesus”. Det finns en förunderlig kraft i det namnet. Som om det lyfter, har omsorg, tröstar, ger mod, bär, ser, hör mina tysta tankar, får prata ut, hjälper att sortera tankar, förstånd ja i det namnet finns så mycket hjälp.

Finns en lovsång som ger sådant hopp

Namnet, namnet Jesus

I det namnet är jag fri

Namnet, namnet Jesus

I det namnet finns befrielse från synd

Inte bara befrielse från synd – det som är fel i vårt liv – utan också befrielse från sådant som tynger och oroar. När jag sjunger den sången kan jag bokstavligen känna hur ”livstrulet” lättar från mitt inre.

Du kanske aldrig har prövat att säga det namnet. Våga göra det. Vad har du att förlora på det? Bara att vinna.

Publicerat den

Söndagstankar – Jag går på livets väg

Jag blev påmind om en sång igår. Det är ”Jag går på livets väg” av Hanna Corneskog. 

Jag går på livets väg,
jag går på livets väg.
Där kan allting hända,
men jag kan va ́ trygg

För Gud finns över mig och under mig, framför mig och bakom mig.
Han omsluter mig på alla sidor.
Och håller mig i sin hand.

Så tänker jag mig livet. Det är en vandring som möter mycket. När dessa möten har en positiv påverkan på mig är det väl inget större problem. Men när livet möter på motstånd, det är tungt och jobbigt, då är det mindre roligt. Tror du delar det med mig. 

Det är då det är skönt att påminna mig om min relation till Gud. Hur hans intresse är för min livsresa. Han finns över mig, under mig, framför mig och bakom mig. Den tryggheten är fantastisk. 

Kommer du ihåg barnsången ”Jesu kärlek är så underbar”?

Jesu kärlek är så underbar,
Jesu kärlek är så underbar,
Jesu kärlek är så underbar,
kärlek så underbar!
Så hög, jag kan ej nå över den,
så djup, jag kan ej nå under den,
så vid, jag kan ej nå utom den,
kärlek så underbar

Guds kärlek är så stor att den omsluter hela dig. Du kan inte ta dig ut ur den kärlekszonen. Den beskriver att han är över dig, under dig, framför och bakom dig. 

Idag önskar jag att du skulle bli påmind om att Gud har sin omsorg om dig. Vart du än vänder dig, vart du än riktar din blick, är han med dig. Vad du än just nu går igenom på din livsväg så är Han där. 

Han omsluter dig på alla sidor och håller dig i sin hand.

 Varför då? För att Han älskar dig så mycket. Hur du än upplever dig älskad eller inte just nu, så är du älskad av Gud. Du är speciell för honom så han följer din livsväg nära dig. 

Gud välsigne din dag. 

Publicerat den

Söndagstankar – Livets källa

Denna text har många djup. Hur många ser du?

Att få ha ett liv som har verkligen är ett liv som lever från djupet är nog något vi alla skulle vilja ha. Ett liv som inte levs i ett vakum. Eller har en sordin över sig. Ett liv som flödar på något sätt. Ett sådant liv finns i tron på Jesus. 

Att allt livs ursprung finns hos Gud. Det handlar om att jag tror att livet är skapat av Gud. Hur det gått till och hur länge han höll på, om det skett genom utveckling är faktist av underordnad betydelse för mig. Jag tror att allt liv utgått från något intelligent. Något Bang tror jag inte alls på. Det är för slumpartat. Nej, jag tror att det liv som finns, den skapelse som vi lever i, har sitt ursprung i dwt gudomliga. 

Jag tänker också att det är hos Gud vi kan hämta inspiration för hur vi ska leva livet. Jag tror att han ger oss den ledning vi behöver. Ledning för beslut, olika livsval, inspiration och livets drivkraft. 

Livets källa är för mig näring. Näring till tillväxt. Näring till förstånd. Näring till att vara människa. 

Livets källa – han för mig till vatten där jag finner ro. När jag vandrade i fjällen för massa år sedan är en bild jag har lätt att framkalla i minnet. Det var när jag kom till en porlande källa. Alltså där vattnet steg upp ur marken. När jag kom dit hände något i mig. Jag ville stanna där.  För där fanns det en ro och stillhet som kändes så gott. För mig är det en bra bild på Gud som livets källa. En källa till ro. Återhämtning. Stillhet. Allt det där som vi människor så ofta behöver. 

Du har säkert många fler bilder och tankar som kommer till dig när du funderar på att Gud är livets källa. 

Hos Gud finns livets källa. 

Det fina i allt detta att Jesus talar om att inom oss kan det bli en källa. Ett källaprång. Ett flöde som välsignar oss. 

På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: ”Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram, som Skriften säger.” Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Ty Anden hade ännu inte blivit utgjuten, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad. ‭‭Johannesevangeliet‬ ‭7:37-39

‬ ‭Denna källa som vi stannat för denna gång är något som kan flöda upp inom oss. Den finns alltså inte långt borta. En fantastisk sanning och verklighet tillika stor möjlighet. Att få del av detta inom sig och veta av dess kraft är något alldeles extra. Inte konstigt att Bibeln uttrycker det som livets källa. 

Därför säger Jesus ”om någon törstar”. Alltså längre efter detta. ”Kom till mig och drick”. Alltså ta emot denna källa som blir ett levande flöde inom oss. Det blir alltså inte stillastående vatten som blir unket. Det blir ett källsprång. Med friskt vatten som släcker törsten. 

Ta emot livets källa!

Publicerat den

Söndagstankar – Den Gode Herden

Denna söndag är söndagens tema ”Den gode herden”. Psalm 23 En av mina favoritpsalmer. 

1-2  Herren är min herde, och därför har jag allt vad jag behöver. Han låter mig vila på gröna ängar och leder mig till källor med friskt vatten. 3 Han ger mig ständigt ny styrka till kropp och själ. Han leder mig på rätta vägar och hjälper mig leva efter sin vilja. 4 Även om jag vandrar genom dödens mörka dal, behöver jag inte vara rädd, för du finns bredvid mig, och din käpp och stav hjälper mig på vägen. 5 Du ger mig god mat mitt framför ögonen på mina fiender, ja, jag får vara din hedersgäst. Du fyller min bägare till brädden, och dina välsignelser flödar över! 6 Din godhet, vänskap och kärlek följer mig i hela mitt liv, och jag ska alltid få bo i ditt hus. (Levande Bibeln) 

Igår skrev jag om resande. Det är livets resa. En resa som är så viktig. Kräver sin planering. Sitt ansvar. Men också har sin glädje och mål. 

När Bibeln beskriver Jesus som herden är det ett gott inlägg i livet. Han är gärna med i vår planering av vår livsresa. Liksom herden leder fåren till grönt bete och gott vatten vill han leda våra liv. 

Herde – ett vackert sätt att beskriva Jesus på. Talar så mycket om omsorg. Herdens uppgift är ju så mycket. Herden vandrar iväg med sina får. Delar livet med dom. Ser till att dom har goda förutsättningar att må bra. Faror som kommer räddar han dom ifrån. Följer fåren herden finns det goda förutsättningar för ett bra liv för dom. 

Så är det med våra liv också. Vill vi ha goda förutsättningar för en bra livsresa är det ett gott beslut att följa herden Jesus. Jesus säger i Joh 10:11:

Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. ‭‭

‬‬Det är vad han gjort för oss. Det var påskens budskap och hälsning till oss. Påminnelse om det viktiga som hände på korset. 

Tänk att få vara hedersgäst hos Gud.  Fundera på det ett tag.  Vi är inbjudna till himlen. Du och jag.  Herden leder oss gärna dit. Vi har bara att följa efter. 
(Du hittar flera ”söndagstankar” i detta tema om du klickar dig fram i arkivet)