När människan ber …

I min bibel har jag denna lapp liggande. Gång efter annan dyker den upp som en påminnelse. Den har ett klart och tydligt budskap.

När människan arbetar, arbetar människan.
När människan ber, verkar Gud

Kan det bli bättre sagt en dag som denna? Tror inte det. Så det räcker för idag, tycker du inte det?

10 miljoner 

Idag hände det. Vi blev 10 miljoner, 10 000 000, invånare i Sverige.  

Alla barn som föds denna dag lär visst få sin gemensamma titel som den 10miljonte invånare. Men det skulle vara kul att få träffa den som är den verkligen personen i denna räkning. 

Nu kanske inte detta är någon jättestor merit och rekord. Det finns väl mindre länder till ytan men med fler invånare. 

Men….

Grattis Sverige!!

Tänk ändå att vi är så många.  Sökte info om hur många vi var 1966 då jag föddes. Det verkar vara ca 7,8 miljoner alltså är vi idag ca 2,2 miljoner fler än 1966. 

Nu får vi se när vi passerar 11 miljoner. Kanske är det om ca 25 år. Undrar jag om vi inte hinner dit klart fortare.  

Vilken skillnad på möten med människor…

Var på Ica Max i Ingelsta igår. Fick återigen kontroll på mitt köp. Det var visserligen ett tag sedan. Har ju noterat om detta fenomen tidigare. 

Denna gång gick det väl sisådär. Jo, jag gick igenom kontrollen utan anmärkning.

Men mötet med personalen var av dubbel känsla. Den ena var kort i rösten på gränsen till otrevlig. Eftersom hon inte berättade vilken typ av kontroll hon ville ha visste jag inte vad jag skulle göra. Otrevligt meddelar hon mig att det gällde alla varor. När jag inte kom ihåg att dea kortet igen meddelar hon surt att hon väntade på att jag skulle dra kortet. Hon får väl berätta vad hon vill att man ska göra. I detta moment är det lite kylig atmosfär vid kassan. Hon ber en kollega komma och hjälpa henne. 

Kollegan som kommer är hennes motsats. Glad, trevlig och har en röst som  verkar vilja säga ”vad trevligt att du är hos oss”. När denna person kliver in på arenan ändrar atmosfären till det bättre. Hon är trevlig och hälsar mig välkommen tillbaka. Damen som jag mötte först bara går muttrande iväg. 

Tänk vad olika möten kan vara. Vi kan verkligen skapa goda möten när vi möts. Likaså kan vi förstöra den ganska radikalt. 

Arbetar man i en affär krävs det lite mer än en tjurig attityd. Denna dag var jag i flera affärer. Dressman – jo, ett hej men inte speciellt intresserade. Kapp Ahl – ingen kundkontakt ville man ha där. Cubus – trevlig personal som gör att man gärna kommer tillbaka även om dom saknade det jag ville ha. Carlings – expedit som verkligen var intresserad av att sälja något. Där blev det affär gjord. Brother – lila trevlig. Volt – kanske det trevligaste mötet i Ingelsta idag 

Med den summeringen kan man ju säga att alla utom en av all personal jag mötte var trevliga. Ändå är det lätt att bara minnas den buttra kvinnan på Ica Maxi. 

Tänk vilka bestående intryck vi kan göra. 

Söndagstankar – besvärliga människor 

Läste följande rader i tidningen Dagen för en tid sedan:

”Under gårdagen och i dag har prästen och Oas-inspiratören Hans Weichbrodt predikat.

Bland annat tog han upp känslor inför människor vi har svårt att hantera.

– Det finns vissa människor som du inte gillar. Som kanske har skadat dig, som du är avundsjuk på. Det är inget du berättar för andra, men de ligger där som ett svart hål i ditt universum, sa han och fortsatte:
– Här kommer en förmaning från Jesu hjärta: Han vill inte att du ska bära vidare på dem. Lämna dem till Herren. De är inte ditt ansvar, de är hans ansvar. Sluta tänk på dem hela tiden.”

Tänk vad människor påverkar oss. Dom kan påverka oss i det direkta mötet men också hänga över oss som en osalig ande. Det kan gå så långt att dessa människor helt enkelt ockuperar vårt tankeliv. Näst intill besatthet. Nu ska vi naturligtvis inte överdriva detta. Men jag tror faktiskt att det kan gå så långt.

Hans har en god hälsning till oss. Släpp dom! Lämna dom i Guds händer! Sluta tänk på dom! Det kanske inte är den enklaste manövern. Men den är sann.

Jag skulle vilja påstå att dom kommer inte att ”lämna” dig utan du måste ”lämna” dom. Dom har troligen redan gått vidare i sina liv och det är bara i ditt tänk dom finns kvar. Dom borde säga ett förlåt till dig. Säkert, med all rätt och med stor orsak. Jesus uttryck på korset ”Förlåt dom, dom vet inte vad dom gör!” är så bra att påminnas om i detta läge.

Tänk att besvärliga människor kan få så mycket uppmärksamhet hos oss.

En väg att släppa dom är att be för dom. Att samtidigt i den bönen lämna över till Gud. Behövs det tillrättavisning så får han ta tag i det. Släpp det. Låt inte din energi gå åt till det. Lev istället.

Har du svårt att släppa dessa människor så behöver du hjälp. I samtal men också att i förbön kunna släppa taget.

Kommer du ihåg filmrubriken ”Släpp fångarna loss, det är vår”? På något sätt gäller den här, typ. Släpp fångarna loss så bryter det in en vår i ditt liv. Du är en fånge i detta. Släpp dig själv loss. Släpp dom människor som är fångade i ditt tänk. Då blir du fri.

Tron är en befrielse. Vi kan verkligen känna frihet i vår tro på Gud. Det finns en underbar befrielse i Gud. Där du och jag har svårt att släppa taget  i kan han hjälpa oss. Frågan är bara om vi vill släppa taget eller inte.

Vägen till befrielse från människor som du inte gillar, gjort dig illa eller vad det nu kan vara, ligger öppen för dig. Följ uppmaningen.

Eftervärme 

Det finns så många situationer och möten med människor som för med sig en eftervärme som är så förunderligt ljuvlig på något sätt. 

Jag blev påmind om det när jag läste ur Tomas Sjödins bok ”Det är mycket man inte måste” Han skriver om samtalet med anhöriga efter ett dödsfall. Han frågade dom vad dom uppskattade mest hos den bortgångne. Oftast säger man då ”Hon hade tid” eller ”Han tog sig alltid tid för oss”. Han skriver ”den som är vis vet att några minuters uppmärksamhet i ett givet läge kan fortsätta att värma i timmar, dagar, månader och år”. Han avslutar den krönikan med följande mening ”Och det alstrar en värme som tydligen blir kvar också när livet är över”.

Du har säkert mött dom. Personer som när man mött dom liksom stannar kvar hos oss. Stannar med en eftervärme som värmer vårt innersta på något ljuvligt sätt. Det kan vara något vi är med om som är lite över det vanliga. Det som man är med om går på djupet inom oss. Vi kanske får förmånen att bli ”utsatta” för någons omsorg om oss. Det kan vara ett samtal i goda vänners gemenskap som betyder så mycket att eftervärmen av samtalet stannar kvar en god stund. 

När jag slår upp ordet läser jag följande: ”den värme som finns kvar i en värmekälla (till exempel en kokplatta) sedan man stängt av energitillförseln”. Alltså värme som stannar kvar när vederbörande har lämnat gemenskapen. För att försöka beskriva ljuvligheten av detta tillstånd skulle det kunna vara: stunden efter en bastu då man ”värmer av”, känslan efter en skön löptur, som luften som blir frisk när ett stilla regn kommer efter en het sommardag. Typ så.

Att ge någon av sin tid kan verkligen sätta goda spår. Så goda spår att dess värme lever kvar för lång tid. 

Jag tycker verkligen om att vara med människor som skapar en god eftervärme efter sig. Dom drar inte ur mig massa energi. Tvärtom. Dom tillför mig sådan enerig att livet får en guldkant på tillvaron. Livet blir så mycket bättre. Man kan lugnt säga att dom gör min dag. Tänk om man själv fick förmånen att vara en sådan person som skapar en sådan eftervärme. Tror säkert att du gärna också skulle vilja ha  den värmen i dina fotspår. 

Människor som ger energi

Du har säkert mött dom. Dom är sällan medvetna om det själva. Blir överraskade när man berättar det för dom. Ofta ganska förvånade. 

Jag tänker på dom som tillför energi i en gemenskap. Dom bara är. Men genom sitt sätt att vara så händer det bara. Man blir glad i deras närvaro. Det påverkar på så många plan. Folk runt omkring får nytt mod. Kanske tom jobbar bättre. 

Vi behöver många av dessa människor. Speciellt när det tunga dagar och motiga dagar.  

Jag brukar påminna mig om Anna. Anna vet om att jag brukar berätta om henne. Anna är volontär på erikshjälpen i Örebro. När jag jobbade där, och det var lite extra tungt, gick jag till henne. Jag har inte träffat någon som diskar med en sådan energi som smittar av sig som hon. Bara att vara tillsammans med henne gav mig ny energi. 

Tänk att vi alla kan vara sådana. Fast några av oss har det mycket lättare för det. Tror du inte vi kan träna upp oss på detta område?